This thesis consists of a redaction-critical analysis of Exodus 24:1-11. It is obvious that v 1-2; 9-11 and v 3-8 are originating from different narratives and hence the different sections shall be treated separately in the thesis. The redaction critical process is made difficult by the fact that there are many different traces of several theological traditions in the passage. One explanation of this is that chapter 24 is taking place where the narrative of Exodus is turning. At first, the chapter is giving an account of the escape from Egypt and the life in the wilderness, and thereafter, it turns to tell about the preparations for the arrival in Canaan. Yet another difficulty with the understanding of the section, from the point of redaction criticism that is shown in the analysis of the thesis, are the appearances of an unique blood ritual and an unique theophany, that both are lacking parallels. The final result of the thesis is that Exodus 24:1-11 is processing both an end to the previous part of Exodus, as well as the introduction of the beginning of the next chapter. Verses 3-8 constitute the end of the life in the wilderness through the making of the covenant and are reinforcing the change of the people, who have formerly been doubting JHVH, but now are turning into a holy nation. The origin of these verses is difficult to establish, but there are traces of a deuteronomistic redaction. Verses 1-2; 9-11 are rather building up to the introduction of the religious system, later to be established in chapter 25, in which the themes of priesthood and the temple are actualized, which in turn suggests a priestly redaction.

The idea of fearing God is a basic and fundamental concept in the Old Testament theology. However, the idea is often misunderstood or associated with mixed thoughts and emotions. There are two main reasons for this. First, the concept of fear has different meanings depending on the object. Second, as time goes by, languages develop and the translation of fear gets different associations, influenced by that process and the surrounding culture. In the light of these perspectives, this essay seeks a thorough analysis of the basic hebrew understanding of the idea of fearing God in the Old Testament. To get an answer, or deeper understanding, of what the idea of fearing God means according to the Old Testament theology, an exegetical analysis is performed based on literary criticism and a comparative analysis based on four theological traditions in the Old Testament. The traditions that are examined are deuteronomistic, priestly, poetic and prophetic with focus on Isaiah. Since the understanding of the idea of fearing God affects the understanding of God, God’s will, God’s acts and the human vocation, the subject is important. To not understand who God really is, or what intentions he has, and to be confused by the different significations of the meaning of fear when relating to other persons or things except from God, risks leading to insecurity, confusion, struggle and a lack of trust in God. If God’s intentions seems to be unpredictable, evil and powerful in a bad way, the message of God is being disturbed and misunderstood. To come closer the biblical texts can help us understand the idea of fearing God better and consequently get a more true picture and understanding of God, God’s will, God’s intentions and the human vocation.

Denna uppsats kommer att undersöka gudsbilden i Psaltaren med utgångspunkt i de förexiliska psalmerna 18 och 63 samt de efterexiliska psalmerna 74 och 101. Deras olika genrer, kungapsalm och klagopsalm, kommer att undersökas för att se om det har någon påverkan på de gudsbilder som framträder. Vidare blir även exilen ett skeende som psalmernas uttryck kommer att testas emot. Uppsatsen landar i att det framträder ett flertal gudsbilder i de fyra utvalda psalmerna, vilka överskrider psalmernas gränser och genrer. Exilen har en påverkan på psalmerna då Gud framträder som mer frånvarande i de efterexiliska psalmerna. Ytterligare synliggörs exilens teologiska påverkan i kungaspalmerna på så vis att den förexiliska Ps 18 antyder en polyteistisk trosuppfattning samt riktar in sig tydligare på Israels folk gällande moral. I den efterexiliska Ps 101 förekommer en självskriven monoteism samt en mer universalistisk moralisk uppfattning. Slutligen visar det sig att svårigheten att datera psalmerna till viss del gör undersökningens resultat tvetydigt.

Öland during the Migration age is known for its vast landscape, with a great amount of preserved house foundations covering the island. Previous research has yielded knowledge regarding its continuity and function in a largely developed agrarian landscape. However, one large category which has not been a focal point in archaeological studies is household pottery. Consequently, there is little knowledge regarding its craft and function. During recent excavations of a house foundation in Gamla Skogsby, many different vessels were found in situ. These findings contribute with a unique opportunity to study local household pottery from a known context. Therefore, the aim of this study was to examine the craft and use of the household pottery from the Migration age at Gamla Skogsby. In order to achieve the aim, analyses of thin sections have been conducted in consideration of studying craft traditions. Furthermore, an organic residue analysis was carried through to investigate the content of the vessels in relation to the agricultural practises. The thin section analysis demonstrates little variation regarding the choice and processing of the raw materials, which is interpreted as a well-developed craft tradition. Furthermore, the organic residue analysis did not yield any large amount of lipids; therefore, the pottery is interpreted as storage vessels.

<p>I fokus för denna uppsats står textfynden och samfundet från Qumran. Huvudsyftet med min uppsats är att presentera olika teorier om vem eller vilka som skrivit Dödahavsrullarna, samt att göra en analyserande undersökning av dessa teorier. Vad kan jag hitta för brister i dessa teorier?</p><p>Uppsatsens delsyfte kan formuleras i några enkla frågeställningar. Några av dessa frågor kanske kan få utförliga svar, andra frågor kanske förblir obesvarade, vilket i första hand vilar på materialtillgång. Hur hittades Dödahavsrullarna? Vad fann man vid de arkeologiska utgrävningarna? Vad är det för litterärt innehåll i Qumrantexterna? Kan textfynden lära oss något om samfundets liv och lära? Hur såg samhällsklimatet ut i Israel/Palestina under den tid då Qumran var bebott? Kan det vara av betydelse att titta närmare på den historiska kontexten i Israel för att kunna komma en bit närmare svaren på frågorna kring samfundet?</p>

<p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka de mest framträdande likheter och skillnader i hur änglar och änglalika väsen har framställts i Koranen, Gamla testamentet och i det Nya testamentet. Uppsatsen är en beskrivande och komparativ litteraturstudie, i vilken jag har använt mig av hermeneutiken som tolkningsmetod.</p><p>Resultatet av mitt studium visar att de mest framträdande skillnaderna är att änglarna i Koranen inte beskrivs ha en lika tydlig roll som talande sändebud som i det Gamla och Nya Testamentet. Däremot har jag funnit att rollen som handlande tjänare är mer framträdande och därför mera lik den roll som de har i de båda testamentena. Detta betyder att jag då funnit att framställningen av relationen mellan Gud och änglarna, och mellan änglarna och människan kan sägas uppfattas som beskrivet som ett större avstånd. Den allra tydligaste skillnaden är att Koranen framställer änglarna som skapade, vilket inte gäller för Gamla eller Nya Testamentet.</p><p> </p>

I fokus för denna uppsats står textfynden och samfundet från Qumran. Huvudsyftet med min uppsats är att presentera olika teorier om vem eller vilka som skrivit Dödahavsrullarna, samt att göra en analyserande undersökning av dessa teorier. Vad kan jag hitta för brister i dessa teorier? Uppsatsens delsyfte kan formuleras i några enkla frågeställningar. Några av dessa frågor kanske kan få utförliga svar, andra frågor kanske förblir obesvarade, vilket i första hand vilar på materialtillgång. Hur hittades Dödahavsrullarna? Vad fann man vid de arkeologiska utgrävningarna? Vad är det för litterärt innehåll i Qumrantexterna? Kan textfynden lära oss något om samfundets liv och lära? Hur såg samhällsklimatet ut i Israel/Palestina under den tid då Qumran var bebott? Kan det vara av betydelse att titta närmare på den historiska kontexten i Israel för att kunna komma en bit närmare svaren på frågorna kring samfundet?

Syftet med uppsatsen är att undersöka de mest framträdande likheter och skillnader i hur änglar och änglalika väsen har framställts i Koranen, Gamla testamentet och i det Nya testamentet. Uppsatsen är en beskrivande och komparativ litteraturstudie, i vilken jag har använt mig av hermeneutiken som tolkningsmetod. Resultatet av mitt studium visar att de mest framträdande skillnaderna är att änglarna i Koranen inte beskrivs ha en lika tydlig roll som talande sändebud som i det Gamla och Nya Testamentet. Däremot har jag funnit att rollen som handlande tjänare är mer framträdande och därför mera lik den roll som de har i de båda testamentena. Detta betyder att jag då funnit att framställningen av relationen mellan Gud och änglarna, och mellan änglarna och människan kan sägas uppfattas som beskrivet som ett större avstånd. Den allra tydligaste skillnaden är att Koranen framställer änglarna som skapade, vilket inte gäller för Gamla eller Nya Testamentet.

This thesis analyses the carbonised remains of the great hall building in Gamla (old) Uppsala, Sweden, which burnt down sometime between 7th to 8th century AD. It is easily assumed that the people of Gamla Uppsala, who lived in one of the most important central places in Iron Age Scandinavia, had both the economy and power to build a most spectacular hall. Previous research on halls has focused on architectural changes as well as the power and rituals such buildings might have represented. However, no previous Swedish archaeological studies have discussed the quality of construction wood as an indication of a well-built hall building. Wood can rarely be analysed in-depth as it is most often decomposed, or only a few charred pieces remain from the constructions. The hall in Gamla Uppsala provides an unusually large amount of charcoal remains. Therefore, an anthracological analysis is used in this thesis to discuss the quality of the hall construction based on the choice of timber. The purpose of this thesis was to identify what kind of wood the builders used to construct the great hall, how much timber and time it would take to build the 50 m long hall building and if the required timber could be found in the area surrounding the hall. The purpose was also to try to identify whether the construction wood was of good quality. The results show that the large timbers were of scots pine (Pinus sylvestris), and the wattle walls were made of juniper branches (Juniperus sp.). The great hall required at least 6250 scots pine trees, which is 4–5 hectares of clear-cut logging. As the landscape at Gamla Uppsala mainly consisted of large open fields, there were not enough trees that would grow locally to get this amount of timber for the hall. Junipers would, however, grow in the open landscape, and the builders would have gathered a minimum of 3600–5300 branches for the wattle walls. It would have taken around four months or less to build the hall, not including the time it would take to prepare the building material. The identified construction materials suggest that the timber was carefully chosen for the great hall building in Gamla Uppsala. / I denna uppsats har förkolnat virke analyserats från hallbyggnaden på kungsgården i Gamla Uppsala, som brann ner någon gång mellan 600- och 700-talet e.Kr. Det är lätt att anta att människorna i Gamla Uppsala, som då bodde i en av järnålderns viktigaste centralplatser, hade en tillräckligt stor social och ekonomisk makt för att bygga en spektakulär hallbyggnad. Tidigare forskning om hallbyggnader har fokuserats på arkitektoniska förändringar samt på den sociala makt och de rituella ceremonier som hallbyggnader ofta är förknippade med. Det finns däremot inga arkeologiska studier i Sverige som har fokuserats på virkeskvalitet från byggnader med sådan dignitet som hallbyggnaden i Gamla Uppsala. Möjligheten att utföra djupare analyser på arkeologiskt trä är sällsynt då det ofta hunnit förmultna, eller endast utgörs av några få förkolnade bitar av ursprungsvirket. Hallen i Gamla Uppsala har efter branden en ovanligt stor mängd förkolnat virke som bevarats i gott skick. Genom vedartsanalyser på de arkeologiska trälämningarna kan kvaliteten på hallbyggnaden diskuteras baserat på val av virke. Syftet med denna uppsats var att identifiera vilka vedarter som användes för att konstruera hallen, hur mycket virke som krävdes, hur lång tid det skulle ta att bygga den 50 m långa hallbyggnaden och om virket kunde hämtas i närområdet kring hallen. Syftet var också att försöka identifiera om konstruktionsvirket var av god kvalitet. Resultaten av analysen visar att majoriteten av virket var av furu (Pinus sylvestris), medan flätverksväggarna var gjorda av ene grenar (Juniperus sp.). För att bygga hallen krävdes minst 6250 tallar, vilket skulle motsvara 4–5 hektar avverkad skog. Eftersom landskapet vid Gamla Uppsala huvudsakligen bestod av stora öppna fält kunde det inte ha funnits tillräckligt med träd som växte i närområdet för att samla in den mängd virke som krävdes för konstruktionen av hallen. Ene var tillgängligt i närområdet i det öppna landskapet, och byggarna behövde minst 3600–5300 grenar till flätverksväggarna. Det skulle ha tagit cirka fyra månader eller mindre att bygga hallen, frånsett den tid det skulle ta att förbereda byggmaterialet. Virket verkar ha valts ut noggrant för hallen på kungsgården i Gamla Uppsala.

<p>Seven individuals from Surahammar in Västmanland Sweden are analyzed for the appearance of pathological and skeletal changes. The graves, all from within the walls of a fourteenth century church, are dated from the Viking age to late eighteenth century. The aim of this scientific essay is to find pathological conditions by doing an osteological analyze, x-ray analysis, an osteoporosis measurement and letting orthopedists assess the individuals. The aim is also to say something about the individuals’ general health and how they experience the changes they have in the skeleton. The various types of methods of analysis could confirm and add information to the osteological analysis and in some cases they had different diagnosis. All of the individuals had pathological changes in their upper and/or lower jaw with caries, calculus or apical periodontitis. Among several pathological and skeletal changes three individuals were diagnosed with osteoarthritis in their cervical vertebrae and one in the hip, one had enamel hypoplasia. One individual had both old and new fractures and two individuals had some bone density loss. But despite this their general health was very likely not bad and most of them could live a good life.Caroline Groth, Department of archaeology and osteology, Gotland University, 2010.Sura Gamla Kyrka – Analysis of pathological and skeletal changes in seven individuals.Seven individuals from Surahammar in Västmanland Sweden are analyzed for the appearance of pathological and skeletal changes. The graves, all from within the walls of a fourteenth century church, are dated from the Viking age to late eighteenth century. The aim of this scientific essay is to find pathological conditions by doing an osteological analyze, x-ray analysis, an osteoporosis measurement and letting orthopedists assess the individuals. The aim is also to say something about the individuals’ general health and how they experience the changes they have in the skeleton. The various types of methods of analysis could confirm and add information to the osteological analysis and in some cases they had different diagnosis. All of the individuals had pathological changes in their upper and/or lower jaw with caries, calculus or apical periodontitis. Among several pathological and skeletal changes three individuals were diagnosed with osteoarthritis in their cervical vertebrae and one in the hip, one had enamel hypoplasia. One individual had both old and new fractures and two individuals had some bone density loss. But despite this their general health was very likely not bad and most of them could live a good life.</p> / Osteoporosis och osteoarthritis då och nu