No description available.

Söderströmsbron is the bridge that leads the subway between Slussen and Gamla Stan in Stockholm, the capital of Sweden. It is one of the busiest routes in the entire SL traffic system. According to surveys, the ground behind one of the retaining walls in Gamla Stan has shown settlements and movements that have required Trafikförvaltning to annually fill up with 1m3 of macadam.To avoid disturbing the traffic in the area, an interference-free reinforcement method has been requested. A proposal to stabilize the soil is by injecting geopolymer, which is a two- component solution that protects against erosion and equalize ground levels. Geopolymer consist of two liquid substances, that expand in the combination with each other, forming an impervious barrier to water.This report addresses a finite element analysis in the Plaxis 2D program for the affected soil behind the support with geopolymer to determine if the reinforcement method can be applied as a long-term solution.The results from FE analyzes show that the injection of geopolymer is a more long-term solution for reduced settlements in the soil, but also for the movements of the structures. / Söderströmsbron leder tunnelbanan mellan Slussen och Gamla Stan i Stockholm. Det är en av de mest trafikerade sträckorna i hela SL:s trafiksystem. Jorden bakom landfästet i Gamla Stan har enligt undersökningar påvisat sättningar och rörelser vilket medfört att Trafikförvaltningen årligen behövt fylla på med 1m3 makadamballast.För att undvika att förhindra trafiken i området har en störningsfri förstärkningsmetod efterfrågats. Ett förslag för att stabilisera marken är injektering av geopolymer, en tvåkomponent-lösning som skyddar mot erosion och utjämnar marknivåer. Geopolymer består av två flytande ämnen som i kontakt med varandra expanderar och bildar en ogenomtränglig barriär mot vatten.Denna rapport behandlar en finita element-analys i programmet Plaxis 2D beträffande den drabbade jorden bakom stödet samt en förstärkning med geopolymer för att avgöra om förstärkningsmetoden kan tillämpas som en långsiktig lösning.Resultatet från FE-analysen visar att injektering av geopolymer är en mer långsiktig lösning för minskade sättningar i jorden, men även för konstruktionernas rörelser.

No description available.

The theory and method I use in this essay is literary and feministic text critique, to discover the story of Genesis 16 anew. Earlier research in this field has studied Genesis within traditional exegesis since the 19th century and within feministic exegesis since the 1960s. This essay has three main parts. First, a theoretical description of my assignment, followed by analysis and summaries of these. Second, a discussion of this work and final conclusions. In my study, the analysis sheds light on the literary character of Hagar in several ways, both in traditional and feministic exegesis. The traditional biblical study has given a solid ground in the reading of Genesis 16 and the feministic exegesis has given a clear perspective on Hagar as a woman in a patriarchal environment and interpretative tradition. Together they have given a rich telling on the literary character of Hagar. In this essay I make a study of Genesis 16, with a focus on the literary character of Hagar. My point of departure is a sense of lacking the experience of Hagar in the book of Genesis, wondering if a feminist exegesis could give something new in this research. In order to discover eventual differences, I perform a traditional exegesis of Genesis 16, and then compare it with a feminist exegesis. Another question in my research is that of interreligious perspectives of today's society. From this point of view Hagar is a relevant character for both Muslims, Jews and Christians. / I den här uppsatsen gör jag en bibelvetenskaplig analys av Genesis 16, med fokus på den litterära karaktären Hagar ur ett feministiskt perspektiv. Min utgångspunkt var att jag saknade fokus på Hagars erfarenheter i Genesis och undrade om en feministisk exegetik kunde tillföra något nytt i forskningen. För att se på eventuella skillnader utförde jag en traditionell texttolkning av Genesis 16, för att sedan göra en jämförande feministisk texttolkning. En underfråga i min forskning är om den feministiska analysen har något att tillföra interreligiösa frågor idag. Detta utifrån att Hagar är en relevant karaktär för både muslimer, judar och kristna. Den teori och metod jag använder här är litterär och feministisk textkritik, för att upptäcka Genesis 16 på nytt genom dessa analyser av den. Tidigare forskning på området har studerat Genesis inom traditionell exegetik sedan 1800-talet och inom modern feministisk exegetik sedan 1960-talet. Uppsatsen disposition har i huvudsak tre delar. Först ges en inledande teoretisk del där jag förklarar vad jag ska göra och hur, därefter analyser med synteser med efterföljande diskussion av de slutsatser jag kommit fram till. I min studie har analyserna belyst Hagars litterära karaktär på en mängd sätt. Detta gäller både den traditionella och den feministiska exegetiken. Den traditionella bibelvetenskapen har gett en solid grund i analysen av Genesis 16 och den feministiska exegetiken har byggt på denna med emfas på Hagar som kvinna i en patriarkal miljö och tolkningstradition. Tillsammans har en rik berättelse om Hagar framträtt. Hennes karaktär ges mycket utrymme i en närläsning av Genesis 16, likväl som Sarajs. Föräldrar och förfäder är i centrum, inte enbart patriarkerna. Välsignelser och lidande är en del av både männens och kvinnornas liv. Gud hör och ser det som människor upplever och öknen är en plats där människor kan få en erfarenhet av denna relation. / <p>Interreligiösa frågor tas inte upp som kan förväntas av rubriken samt enligt underfråga till frågeställning. Eventuellt skulle mer litteratur ha bidragit till undersökningen.</p>

This project is speculation in search of possibilities and rethinking the potential of Gamla Stan. Society is continually changing, as are the cities that we live in. The old town is mainly a residential area, but also a “living, pedestrian-friendly museum”. This is a place out of time and frozen in its form, a certain sensitivity is required when thinking about such a fragile context. However, the urban structure is not a fixed entity, but a dynamic and evolving one. By gentle carving in the existing city fabric, the aim is to re-introduce a workshop space in a contemporary manner. The idea is tested on the block of Cassiopea, where its building components get interconnected to make a continuous interior. The new space is about forgetting about the hyper-productivity mindset, with an intention to promote aesthetic pleasure and a slow pace of life. This collective and multifunctional space is a representation of artistic expression, a city atelier for making craft using technology. A space for artists, makers, and education, visible to the public.

This study concerns the false doors of Hershefnakht, Nyankhanty and Senetites that are currently on display in the Museum of Mediterranean and Near Eastern Antiquities in Stockholm. None of these doors has received much attention in the past, and certainly not their own dedicated study. Previously, these doors have only been roughly dated, and the status of their owners in society were practically unknown. This study seeks to narrow down the dating of these false doors and to more precisely make a judgement on their owners’ social standing within society. To more precisely date the false doors, relevant features are presented together with relevant information concerning the characteristic in question. As such, a more precise date is built from the various relevant elements of the door. The false doors are translated with appropriate commentary on the short texts. The most important parts of these texts are the titles and through comparisons to other holders of the same titles and discussion of what is known about these titles; a judgement of their social status is made. In the end, Hershefnakht’s and Senetites’ doors can be dated to, at earliest, the reign of Pepy II though their latest possible date is more difficult to establish with any certainty. Nyankhanty’s false door can be dated, at earliest to King Nyuserre Ini’s reign with the latest possible date being the end of the 5th dynasty. Due to only having a single title, Hershefnakht’s social standing is somewhat uncertain and it would be possible to both over- and underplay his status. On the other hand, Nyankhanty’s status can be established with more certainty and it seems he was a high-ranking priest and a commander of a force of men. Senetites can quite easily be placed in or close to the court, but the position therein is more difficult to define. / På Medelhavsmuseet står skendörrarna av Hershefnakht, Nyankhanty och Senetites utställda. Ingen av dörrarna har fått mycket uppmärksamhet tidigare. Det finns därför ingen tidigare dedikerad studie av dessa dörrar och deras ägare. Tidigare dateringar är endast approximativa och den sociala statusen av ägarna okänd. Den här studien siktar mot att datera dörrarna med mer precision genom att studera viktiga aspekter av dörrarna och att bestämma ägarnas sociala status. De relevanta aspekterna av dörrarna presenteras tillsammans med relevant information om aspekten i fråga. Genom denna process så fastställs en mer exakt datering av dörrarna. Genom översättningen av texten som finns på dörrarna presenteras de olika titlarna av dörrarnas ägare. Efter en diskussion om det som är känt om dessa titlar och jämförelse med andra titelhållare så dras en slutsats om deras status. Skendörrarna av Hershefnakht och Senetites kan båda dateras till, som tidigast, Pepy II:s regeringstid. Däremot är deras senaste möjliga datering svårare att specificera. Nyankhantys skendörr kan dateras till Nyuserre Inis regeringstid som tidigast, och senast slutet av 5:e dynastin. Det är svårt att bestämma vilken status Hershefnakht hade, då han endast har en titel vilket kan peka på både en högre och lägre status. Däremot går det att säga ganska säkert att Nyankhanty var en högt uppsatt präst och befälhavare över någon form av trupp. Senetites kan utan större svårigheter placeras i, eller nära hovet även om den exakta positionen är oklar.

<p>Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översättarna bakom de två bibelöversättningarna valt att framställa de gammaltestamentliga kvinnorna i rubrikerna. Den övergripande frågeställning som jag kommer att besvara i den här uppsatsen är:</p><ul><li>På vilket sätt skiljer sig rubrikerna mellan de två översättningarna åt i hur kvinnor betonas?</li></ul><p>Min följdfråga är:</p><ul><li>Kan en eventuell förändring härledas från de direktiv som låg till grund för översättningsarbetet?</li></ul><p>Utifrån den övergripande frågeställning kommer jag att undersöka de rubriker som kvinnor nämns i med utgångspunkt i det som en del av feministteologerna strävar efter, nämligen att synliggöra kvinnan. Min hypotes är att kvinnan har synliggjorts mer i och med den nya bibelöversättningen.</p>

<p>The purpose of this thesis has been to describe and explain why wholesalers in Stockholm during the eighteenth century acted as they did. This analysis is built on the idea that peoples’ possibilities to act depends on the context in which they live and the person’s network. The starting-point for the analysis is an old discussion if the merchants made any difference in the transformation of society; were they a dynamic element or not? </p><p>In this thesis wholesalers’ social and economic relations are studied from different viewpoints: how they married, how their credit network was built up, and what they consumed. The wholesalers are divided into groups depending on their income. The materials used are inventories, parish registers, registers of tax-payments and biographical books.</p><p>The research shows that the differences in behaviour were small between the income groups. Most of the wholesalers married daughters of other merchants, they lent money to their own family, and they consumed more or less in the same way. There was a big economic gap between the wealthiest wholesalers and the less wealthy. Why their behaviour was nonethless so homogenous depended on their need of a network. The importance of this made them act the same.</p><p>However, the study shows one group that acted a bit differently, wholesalers who belonged to the German congregation. In several ways they were an association in themselves. And the way they act can described as dynamic. Because they did not have an obligation to the Swedish network, they could act differently. </p>

The purpose of this thesis has been to describe and explain why wholesalers in Stockholm during the eighteenth century acted as they did. This analysis is built on the idea that peoples’ possibilities to act depends on the context in which they live and the person’s network. The starting-point for the analysis is an old discussion if the merchants made any difference in the transformation of society; were they a dynamic element or not? In this thesis wholesalers’ social and economic relations are studied from different viewpoints: how they married, how their credit network was built up, and what they consumed. The wholesalers are divided into groups depending on their income. The materials used are inventories, parish registers, registers of tax-payments and biographical books. The research shows that the differences in behaviour were small between the income groups. Most of the wholesalers married daughters of other merchants, they lent money to their own family, and they consumed more or less in the same way. There was a big economic gap between the wealthiest wholesalers and the less wealthy. Why their behaviour was nonethless so homogenous depended on their need of a network. The importance of this made them act the same. However, the study shows one group that acted a bit differently, wholesalers who belonged to the German congregation. In several ways they were an association in themselves. And the way they act can described as dynamic. Because they did not have an obligation to the Swedish network, they could act differently.