I en tid av intensiv digitalisering har försäljningen av vinylskivor ökat kraftigt sedan 2007. Det framgår tydligt i statistik, samtida forskning och medierapportering att det skett en omvärdering av det gamla analoga mediet. Syftet med denna studie är att med ett mediehistoriskt avstamp sätta vinylskivan som fysiskt medium i dagens historiska kontext. Detta genom att undersöka tryckta mediers representation av vinylskivan. Studien stödjer sig i huvudsak mot sociokulturell forskning av Dominik Bartmanski & Ian Woodward och John Davis samt Jonathan Sternes mediehistoriska perspektiv.På vilka sätt beskrivs vinylskivan i svensk tryckt press idag? Vilka egenskaper tillskriver medierepresentationen vinylskivan? Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har teman och mönster identifierats i de artiklar som publicerats i Aftonbladet och Expressen under perioden 2014–2016. Analysen av vinylskivans mediala representation påvisar exklusivitet vad det gäller upplevelse, ekonomiskt värde och kunskap. Den mediala representationen förstärker vinylskivan som en bärare av kulturellt värde för en medium-baserad subkultur.

This essay examines the old Sandvik boat factory at Bankløkka in Horten in Vestfold County, Norway, through conceptions of a place based on pictures. The essay examines the culture of everyday life, what is around us, local identity, and local community and investigates what is disappearing. The essay is about our experiences and what the pictures should convey and what they convey today. The purpose is based on the questions: What do the pictures show and what do the pictures convey? Is the boat factory at Bankløkka important and if so for whom? Is there a repeating similarity between the images that indicates which dominant images are produced? Has old Sandvik boat factory created a local identity? Who has the right to create identity in the area? I have chosen to use visuality, heritage and image analysis as theoretical points of departure. The essay describes what the pictures represent, what they convey and the contemporary context to show what family pictures convey, about how boatbuilding figures in everyday life, as part, and is part of the everyday life of the people, and which carries their meanings when you look back on the images, which make sense in the present. This perspective has significance for what a place/can be/ for its significance. The pictures are used as documentation and show that old Sandvik boat factory on Bankløkka exists, and that it looks the same, and threatened by Horten havneby. Images help to create common notions that are created through the visual along with, for example, stories. We get an understanding of the space and the use of the space. What is unique about this place are properties that are not everywhere. The survey as well shows that the old Sandvik boat factory on Bankløkka is a concrete place and events where “it actually happened”. The old Sandvik boat factory has not been designated as a cultural heritage. It should have to do with value adding, what is selected for cultural heritage and important history in Horten and what is chosen away. The old Sandvik boat factory has attached itself to memory and created a local identity. We must remember what is excluded, subordinate, disregarded and forgotten.

Att Skeppsbron är lika gammalt som Stockholm självt införlivar platsen med ett enormt kulturhistoriskt arv olikt många andra ställen. I takt med att Stockholm under 1600-talets stormaktstid blev en huvudstad av Europeisk betydelse, ökade handeln på Skeppsbron. De varor som med båt anlände till Skeppsbronbron lastades och packades på kajen innan de såldes vidare. Behovet av packus ledde till att husen vid Skeppsbroraden så småningom anlades. Extra mycket omsorg lades vid fasaderna då husen byggdes. Att visa Stockholms rikedom och makt var viktigt. I mitten av 1700-talet började man att dela in Skeppsbron i olika sektioner. Den norra delen skulle ta emot norrländska och finska handelsfartyg och den södra delen skulle ta emot de större skeppen med importvaror. Den södra delen - Skeppsbrokajen - kom därför att präglas mer av handelsliv och livlig kommers . Efter att ha fungerat som Stockholms främsta hamnområde för handelsvaror i flera hundra sekel började Skeppsbron i slutet av 1800-talet alltmer förlora sin centrala ställning. Runt sekelskiftet var Skeppsbron fortfarande den plats där människor från alla håll och kanter blandades med handelslivet på kajen. Skärgårdsborna kom till Skeppsbron för att sälja sin fisk och bönderna kom med grönsaker från landet. I och med att varor istället började fraktas med tåg började handelslivet successivt minska på Skeppsbron. Från 50-talet fram tills idag har kajen endast fungerat som färjeterminal. Handeln är idag borta och därmed också den torghandel som en gång försåg skeppsbrokajen med liv. Skeppsbron och dess omgivningar var under flera århundrade Stockholms primära handelsplats-och mötesplats. I takt med tidens förändringar av platsen, har denna identitet försvunnit. Eftersom förutsättningarna för en funktionell och välbesökt handelsplats finns kvar, finns det välgrundade förhoppningar om att Skeppsbron återigen skall bli ett stadsrum fullt av liv. Att genom mitt tillägg av en fiskmarknad ”ge tillbaka” en del av Skeppsbron åt invånarna i Gamla Stan, turisterna och andra Stockholmsbor är den centrala tanken i projektet. Att verkligen ta platsen i anspråk när jag planerar min byggnad har genom hela projektet varit viktigt, vare sig man är besökare till fiskmarknaden eller inte. Min byggnad skall starkt knytas an till platsen och förse den med fler kvalitéer än att bara vara ytterligare en byggnad på kajen. Byggnaden skall bidra till stadsrummet och ge platsen identitet; något den idag saknar. Att programmera platsen har varit viktigt. Här är formen på byggnaden viktig. Genom att jobba med olika skalor och förskjuta delar av byggnadskroppen åt sidorna skapar man små torgytor. Dessa torgytor ramar in platsen och förser den med intimitet och skapar en mer rumslig uppfattning. De små torgytor som bildas närmast intill byggnaden, kopplas ihop med större torgytor både norr och söder om byggnaden. Dessa ytor är av mer spontan karaktär och skall fungera som en marknadsplats utvalda dagar i veckan/månaden både för fiskmarknadens egen verksamhet samt andra utomstående marknadsintressenter. Begreppet “Foodtrucks” är något som under de senaste månaderna växt sig stort i Stockholmsregionen. Dessa snabbkök med mat av särskilt utmärkande karaktär letar hela tiden efter nya platser att uppehålla sig vid. I programmet för min fiskmarknad ingår visionen om att dem, under vissa dagar månaden, har möjlighet att stå på torgen invid fiskmarknaden. Min önskan är att dessa tillsammans utgör en slags matmarknad som skall locka besökare från hela stan, som i sin tur också kan förse fiskmarknaden med besökare. Maten som serveras ur foodtrucksen eller från fiskmarknadens ”snabbmatslucka” kan sedan ätas på torget eller intas nere vid vattenkanten / The fact that Skeppsbron is as old at Stockholm itself, adds a huge cultural and historical value to the site and makes it a unique place in the city´s history. In the seventeenth century, Stockholm grew into a major city in northern Europe and commercial life on Skeppsbron developed into a bustling marketplace. In the mid eighteenth century, Skeppsbron was divided into two different parts. The northern part would from this time facilitate goods from the northern parts of Europe and the southern part receive larger ships with imported goods. The southern part - Skeppsbrokajen - came to be characterized by intense commercial life and bustling commerce. After serving as Stockholm’s main port area for merchandise for several hundreds of years, Skeppsbron in the nineteenth-century slowly began to lose its important position in the city´s commercial life. At the end of the nineteenth century, Skeppsbron was still the place where people from all around the city took part in the commercial life on the quay. Islanders came to Skeppsbron to sell their fish and farmers provided vegetables from the countryside. As goods instead began to be shipped by train, the commercial life on the quay was gradually reduced. From the 1950’s until today, the quay has only served as a ferry terminal. The food markets are now gone, and the market trading that once provided people of Stockholm with foodstuff has stopped. Skeppsbron lost is place as Stockholm’s primary trading center and meeting place and the commercial identity of Skeppsbron has disappeared. As the fundamental conditions for a functional and well attended venue is still present, there are justified hopes that the quay once more can become an urban space full of life. By placing a fish market on Skeppsbrokajen, I hope to return a portion of the quay to the inhabitants of the Old City, the tourists and the people in Stockholm. This ambition forms the central idea of the project. To connect my building firmly to the site has been one of the most important intentions of this project. The building is intended to contribute to the urban space and provide the site with identity; something it currently lacks. The understanding of how the building is intended to interact with and relate to the site is highly important. In this context, both the shape and appearance of the building is of great significance. By working with different scales of the building and by pushing parts of the building to different sides, new venues are created on both sides of the building which provide the place with a sense of intimacy and spatial perception. The free surfaces adjacent to the building are of a more spontaneous character and acts as a marketplace selected days of the week or month, both for the fish market itself as well as for other external market stakeholders. The concept of food trucks is something that in recent months has spread all over Stockholm. The trucks, with food of particularly distinctive character, is constantly looking for new places to market their foods from. The program for my fish market includes the vision that they, on certain days, shall have the opportunity to park in the squares next to the fish market. My hope is that they will create a an attractive food market attracting visitors from all over the town, which in turn can provide the fish market with visitors. Food served from the food trucks or from the fish market’s ”fastfood counter” can the be eaten in the square or be enjoyed by the waters edge. With this project, I hope to provide the old quay with new life!

Mitt projekt bygger på den traditionella saluhallen med ljus ovanifrån. Tunga väggar av tegel och en hög takhöjd skapar en upplevelse som förknippas med en myllrande marknadsplats. Samtidigt bidrar det böjda taket av trä till att lätta upp den strikta formen. I taket ligger dessutom ett lager akustikdämpning som förhindrar att ljudnivån blir för hög, vilket annars är en risk i det stora rummet och de hårda väggytorna. Den centrala gången framhävs genom en ökad rymd. Byggnaden tar upp stor plats längst kajen, men är tänkt som en förlängning av gatan med sina breda entréer. Platsen på Skeppsbron tillåter ett stort tillägg och är tvärtom i behov av en destination. Byggnaden är framför allt planerad i ett plan för att minska takhöjden och inte bryta siktlinjerna från intilliggande hus och kajkanten. Där Tullhus 3 tidigare endast lämnade en smal gång för fotgängare och cyklister finns nu en bred väg under tak.    Marknaden är mestadels introvert för att skapa rummet där allt händer på en gång. Fisk säljs över disk samtidigt som restaurangen med det öppna köket ligger några meter därifrån. Under sommaren, då borden flyttats ut i solen, kan man cykla hela vägen fram till fiskdisken. Mot vägen, i västlig riktning, ligger marknadens egna renseri där de passerande kan följa fiskhanteringen, och på så sett se den gå från nyfångad till tillagad. Från kontorets balkong bevittnas hela spektaklet. / My project is built on the traditional hall with light from above. Heavy brick walls and a raised ceiling create the feeling associated with a crowded marketplace. At the same time, the flowing wooden ceiling loosens the strict boundaries. Furthermore, the ceiling contains a layer of acoustic absorbers with the purpose of restraining the level of noise in the hall. The central walkway is highlighted through an increased volume and raised ceiling. The Ship’s Bridge is in need of a destination, hence the markets big impact on the site. However, the passing pedestrians and cyclists are now reserved a wider passage than before. The Ship’s Bridge Market is an introvert building to promote the meeting place where everything happens at once. Fish is being sold over the counters while the restaurant, with its open kitchen, is just a few steps away. During the summer, when the tables has been moved outside, you can bring your bike all the way in. The fish is being delivered and handled and from the office on the second floor you are able to watch the entire spectacle.

Allemansrätten är ett kandidatarbete som utifrån det givna programmet för fiskmarknad på Skeppsbron i Stockholm, ämnar besvara frågan; hur denna plats på mesta möjliga sätt kan tjäna flest? Förslaget tar till vara och inkorporerar det gamla tullhuset i sitt program. Avsikten har varit att med utgångspunkt i tullhusets i-balkskonstruktion och låglutande sadeltak, inspireras av det gamla, utan att nostalgiskt kopiera. Placeringen av tillägget har styrts av befintliga siktlinjer mellan Järntorget och Skeppsbron, där förhoppningen varit att öka människoflödet till och från Gamla stan genom en ny plats i blickfånget. En restaurang, ett torg, en saluhall, en sushibar och ett fiskrenseri levandegör kajen året runt och över dygnets alla timmar. Samtidigt erbjuds förbipasserande en naken inblick i hanteringen av fisk från nyfångad, till bearbetad råvara över disk och slutligen den förädlade rätten på tallriken. Restaurang Allemansrätten serverar en rätt om dagen utifrån tillgång, ej efterfrågan. Platsen i sig erbjuder sittplatser utomhus för var man, när som helst, samt aspirerar på att belysa det personliga ansvar vi bär som konsumenter och medmänniskor. / The right of public access is a proposition for a fish market at Skeppsbron in Stockholm. The posed question to begin with has been; how to make this into a site that in numerous ways can relate to a wide range of people. Incorporated in this proposition is the old customhouse which is located on the site today. With the intention to be inspired by the old but without plagiarizing, the constructive elements and shapes can be recognised in the new supplement. Located in a way that makes it visible from Järntorget, the idea is to increase the movement of pedestrians between Old town and Skeppsbron. The new site holds a restaurant, a square, a marketplace and a sushi bar in an ambition to make this a place with activity all year around every hour of the day. Pedestrians are also given the opportunity to see for themselves the handling of fish from newly catched, to dinner on a plate. The restaurant serves one dish a day, based upon accessibility, not demand. The square itself offers places to sit down for anyone at anytime and aspires to remind us of the individual responsibility of our own consumption.

SAMMANFATTNING Syftet med uppsatsen har varit att undersöka beskrivningar av de abrahamitiska religionernas matregler i TV-programmet Gud så gott samt jämföra det med akademiska framställningar inom den tidigare forskningen i ämnet. Frågeställningarna som har använts har varit följande:  Hur framställs religiösa matregler i akademiska texter inom de abrahamitiska religionerna? Hur framställs religiösa matregler inom de abrahamitiska religionerna i populärkulturen (avgränsat till TV-programmet)? Vilka likheter och skillnader finns det i framställningen av de religiösa matreglerna inom de abrahamitiska religionerna i akademiska texter respektive i TV-programmet Gud så gott?  Uppsatsen är en litteraturstudie av tidigare forskning i relation till programserien Gud så gott där en kvalitativ innehållsanalys har ingått. I den kvalitativa innehållsanalysen tillika litteraturstudien har jag använt mig av en kvalitativ hermeneutistiska tolkningsprocess.  Den tidigare forskningen visar att det finns många likheter mellan matreglerna inom både judendomen och islam men att kristendomen skiljer sig åt på det sättet att det verkar saknas matregler. TV-programserien Gud så gott tar upp sju olika områden som berör vad vi lägger på tallriken och att mat ofta är kopplad till religion och moral men att det yttrar sig på olika sätt beroende på olika syn på Gud. Resultatet av studien visar att beroende på vilken syn vi har på Gud och beroende på var vi lever blir också synen på att följa religiösa matregler olika. Personer tillhörande en viss religion definieras ofta av vad de inte äter snarare än vad de äter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur äldre, efter att de flyttat in på särskilt boende, upplever självbestämmande. Även att öka kunskapen om vilka faktorer det är som medverkar till ett ökat självbestämmande hos den äldre. Till detta syfte formulerades följande två frågeställningar: ”Hur upplever äldre självbestämmande på särskilt boende?” samt ”Vilka faktorer medverkar till skapandet av självbestämmande?” Frågeställningarna handlar om att få fram informationen utifrån hur de äldre själva ser på begreppet självbestämmande, hur det skapas och hur de ser på betydelsen av självbestämmande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den hermeneutiska meningstolkningen. Intervjuer utgör primärdata där analys gjorts med de teoretiska utgångspunkter som uppsatsen bygger på: Självbestämmande, Rollteorin samt Livskvalitet och känsla av sammanhang. I studien framkom att äldre upplever helheten på särskilt boende som positivt, men att de utifrån självbestämmande saknar information om vad de har rätt till. De äldre kände av organisationsstrukturen; att personal har lite tid till varje person och valde då många gånger att missunna sitt eget självbestämmande. Vad som dock underlättade upplevelsen av självbestämmande var att personalen bekräftade den äldre som en unik individ med lika rätt som alla andra att få tillgång till hjälp. Ytterligare en underlättande faktor till ökad självbestämmande, grundar sig i enkla framkomligheter; kan de äldre lättare ta sig dit de vill, ökar också upplevelsen av självbestämmande då de inte blir beroende av personalen. / The purpose of this study is to investigate how elderly, after they moved into assisted living, are experiencing self-determination. Also, increase the knowledge about the factors that are contributing to a greater self-determination for the elderly. To this purpose, the following two questions were raised: “How do older experience their autonomy in assisted living facilities?” and “What factors contribute to the creation of self-determination?” The questions are formulated to get the information on what the elderly themselves believe involve autonomy, how it is created and how they look at the importance of self-determination.The thesis has a qualitative approach based on the hermeneutic sense interpretation. Interviews constitute primary data where analysis was made with the theoretical premises on which the essay is based on: Empowerment, Role Theory also the Quality of Life Theory and Meaningful experience.As a result of the study, it was found that elderly people experience life in elderly care as positive, but regarding of self-determination they have limited information about their rights. The older people felt the organizational structure: that staffs have little time for each person and the elderly was often choosing to neglect their own self-determination to help the staff. However, what facilitated the experience of self-determination was that the staff confirmed the elderly as a unique individual, with the same right as everybody to access assistance. Another facilitating factor for increasing autonomy, based in simple accessible units; could the older easier get where they want, it would also increase the perception of self-determination when they not become dependent on the staff.

Infrastrukturen i Sverige åldras, uppskattningsvis finns det drygt 2000 broar i landet som är 70 år eller äldre. Det finns flera aspekter att titta på för att utvärdera äldre broars kondition och FE modellering är ett vanligt verktyg som används vid utvärdering. För stålbroar är det ofta utmattning som sätter gränsen för hur länge de kan hållas i drift under säkra förhållanden. Syftet med arbetet var att utvärdera nyttan av FE modeller med olika precision med hänsyn till noggrannheten i deras genererade resultat och kostnad. En stålbro har studerats i detalj, Gamla Lidingöbron och specifikt två punkter på dess bågspann. Ritningar av bron och mätdata från forskningsprojektet \textit{Smart tillståndsbedömning, övervakning och förvaltning av kritiska broar} har legat till grund för arbetet. Mätdata utgjordes av tidshistorier över spänningsvariationer i de två studerade punkterna vid flertalet tågpassager över bron. Punkterna finns på bågspannets sekundära bärverk. Fyra modeller har skapats i BRIGADE/Plus med olika precisionsgrad och spänningshistorier för de studerade punkterna har genererats. Spänningshistorierna har sedan utvärderas med Palmgren-Miners delskadeteori för utmattning. Den förväntade ekonomiska nyttan för varje modell har uppskattats beroende av analyskostnad, sannolikheten för utmattningsbrott samt kostnad för ett eventuellt brott. På grund av brons strukturella verkningssätt blev de förenklade modellernas utmattningsresultat mycket lika resultaten från modellen med hög precisionsgrad. De verkliga axellasterna var mindre än de dimensionerande som användes i modellerna. Detta ledde till att de uppkomna spänningarna i stålet från modellerna blev större än de verkliga, men visade ett liknande beteende. Resultatet blev att modellernas utmattningskapacitet enbart utgjorde ca en femtedel av kapaciteten enligt mätningarna. Resultatet från beräkningen av den förväntade nyttan visade att det inte är ekonomiskt motiverat att använda en modell med hög precision framför en eller flera förenklade modeller. Slutsatsen blev att hög precision i en teoretisk modell inte entydigt är bättre än en förenklad modell. Arbetet har utförts vid institutionen för bro och stålbyggnad på KTH i samarbete med Sweco Civil AB. / The infrastructure in Sweden is aging. More than 2 000 bridges in the country are 70 years or older. When assessing the condition of older bridges, several aspects should be taken into account. FE modeling is one common tool to use in a bridge assessment. Fatigue is generally what limits the service life of steel bridges. The aim of this work was to evaluate the utility of higher precision in FE models, regarding the accuracy of their generated results and costs. One steel bridge has been studied in detail, Old Lidingö Bridge and specifically two points on its arc span. Drawings of the bridge and measurement data from the research project \textit{Smart Condition Assessment, Surveillance and Management of Critical Bridges} has provided the basis of this work. Measurement data has been collected from the two selected points on the bridge with strain gauges, registering the time history of the variations in tension during train passages on the bridge. Four models with different levels of precision have been created in BRIGADE/Plus. These models have generated time histories of the varying tension during  train passages. The time histories have been evaluated with Palmgren-Miner's cumulative damage model for fatigue. The expected economic utility of each set of models has been estimated based on the cost of the analysis, the likelihood failure caused by fatigue and the cost of failure. Because of the structural behavior of the bridge, the results of the simplified models became very similar to the results of the high precision model. The actual axle loads were less than the design loads used in the models. Because of this, the calculated tensions in the models became larger than the actual tensions. This also resulted in the fatigue capacity of the models only being about one fifth of the capacity according to the measurements. The calculation of the expected utility showed that it is not economically justified to use a model with higher precision over models with less precision. High precision in a theoretical model is not unambiguously better than a simplified model. The work has been carried out at the Department of Structural engineering and bridges at KTH in cooperation with Sweco Civil AB.

The aim of this study is to analyse how the Hebrew word heart, לב, is used in the Old Testament: as an expression of the intellect, emotions, actions – all of those or only the intellect. The study also aims to see if the author, or groups of authors of the different texts where לב appears affect the use of the word. I work inductively with a lexical invention of the texts and I do an analysis on some different text to see if there are any differences.

Jona bok är inte bara en av Bibelns mest välkända berättelser utan är också en del avvärldslitteraturen. I den bibliska uppdelningen tillhör boken de så kallade skriftprofeterna ochtolkas således som en profetisk text. Trots detta skiljer sig boken från Gamla testamentetsövriga skriftprofeter då Jona bok snarare är en berättelse om en profet än en samling avprofetens ord (Andersson et al. 2003:163; Childs 1979:422). Dessutom kallas Jona aldrigprofet i boken och hans uppdrag är inte att predika för Israel utan för invånarna i denMesopotamiska staden Nineve. Detta är något som Jona motsätter sig vilket resulterar i ettmisslyckat flyktförsök från Gud och slutligen Bibelns kortaste och mest effektiva predikan(Nogalski 2018:210). Till skillnad från övriga skriftprofeter så är berättelsen dessutom skriveni prosaform istället för småprofeternas igenkännande poesi, med undantag för 2:3-10 vilket ären psalm (Achtemeier 1996:255). Inbrytandet av denna psalm har i forskningen kring Jonabok varit mycket omdiskuterad, och det är om denna psalm som min uppsats kommer atthandla.