Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översättarna bakom de två bibelöversättningarna valt att framställa de gammaltestamentliga kvinnorna i rubrikerna. Den övergripande frågeställning som jag kommer att besvara i den här uppsatsen är: På vilket sätt skiljer sig rubrikerna mellan de två översättningarna åt i hur kvinnor betonas? Min följdfråga är: Kan en eventuell förändring härledas från de direktiv som låg till grund för översättningsarbetet? Utifrån den övergripande frågeställning kommer jag att undersöka de rubriker som kvinnor nämns i med utgångspunkt i det som en del av feministteologerna strävar efter, nämligen att synliggöra kvinnan. Min hypotes är att kvinnan har synliggjorts mer i och med den nya bibelöversättningen.

Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram.

Gamla träd i kulturmiljöer uppmärksammas alltmer inom naturvården på grund av sina höga naturvärden och är viktiga som värdar för fortlevnaden av hotade och sällsynta växt- och djurarter. Studiens syfte var att undersöka om Sörenssons AHA-metod (framtagen för vedlevande insekter) fungerar också på mossor och lavar, samt att jämföra två kulturmiljöer med gamla träd. Inventeringen utfördes i Kristianstad och omfattade totalt 443 träd; 230 i Tivoliparken och 213 på Östra begravningsplatsen. Träden bedömdes utifrån olika karaktärer: förekomst av håligheter, barklösa partier, grenhål, savflöde samt svamppåväxt. Förekomsten av dessa användes sedan för att dela in träden i fem olika klasser av varierande värde för naturvården. Även kryptogamer inventerades; dels förutbestämda lavar och mossor som signalerar höga naturvärden, dels en enkel bedömning av det totala antalet triviala arter på varje träd. Träden i Tivoliparken hade större spridning mellan AHA-klasserna. Här hamnade 56 träd i de högsta värdeklasserna (klass I och II-träd), 114 i värdeklass III och 60 som resursträd. På Östra begravningsplatsen hamnade hälften av träden i de högsta värdeklasserna och 93 i värdeklass III. De resterade träden klassades som resursträd. Totalt gjordes 89fynd av 6 signalarter på de inventerade träden, samt en vedsvamp. Dessa fynd gjordes både på träd med höga och låga värden enligt AHA-metoden. AHA-klasser med högre naturvärde hade lägre artrikedom för samtliga träd sammanslagna, men inget samband för enbart trädslagen bok och lind. Endast hälften av träden med signalarter fick hög AHA-klassning. Resultatet antyder att AHA-metoden inte fungerar på kryptogamer som den gör för vedlevande insekter. / Old trees in cultural environments are receiving increasing attention in nature conservation due to their high conservation values and provide important habitat for endangered plant and animal species. The purposes of the study were to investigate whether Sörensson's AHA-method is applicable also to mosses and lichens, as well as to compare two environments with old trees. 443 trees were inventoried in Kristianstad, of which 230 in Tivoliparken and 213 in Östra begravningsplatsen. The trees were assessed based on the occurrence of: cavities, barkless areas, and so on. These findings were used to assign each tree to the five AHA classes of varying conservation value. Trees were also searched for predetermined lichens and mosses signalling high conservation value, and a simple count was made of the total number of trivial cryptogam species on each tree. Tivoliparken had a wider scatter of trees among the AHA classes; 56 in the highest value classes (class I and II), 114 in class III, and 60 as resource trees. At Östra begravningsplatsen, half of the oldest trees were in the two highest value classes and 93 in class III. The remaining trees ended up as resource trees. In total, 89 records of 6 signal species were made, and one wood fungus. There was a significant association between AHA class and richness of trivial species when trees of all species were pooled, but no association when beech and linden were assessed separately. These results suggest that the AHA method does not work on cryptogams.

This thesis focuses on health among children in the medieval town Old Lödöse (1100-1500 AD) in western Sweden. Through the study of health indicators (enamel hypoplasia, growth retardation and porotic hyperostosis) on adults (45 crania), children (31 complete individuals) and the commingled remains of children from severeal contexts. The results showed 66,7% (N= 30 of 45) of the adults and 67,7% (N= 21 of 31) of the children had presence of stress indicators. Although 61,5% (N=8 of 13) of the children and 37,5% (N=15 of 40) of the adults had presence of cribra orbitalia it manifested mildly on several of the individuals. Enamel hypoplasia was present on 53,8% (N= 7 of 13) of the children and 36,8% (N= 15 av 38) of the adults. The enamel disturbances occurred by the ages of two to five. Growth retardation was minimal and was within the standard deviation for each method. The population suffered from ill health due to varying degrees as a result of the urban environment, parasites and infections. Several of the individuals have experienced periods of stress during childhood. The population sample was compared to material from Skara (1100-1500 AD) and New Lödöse (1473-1624 AD). The comparison showed that there was similar health parameters in all three cities during the Middle Ages. / Syftet med denna studie var att undersöka hälsa respektive ohälsa hos barn i medeltida Gamla Lödöse (1100-1500 e.Kr.) genom att studera frekvensen av stressmarkörer. Materialet bestod av 45 kranier från vuxna individer (både män och kvinnor), 31 individer under 20 år samt  209 enskilda element från omrörda kontexter (barn). MNI för barnen i studien blev totalt 56. De stressmarkörer som studerades var emaljhypoplasier, porotic hyperostosis (cribra orbitalia, cribra cranii, cribra humeralis och cribra femoralis) och tillväxtstörningar. Hos vuxna individer studerades endast cribra orbitalia, cribra cranii och emaljhypoplaiser. Resultatet visade att 66,7% (N= 30 av 45) av de vuxna individerna uppvisade spår av stressmarkörer medan 67,7% (N=21 av 31) av barnen (endast de kompletta individerna) uppvisade spår av stressmarkörer. Cribra orbitalia uppvisades hos 61,5% (N= 8 av 13) av barnen medan hos de vuxna individerna var frekvensen endast 37,5% (N= 15 av 40). Nästintill alla individer hade mild grad av cribra orbitalia, likaså för cribra cranii. Emaljhypoplasier fanns hos 53,8% (N= 7 av 13) av barnen medan hos de vuxna var frekvensen 36,8% (N= 14 av 38). Emaljhypoplasierna uppstod i åldern två till tre hos barnen och åldern tre till fem år för de vuxna individerna. Tillväxtstörningarna hos barnen var minimala och inom standardavvikelserna för respektive metod. Slutsatsen var att den undersökta population led av ohälsa i varierande grad från ung ålder och att flera har upplevt episoder av stress orsakade av bland annat miljömässiga faktorer som ökade risken för infektionssjukdomar och parasiter. I jämförelser med material från Skara (1100-1500 e.Kr.) och Nya Lödöse (1473-1624 e.Kr.) framkom det att frekvensen av stressmarkörer är högre, men att antalet undersökta individer är mindre i Gamla Lödöse. Förutom det tros städerna ha varit lika gällande hälsoparametrar hos barn.

Här är norr, här är Stockholm simmande palats och ruckel. Tomas Tranströmer: Inomhuset är oändligt ur För levande och döda (1989) Skeppsbron i Stockholm är ett stadsrum i förändring. I och med att Slussens ombyggnad står för dörren väntar en ny framtid platsen. Den äger en stor potential men upplevs idag som bortglömd och själlös. Trots sin historia som Sveriges främsta hamn och marknadsplats är det få som avsiktligen kommer hit. I mitt projekt har jag försökt att, med hjälp av Tranströmers poesi och tecknande av rummet, försökt finna platsens karaktär och själ, samt utifrån vad jag funnit addera nya program och rumssamband till platsen. Förslaget är en sekvens som gradvis behåller, skalar av och skippar befintliga tullhus. Mina huvudsyften har varit att tillgängliggöra, koppla samman samt inte minst att bereda plats för människan. Jag kommer för sällan fram till vattnet. Men nu är jag här, bland stora stenar med fridfulla ryggar. Stenar som långsamt vandrat baklänges upp ur vågorna Tomas Tranströmer: Långsam musik ur Klanger och spår (1966) / Here is the north, here is Stockholm swimming palaces and hovels. Tomas Tranströmer: Indoors is endless from For the Living and the Dead (1989) Skeppsbron is a Stockholm cityscape going through changes. With the refurbishment of Slussen in the works, a whole new future awaits the site. It is a place full of potential, but at the moment neglected and lacking character. The small number of people deliberately visiting Skeppsbron belies its historical importance as the main port and marketplace of Sweden. My project is an attempt to find the soul and essence of the place, using Tranströmers poetry and my own drawings as a starting point. Building on my findings I have added new programs and spatial connections to the site. The proposal includes a sequence gradually moving from conserving, to stripping down to altogether removing existing pavilions. My main aspirations have been improving accessibility, interconnecting and last but not least making way for people. I come down to the water too seldom. But here I am now, among large stones with peaceful backs. Stones which slowly migrated backwards up out of the waves. Tomas Tranströmer: Slow Music from Bells and Tracks (1966)

This essay studies the historical phenomenon of dog-headed men (cynocephaly) andSaint Christopher who is in eastern-orthodox iconography depicted as a dog headedman. The study argues that a symbolic and phenomenological perspective is preferredto understand mythical figures with “unnatural” depictions. In order to reach aconclusion about the symbolic meaning behind dog-headed men and SaintChristopher, the human experience of dogs and their role in our world is examined indetail to construct a theory concerning their symbolism. The theory is then applied todepictions of dogs and dog-headed men in religious stories and images as well ashistorical accounts to see if the theory fits the facts.The study concludes that dog-headed men and Saint Christopher symbolize a kind of“guardian of the border”. What it means to guard the border has different implicationsdepending on if the dog-headed man is depicted in a Christian or non-Christiancontext. When reading the story of Saint Christopher with this pattern in mind, thereason for his legendary depiction is revealed. The conclusion is supported bycomparing Saint Christopher to stories from the bible which symbolize “the rolewhich the border can play as a part of the whole”. The dog-headed men of history, thesaint and the biblical stories all reinforce the symbolism of each other, revealing thedeeper meaning behind the wild, peripheral side of Christianity.

This paper investigates Leviticus 18:22 and 20:13 from the perspective of the hermeneutical implications of their historical context appropriated into a modern contextual understanding and possible application. To do this, four prominent historical theories (relating the ban to procreation, idolatry, against nature/the order of creation, and Canaanite practices) of the origin of the verses, and the ban therein, are chosen to be analysed. The analysis will be based on a theoretical framework which is modelled to present a theory of how historical knowledge and its derived hermeneutical implications enables a dynamically equivalent cultural appropriation. The investigation poses two questions – (1) what are the hermeneutical implications, and (2) what might a dynamically equivalent cultural appropriation into a modern context look like? In answering these question, it is found that when understanding the historical context as giving clues to the cultural world of the author and first reader(s), the four theories produce different results, but in none of them is it said to be either impossible or always possible to apply the ban. Further, even the group of people that are concerned by the ban differs. There is also a note of warning given, as these theories and others on the matter are very hard, if not impossible, to choose between, and therefore one has to motivate quite well why one selects one over the other in creating an interpretation and appropriation, since such a choice might, but should not, be more based on preference than on facts. Questions are in this paper sometimes posed but not answered, which runs in line with the overarching goal to rather draw some lines of interpretation than to hold an interpretation to be certain, while still exemplifying a transparent and theoretically well founded way to appropriate these verses. / Denna uppsats undersöker Leviticus 18:22 och 20:13 med fokus på den historiska kontextens hermeneutiska implikationer approprierade till en modern förståelse och eventuell applikation av verserna. För att göra detta kommer fyra vanligt förekommande historiska teorier till varför verserna med deras förbud finns (teorier som relaterar förbudet till fortplantning, avgudadyrkan, en handling mot naturen/skapelsens ordning, och kananeiska sedvänjor) analyseras. Analysen tar sin grund i ett teoretiskt ramverk som utformas för att visa hur en historisk kontext och dess hermeneutiska implikationer möjliggör en dynamiskt ekvivalent kulturell appropriering. Uppsatsen ställer två frågor: (1) Vilka är de hermeneutiska implikationerna, och (2) hur skulle en dynamiskt ekvivalent kulturell appropriering till en modern kontext kunna se ut? Dessa frågor besvaras utifrån ett perspektiv på den historiska kontexten som bidragande till att förstå författarens (eller författarnas) och de första läsarnas kulturella värld, och de fyra teorierna producerar ganska olika resultat. Det kan dock sägas att i inget av fallen blir slutsatsen att förbudet inte går att använda, eller att det alltid kan användas. Vidare framgår det att till och med vilka som berörs av förbudet skiftar beroende på anledningen till att förbudet finns. Ett varningens finger lyfts också för att påpeka att det är svårt, om inte omöjligt, att välja en av dessa teorier (eller de många andra som finns) som bättre. Därför måste sådana val, vilka sedan ligger till grund för tolkningar och tillämpningar, vara väl motiverade. Det finns annars en risk att sådana val kan ske mer baserat på preferens än fakta. Vidare ställs det frågor som inte alltid besvaras, vilket ligger i linje med viljan att snarare påvisa några tolkningsramar än att se en tolkning som korrekt, samtidigt som ett teoretiskt välgrundat och genomskinligt sätt att appropriera dessa verser exemplifieras.

Vilhelm Moberg (1898–1973) var en av sin tids mest inflytelserika svenska författare. De fyra romanerna i hans episka utvandrarserie hör de till de mest lästa svenska romanerna genom tiderna. Trots att forskningsfältet om Moberg är stort har hans verk hitintills inte analyserats utifrån ett queerperspektiv. Syftet med denna magisteruppsats är att göra en queer läsning av Mobergs utvandrarserie, med fokus på relationen mellan Robert och Arvid. Dessa unga drängars relation har sällan givits utrymme inom Mobergforskningen och när den omnämnts har den lästs som kamratskap. Min hypotes är att det, trots indikationerna på ett homofobt förhållningssätt hos Moberg vid tiden för utvandrarseriens tillkomst, är möjligt att läsa fram en romantisk kärlekshistoria mellan männen. I uppsatsen lyfts frågeställningen om huruvida textens djur, djuriskhet och djursymbolik öppnar upp för att läsa fram de unga männens kärlekshistoria. Tidelagstemat som i utvandrarserien är förbundet med Arvid kan förstås som en omskrivning för homosexualitet, vilket ihop med queerbetonad djursymbolik som i texten omgärdar Robert, framhäver deras icke-utskrivna begär och kärlek. Analysen synliggör den dikotomi mellan manlighet och omanlighet som i romanerna gestaltas genom Robert och hans storebror Karl Oskar. Storebrodern tillskrivs stark karaktär, individualism och arbetsstyrka, egenskaper som historiskt sett kategoriserats som manliga. Robert skrivs fram som arbetsskygg, lögnaktig och med ett infantilt drömmande om guld och rikedom, egenskaper som kategoriseras som omanliga. Analysen påvisar att i likhet med tidelagstemat kan också omanligheten läsas som en omskrivning för homosexualitet. Frågan om huruvida Mobergs föreställning om homosexualitet som ett ”olycksöde” har haft konsekvenser för gestaltningen av Robert och Arvid, genomsyrar analysen. Avsikten med detta har inte varit att smutskasta Moberg utan att lyfta det motsägelsefulla med hans homofoba hållning då det i denna uppsats fastställs att han författat en vacker kärlekshistoria om två unga män. / Vilhelm Moberg (1898–1973) was one of the most influential Swedish writers of his time. His epic The Emigrants with its four parts are among the most read Swedish novels of all time. The field of research about Moberg is large; despite this none of his works have been analyzed from a queer angle until now. The purpose of this master’s thesis (one year) is to do a queer reading of Moberg’s The Emigrants, focusing on the relationship between Robert and Arvid. The bond between these young farmhands has rarely been given attention within the research about Vilhelm Moberg; when it is mentioned in previous research, it’s perceived as camaraderie. My hypothesis is that, despite indications of a homophobic attitude in Moberg, it is possible to make visible a romantic love story between these men. In this thesis, a question regarding whether animals, animality or animal symbolism in the text makes the young men’s love story increasingly visible, is raised. The theme of bestiality in The Emigrants coincides with Arvid, and can be seen as a synonym for homosexuality. In combination with queer animal symbolism surrounding Robert, the men’s hidden desire and love is enhanced. The analysis highlights a dichotomy between masculinity and unmanliness that is portrayed through the relationship between Robert and his older brother Karl Oskar. The latter is being ascribed traditionally masculine traits, such as resilient character, individualism and physical ability for labor, whereas Robert is associated with unmanly attributes such as laziness, untrustworthiness, and an infantile longing for gold and riches. The analysis shows that Robert’s unmanliness, just as the bestiality theme, is a synonym for homosexuality. The question as to whether Moberg’s impression that homosexuality is an “unfortunate fate” has had consequences for to the portrayal of Robert and Arvid, permeates this analysis. The purpose has not been to smear Moberg but to highlight the paradox of his homophobic stance, since this thesis conclusively determines that he has written a beautiful love story involving two young men.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra Djävulens funktion i dagens mest lättillgängliga och populära mediagenrer. I studien redogörs hur bilden av Djävulen uppstått med nedslag i Gamla testamentet fram till upplysningen. Mot denna bakgrund tolkas och analyseras hur och om denna gestalt återfinns i dagens mediasamhälle, med inriktning på filmerna Terror på Elm Street och 2012, tv-serien Lost och romanen Frankenstein av Mary Shelley. Huvudresultatet visar på att en kamp mellan det goda och det onda troligtvis all­tid kommer att förekomma och medan djävulsgestalten i och med upplysningen tappar infly­tande i kristendomen återfinns denne i diverse film, böcker och serier.