Abstrakt: Det innebär ofta en svår sorg för närstående när en älskad persons liv snart är slut, vilket också innebär att det liv man tillsammans har delat närmar sig sitt slut. I enlighet med en personcentrerad vård ska vårdpersonalen arbeta för ett partnerskap mellan närstående, patient och vårdpersonal. I palliativ vård tar närstående ofta ett stort ansvar för patientens omvårdnad, samtidigt som de befinner sig i kris och därmed har ett behov av stöd och information. Vårdinsatser till patienten baseras ofta på vilka behov närstående kommunicerat att finns. För att bedriva en personcentrerad vård är det därför av vikt att tydliggöra vilka erfarenheter närstående och vårdpersonal har av kommunikation i den palliativa vården. Syfte: Syftet var att sammanställa studier som beskriver hur kommunikation erfars av närstående och vårdpersonal i palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar vilka samtliga hämtades i databasen CINAHL. Artiklarna var av kvalitativ- och kvantitativ design. Resultat : Det har positiv betydelse för patient och närstående att initialt redan vid ett brytpunktssamtal inkludera närstående. Strukturerade samtalsmodeller gynnande kommunikationen mellan närstående och vårdpersonal. Det ansågs svårt att strukturera hur en fungerande kommunikation ska se ut, eftersom kommunikation sker på individnivå. Konklusion: Kvaliteten på kommunikationen skiljde sig åt beroende om vårdpersonalen arbetade inom specialiserad palliativ vård eller inte. Vid otrygghet och oro hos de närstående smittade det av sig på patienterna. Vårdpersonal upplevde skillnader på vad patienterna själva önskade för insatser och vad närstående förmedlade att patienterna behövde. / Abstract: It often means a grievous grief for relatives when a beloved person's life is coming to an end, which also means that the life you have collectively shared is coming to an end. In accordance with person-centered care, health care professionals should work for a partnership between relatives, the patient and the healthcare professional. In palliative care, relatives often take a major responsibility for the patient's care, while at the same time they are in crisis and they also have a need for support and information. Care interventions to the patient are often based on the needs that the relative´s communicated. In order to carry out a person-centered care, it is therefore important to make clear what experiences the relatives and the health professionals have of communication in palliative care. Aim: The aim was to compile studies describing how communication is experienced by relatives and healthcare professionals in palliative care. Methods: A literature review based on 15 scientific articles, all of which were collected in the CINAHL database. The articles were of qualitative and quantitative design. Results: It has positive significance for the patient and the relative´s that initially already at a breakpoint communication include relative´s. Structured communication models between related and health professionals favored the dialog between them. It was considered difficult to structure how communication shall be performed, when communication takes place at an individual level. Conclusions: There were differences of the quality of communication depending on whether the healthcare professional worked in specialized palliative care. When relative´s felt insecure and anxious, it affected the patients. Health professionals experienced differences in what the patient wanted for arrangements and what the relative´s mediated that the patient needed.