Background: Childhood cancer drastically changes the lives of both the child and the family. Nurses play a key role in providing support and care. Family-centered care can facilitate listening to parents' needs and enable them to actively participate in their child's care. Aim: To describe parents' experiences of living with a child with cancer. Method: A literature study based on five autobiographies written by parents of children with cancer. Results: The parents' experience is characterized by their individual ability to implement strategies to cope with the challenges that their child's illness brings. Coping strategies could be divided into three subcategories: emotional management, practical problem-solving, and the impact of healthcare on the patient experience. Information and collaboration from the nurse affect the experience of care, and individualized nursing care was perceived as the best. Conclusion: Collaboration between healthcare and parents is crucial to enable the most effective management of the challenges that come with having a child with cancer. Healthcare workers needs to provide individualized support to ensure that parents feel well cared for, and in this way improve the experience of living with a child who has cancer. / Bakgrund: Barncancer innebär en drastisk förändring för både barnet och familjen. Sjuksköterskor har en central roll i att ge stöd och vård. Familjecentrerad omvårdnad kan underlätta för att lyssna på föräldrars behov och ge dem möjlighet att delta aktivt i barnets vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med cancer. Metod: En litteraturstudie baserad på fem självbiografier skrivna av föräldrar till barn med cancer. Huvudresultat: Föräldrarnas upplevelse präglades av deras individuella förmåga av att implementera strategier för att hantera utmaningarna som barnets sjukdom tillför. Hanteringsstrategierna kunde delas in i tre underkategorier: hantering av känslor, praktisk problemlösning och vårdens inverkan på upplevelsen. Information och samarbete från sjuksköterskan påverkade upplevelsen av vården. Individanpassad omvårdnad upplevdes bäst av föräldrarna. Slutsats: Samarbetet mellan vården och föräldrarna är avgörande för att kunna möjliggöra en så effektiv hantering av dessa utmaningar som möjligt. Vården behöver tillhandahålla individanpassat stöd för att föräldrarna ska känna sig väl omhändertagna, och på så sätt förbättra upplevelsen av att leva med ett barn som har cancer.

Bakgrund: Astma är världens vanligaste kroniska sjukdom. Det finns flera olika typer av astma, diagnosen ställs genom en klinisk översikt och huvudsakligen genom spirometri. Sjuksköterskans ansvar handlar om att föra en vårdande kommunikation och minska lindandet för personer med astma. Samt att utföra personscentrerad vård för dessa personer, den personcentrerade vården handlar om att stödja personens autonomi och att värdera personens identitet.  Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av att leva med astma. Metod: Litteraturöversikt applicerades som metod med sju kvalitativa- och två kvantitativa artiklar samt en mixad metod artikel. Databaserna Cinahl och PubMed tillämpades i sökningen av artiklar. Kvalitetsgranskningen genomfördes med Fribergs granskningsfrågor. Analysen gjordes i fyra steg genom att läsa, granska, söka efter likheter och skillnader samt sammanfatta. Resultat: I resultatet framkom det fyra teman som var aktuella: Det förändrade livet som astmatiker, Upplevelser av förändrad självbild och relationer, Att hantera livet med astma och upplevelser av egenvård och stöd och Förändringar i yrkesliv och privatekonomi. Slutsats: Personers erfarenheter av att leva med astma visar att det sker förändringar i vardagliga livet så som egenvårdsåtgärder, förändrade relationer, yrkesliv och självbild. Bemötandet från sjukvårdspersonal har inverkan på hur personer med astma bedriver egenvård. Sjuksköterskans ansvar att erbjuda personcentrerad vård med stöd och god vård är av stor betydelse för personens delaktighet och fortsatta tilltro till vården. / Background: Asthma is the worlds most common chronic disease with over 260 million people affected. There are several different types of asthma, the diagnosis is made thorugh a clicnial overview and mainly through spirometry. The nurse’s responsibility is to carry out caring communication and reduce suffering for people with asthma. As well as providing person-centred care for these people, the person-centred care is about supporting the person’s autonomy and valuing the person’s identity. Aim: The purpose was to describe peoples experiences of living with asthma. Method: A literature review was applied as a method with seven qualitative and two quantitative articles and one article with mixed-method. The databases Cinahl and PubMed were applied in the search of articles. The quality review was carried out using Friberg’s review questions. The analysis was done in four steps by reading, reviewing, searching for similarities and differences and summarizing. Results: The results revealed four themes that were relevant: The changed life as an asthmatic, Experiences of changed self-image and relationships, Coping with life with asthma and experiences of self-care and support, Changes in professional life and personal finances. Conclusions: People´s experiences of living with asthma show that there are changes in everyday life such as self-care measures, changed relationships, professional life and self-image. how changes occur in life around the implementation of self-care measures, changed private relationships, professional life and self-image. The treatment of healthcare professionals has an impact on how people with asthma engage in self-care. The nurse´s responsibility to offer personcentred care with support and good care is of great importance for the person´s participation and continued trust in the care.

Psykiatrisk öppenvård utgör en viktig komponent inom den svenska psykiatriska vården och behovet av sådan verksamhet ökar för varje år. Specialistsjuksköterskans kompetens och patientdelaktighet utgör en framgångsfaktor för en god psykiatrisk vård, samtidigt som denna delaktighet ofta kommer med utmaningar. Utebliven delaktighet riskerar att leda till vårdlidande. Den här studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av patientdelaktighet inom den svenska psykiatriska öppenvården. Upplevelsen av patientdelaktighet utforskas genom kvalitativa intervjuer med sju sjuksköterskor, som arbetar i den öppen psykiatriska vården i Västra Götalandsregionen. Studien har sin metodologiska utgångspunkt i reflekterande livsvärldsforskning och intervjuerna analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys. Resultatet sammanfattades till tre huvudkategorier, Främja patientens deltagande, att skapa rum för patientens röst och sjuksköterskans roll i patientens vårdresa, vilka sammanfattade intervjuernas huvudlinjer. Resultatet indikerar att patientdelaktighet i likhet med tidigare forskning är central för ökad vårdkvalitet, men också hur denna begränsas av resursbrist. Vårdrelationen framträder som en nyckelfaktor i patientdelaktigheten, men resursbrist hindrar sjuksköterskan från att bygga och bibehålla dessa. Studien bidrar med insikter gällande resurstilldelning och organisatoriska förändringar, som kan stärka patientens delaktighet, öka vårdkvalitet och minska vårdlidande. Genom att åskådliggöra sjuksköterskornas röster, belyser denna studie behovet av förändringar som möjliggör ökat patientengagemang och ökad patientdelaktighet inom psykiatrisk öppenvård. Studien belyser behovet av att adressera resursbegränsningar och implementering av individuellt anpassad delaktighet genom exempelvis tekniska hjälpmedel. Fortsatt forskning föreslås fokusera på just detta. Studien uppmanar specialistsjuksköterskor inom psykiatri att prioritera byggandet av starka, förtroendefulla relationer till sina patienter i syfte att främja patientdelaktigheten samt att använda sin expertis för att individanpassa denna. / Psychiatric outpatient care is an important component of Swedish psychiatric care, and the need for such activities increases every year. The specialist nurse's competence and patient participation are a success factor for good psychiatric care, while this participation often comes with challenges. Non-participation risks leading to poor care. The purpose of this study was to investigate nurses' experiences of patient participation in Swedish psychiatric outpatient care. The experience of patient participation is explored through qualitative interviews with seven nurses, who work in outpatient psychiatric care in the Västra Götaland region. The study has its methodological point of departure in reflective life-world research and the interviews were analyzed using inductive content analysis. The results were summarized into three main categories, promote the Patient´s Participation, to Create Space for the Patient's Voice and The Nurse's Role in the Patient's Care Journey, which summarized the main lines of the interviews. The results indicate that, similar to previous research, patient participation is central to increased quality of care, but also how this is limited by a lack of resources. The care relationship appears as a key factor in patient participation, but a lack of resources prevents the nurse from building and maintaining these. The study contributes insights regarding resource allocation and organizational changes, which can strengthen patient participation, increase care quality and reduce care suffering. By illustrating the nurses' voices, this study highlights the need for changes that enable increased patient engagement and increased patient participation in psychiatric outpatient care. The study highlights the need to address resource limitations and implementation of individually adapted participation through, for example, technical aids. It is suggested that further research focus on precisely this. The study urges specialist nurses in psychiatry to prioritize the building of strong, trusting relationships with their patients in order to promote patient participation and to use their expertise to tailor this to the individual.