Den nuvarande pandemin har begränsat mänskligheten och det digitala vaccinationspasset för covid-19 utlovar återgången till ett normalt liv. Studien syftar till att undersöka vilket handlingsutrymme ett vaccinationspass ger medborgare utifrån deras förväntningar och vaccinationspassets krav. Det digitala vaccinationspassets egenskaper och förutsättningar som digital artefakt undersöks i relation till affordance modellen. Forskningsstrategin för studien har varit en fallstudie av kvalitativ karaktär där datainsamlingen består av semistrukturerade intervjuer med medborgare i Sverige och en litteraturgenomgång som utgör den aktuella debatten i relaterade forskningen. Studien visar på hur medborgare uppfattar införandet av ett digitalt vaccinationspass för covid-19 och vill visa på rekommendationer i arbetet med tillgängliggörandet av det digitala vaccinationspasset för medborgarna. Studien grundar sig i att tillgängliggörandet av det digitala vaccinationspasset kommer att ske någonstans framöver och vi vill därför poängtera att resultatet inte kan fastslås utan kommer förändras beroende på förutsättningarna och tidsramen för undersökningen. Studien identifierar bristerna med förmedlingen av information samt myndigheternas globala ansvar vid införandet av ett digitalt vaccinationspass mot covid-19. För att hantera detta rekommenderar vi att en strategi bör utvecklas och även ett förtydligande av informationen gällande vaccinationspasset mot covid-19. Utifrån studien tolkas det att det digitala vaccinationspasset utformas för de rika och att covid-19 har påskyndat digitalisering av samhället. Vi anser att alla bör ha tillgång till vaccin och tillgång till digital teknik innan det digitala vaccinationspasset mot covid-19 införs. / The current pandemic has limited humanity and the digital vaccination passport for covid-19 promises the return to a normal life. The study aims to investigate what room for maneuver a vaccination passport gives citizens based on their expectations and the requirements of the vaccination passport. The properties and conditions of the digital vaccination passport as a digital artifact are examined in relation to the affordance model. The research strategy for the study has been a case study of a qualitative nature where the data collection consists of semi-structured interviews with citizens in Sweden and a literature review that constitutes the current debate in related research. The study shows how citizens perceive the introduction of a digital vaccination passport for covid-19 and wants to show recommendations in the work of making the digital vaccination passport available to citizens. The study is based on the fact that the digital vaccination passport will be made available somewhere in the future and we therefore want to point out that the result can not be determined but will change depending on the conditions and time frame for the examination. The study identifies the shortcomings with the dissemination of information as well as the authorities' global responsibility in introducing a digital vaccination passport against covid-19. To deal with this, we recommend that a strategy should be developed and also a clarification of the information regarding the vaccination passport against covid-19. Based on the study, it is interpreted that the digital vaccination passport is designed for the rich and that covid-19 has accelerated digitization of society. We believe that everyone should have access to vaccines and access to digital technology before the digital vaccination passport against covid-19 is introduced.

Den 1 december 2021 beslutade Regeringen att införa vaccinpass vid allmänna sammankomster för att minska smittspridningen av Covid-19. Pandemin som utbröt i Sverige under våren 2020 var då inne i sin tredje våg. För ovaccinerade personer betydde vaccinpass en radikal inskränkning av friheterna i vardagen. Den 22 januari 2022 samlades tusentals demonstranter i både Göteborg och Stockholm för att demonstrera mot vaccinpass. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska nyhetsmedier rapporterade om dessa demonstrationer. Frågorna som ska besvaras är hur olika identiteter och maktrelationer är konstruerade i rapporteringen, vilka aktörer som ges tolkningsföreträde, vilka ord, begrepp och ordkluster som kopplas till diskursen samt vad som beskrivs som normalt eller avvikande. Metoderna som används för att besvara frågeställningen är kritisk diskursanalys som kompletteras med digital textanalys. Studiens empiri består av artiklar som publicerades om dessa manifestationer i svenska nyhetsmedier. De teoretiska ansatserna som används för att tolka resultaten är gestaltningsteorin och dagordningsteorin som är två medievetenskapliga teorier. Teoretiska ansatser kring etos används men även ideologi där kritiska perspektiv tillämpas. Studiens resultat visar på att mediernas rapportering som undersöktes präglas av ett ideologiskt perspektiv om det som kan anses vara korrekt i samhället. Konkret främjar medierna det rätta och korrekta i samhället enligt demokratiska principer med hög tro på lag och ordning. Ordning har således stor betydelse i diskursen. Manifestationerna har påverkat ordningen, exempelvis genom deltagandet av högerextremistiska grupper. Medierna låter flera deltagare som har ett etos som är i enlighet med samhällets rådande normer och regler komma till tals men varken extremistiska grupper eller så kallade ”foliehattar”. På så vis framställs inte alla demonstrationsdeltagare som fel, men medierna påpekar att deras åsikter avviker från den kollektiva uppfattningen i diskursen. Tolkningsföreträdet i diskursen ges till polisen som beslutar om demonstrationernas legitimitet och som relativiserar demonstrationens påverkan i det sociala fältet. Genom att ge tolkningsföreträdet till polisen förblir medierna objektiva. / On the 1st of December 2021, the Swedish government decided to implement the use of vaccination certificates for public gatherings and events aiming to reduce the spread of infection of Covid-19. On 22nd of January, protestors gathered in the two biggest cities of Sweden, Stockholm and Gothenburg, to demonstrate against the limitations on freedom in conjunction with vaccination certificates. The purpose of this study is to investigate how Swedish news media has reported on these demonstrations, to establish an understanding how different identities and power relations are developed, whom the interpretive precedence is given to, which words and word clusters are connected to the discourse and which topics are framed as normal or deviating in the news articles.  To answer these questions, a critical discourse analysis in combination with digital text analysis has been used by analyzing articles reporting on the manifestations on the 22nd of January 2022, published in Swedish news media. The theoretical framework is based on framing theory and agenda setting theory as well as the concepts of ethos and critical perspectives on ideology.  The results after the data has been analyzed, reflected and discussed with the theoretical framework and the previous research show that the reporting has been affected by an ideology of what is considered as correct in society. Media is encouraging a correct society based on principles of democracy, law and order. Order is significant in the discourse. The demonstrations against vaccination certificate have affected the order in Swedish society, for example with the participation of right-wing extremist groups. Media do not promote these groups nor so called “foil hats”, but participants with an ethos close to the norms of society. By that, media do not frame all participants of the demonstrations as wrong, but media does indicate that their opinion differs from the normal perception of the discourse in society. The interpretive precedence is given to the police which determines the legitimacy of the demonstrations. The police also relativize the impact of the demonstrations on the social field. By giving the interpretive precedence to the police, media remain nonpartisan.