Denna uppsats är en kvalitativ undersökning om hedersvåld, hur det beskrivs i den svenska debatten, samt i ett urval av svenska media, läroböcker, statliga publikationer och annan litteratur som används av socialarbetare och studenter. Syftet är också att reflektera över hur detta påverkar samhället vi lever i här i Sverige, främjar det oss att skapa kontakt med nya människor från andra kulturer? Resultatet pekar å ena sidan åt att hedersvåld i Sverige är ett nytt och svårt begrepp som vissa hävdar har med kultur att göra, och som förekommer i enstaka grupper i vissa samhällen i världen, men som nu i större utsträckning nått Sverige och Norden i och med den ökade asylinvandringen. Å andra sidan, finns det de som uttrycker att hedersvåld inte är kulturellt betingat, utan menar att det inte är annat än "vanligt" våld mot kvinnor, och somliga hävdar till och med att "hedersvåld" är en svensk konstruktion. Just den kontroversiella uppfattningen om hedersvåldets vara eller icke vara har jag också valt att ta fasta på.

The aim of this study is to examine how girls from the discussion group "Coolt med koll" understand the phenomenon honor-related violence. The study is based upon three issues; how do our informants understand honor-related violence, where do the interviewed obtain information concerning honor-related violence and how do it affect their point of view, last but not least what do the girls know regarding children‟s rights. The theoretical points of this study are theories about honor-related living conditions and radical feminist theory. The study is carried out through six semi-structured qualitative interviews, which all are conducted separately. The results of this study obtained that the informants have limited knowledge of honor-related violence and that it‟s further difficult for them to connect the term with its context. The interviewed obtain a cultural and religious perspective when they highlight the phenomenon. The results also shows that the informants collect information about honor-related violence from different sources, their understandings differ depending on where they have gained information. Further the results reveal that half of our interviewees are well aware of children‟s rights and half of our interviewees are not.