<p>Bakgrund: Osunda levnadsvanor kan vara förenade med en ökad risk för sjukdom och död. Hjärt- och kärlsjukdom, fetma, typ 2-diabetes är exempel på sjukdomar som kan undvikas genom förbättrad livsstil. Att kunna motivera patienten till livsstilsförändring är en viktig del av sjuksköterskans arbete för att främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskan använder en effektiv metod som verkligen främjar patientens motivation till varaktig förändring. </p><p>Syfte: Syftet med C-uppsatsen var att klargöra om det motiverande samtalet påverkar patienten till en varaktig livsstilsförändring.</p><p>Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie.</p><p>Resultat: Få studier har undersökt effekten av motiverande samtal på varaktig livsstilsförändring. Resultatet av litteraturstudien antyder att motiverande samtal påverkar patienten till varaktig livsstilsförändring. Dokumentationen antyder också att förändringen i fysisk aktivitet och kost blir mer varaktig med fler antal motiverande samtal.</p><p>Slutsats: Trots att det är mycket angeläget att finna de bästa metoderna för att stödja livsstilsförändringar med syfte att förebygga och minska antalet kroniskt sjuka i hjärt- och kärlsjukdom samt främja hälsa, finns det få undersökningar som har kartlagt hur bästa resultatet uppnås under en längre tid. Vidare forskning vore önskvärt för att komma fram till hur en livsstilsförändring ska kunna bibehållas.</p>

Bakgrund: Osunda levnadsvanor kan vara förenade med en ökad risk för sjukdom och död. Hjärt- och kärlsjukdom, fetma, typ 2-diabetes är exempel på sjukdomar som kan undvikas genom förbättrad livsstil. Att kunna motivera patienten till livsstilsförändring är en viktig del av sjuksköterskans arbete för att främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskan använder en effektiv metod som verkligen främjar patientens motivation till varaktig förändring. Syfte: Syftet med C-uppsatsen var att klargöra om det motiverande samtalet påverkar patienten till en varaktig livsstilsförändring. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Resultat: Få studier har undersökt effekten av motiverande samtal på varaktig livsstilsförändring. Resultatet av litteraturstudien antyder att motiverande samtal påverkar patienten till varaktig livsstilsförändring. Dokumentationen antyder också att förändringen i fysisk aktivitet och kost blir mer varaktig med fler antal motiverande samtal. Slutsats: Trots att det är mycket angeläget att finna de bästa metoderna för att stödja livsstilsförändringar med syfte att förebygga och minska antalet kroniskt sjuka i hjärt- och kärlsjukdom samt främja hälsa, finns det få undersökningar som har kartlagt hur bästa resultatet uppnås under en längre tid. Vidare forskning vore önskvärt för att komma fram till hur en livsstilsförändring ska kunna bibehållas.

I sjuksköterskans hälsofrämjande arbete krävs kunskap om hälsorisker och förmåga att se till patientens behov, såväl de fysiska, psykiska och sociala. Övervikt och fetma är idag ett av samhällets största problem, och har en komplex uppkomstmekanism. Möjligheten till en varaktig viktreducering påverkas av en rad olika faktorer. För att övergå till den hälsosamma livsstil som krävs för en varaktig viktnedgång, behövs en beteendeförändring. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur psykologiska och psykosociala faktorer påverkar överviktiga individers möjlighet till en varaktig viktnedgång. I resultatet framkom två huvudteman: Motivation och mål samt Livsstilsförändring. Individer har varierande förmåga till självkontroll, egenvård och följsamhet, samt olika tillgång till stödfunktioner i samhället. Motivation och mål har en central roll. Hur personer reagerar på utmaningar och svårigheter är också högst individuellt och avgörande för en varaktig viktnedgång. En ökad kunskap genom utbildning och forskning rörande psykologiska och psykosociala faktorer kan underlätta sjuksköterskans möjlighet till individanpassad vård och förbättra motivationsstrategier för livsstilsförändringar. Mer kunskap kan även leda till ett förbättrat bemötande och omvårdnad.

Aim: This study aims to examine the factors that are perceived to contribute to lasting weight loss. To try to understand the psychosocial factors- and what aspects of physical activity and the relationship with food is perceived as supporting and/or inhibiting for lasting weight loss. Method: Participants (n=7) who lost weight and kept it off during a minimum of six months were interviewed about their experience of weight loss maintenance using a semistructured interview. To participate in this study one of the criterias was to have a BMI over 25 from start, but a BMI under 30 after their weight loss. The age varied between 23-48 years old, and they had lost 5-15 % of total body weight. Results: The participants had a strong internal motivation and has enjoyed physical activity since early age. Avoiding fast food, and the sugar and fast carbohydrates it contains, and instead make home cooked food was a success factor for the participants in this study. Emotional eating, injuries interfering with physical activity, lack of motivation to perform certain exercises perceived as boring, difficulties getting started with physical activity and certain living conditions are listed as inhibiting factors. The participants received no or neutral social support, this didn't seem to affect the results but contradicts other research findings. Conclusion: To achieve lasting weight loss, factors of success are strong internal motivation and a healthy relationship to food. Early contact with physical activity, and the enjoyment of performing it are also key aspects. The inhibiting factors for weight loss maintenance consisted in emotional eating, injuries interfering with physical activity, lack of motivation to perform certain exercises perceived as boring, difficulties getting started with physical activity and certain living conditions. / Syfte och frågeställningar: Den här studien syftar till att undersöka vilka faktorer som upplevs bidra till varaktig viktminskning. Frågeställningarna var designade för att försöka förstå de psykosociala faktorerna och vilka aspekter av fysisk aktivitet samt relation till mat som upplevs som främjande och/eller hämmande för varaktig viktminskning. Metod: Individer (n=7) som gått ner i vikt och bibehållit sin viktminskning i minst sex månader deltog i semistrukturerade intervjuer om deras upplevelse av varaktig viktminskning. Inklusionskriterierna var att deltagarna ska ha haft ett BMI över 25 vid viktminskningsfasens start och ett BMI under 30 vid dess slut samt att viktminskningen ska omfatta 5-15 % av deras kroppsvikt. Deltagarnas ålder sträckte sig mellan 23 och 48 år. Resultat: Deltagarna hade en stark inre motivation och har uppskattat fysisk aktivitet sedan tidigt ålder. De försöker undvika snabbmat som består av socker och snabba kolhydrater och gör istället hemlagad mat. Dessa var framgångsfaktorer för deltagarna i denna studie. Känslomässigt ätande, skador som förhindrar fysisk aktivitet, bristande motivation att utföra vissa träningsformer som ansågs svåra/jobbiga/tråkiga, svårt att komma igång, och vissa levnadsförhållanden som exempelvis arbetstid och boendesituation uppges som hämmande faktorer. Deltagarna fick inget eller neutralt socialt stöd, något som inte verkar ha påverkat resultatet, men motsäger de resultat som återfinns i annan forskning. Slutsats: Främjande faktorer för varaktig viktminskning är stark inre motivation, en hälsosam relation till kost, tidig kontakt med fysisk aktivitet samt att se den som ett roligt och avslappnande inslag i livet. De hämmande faktorerna för varaktig viktminskning består av känslomässigt ätande, skador som försvårar fysisk aktivitet, bristande motivation för att utföra aktiviteter som upplevs vara svåra/jobbiga/tråkiga, svårt att komma igång med fysisk aktivitet samt vissa levnadsförhållanden.

The thesis is based on the background of the speed of fashion and mass consumption of apparel, and how fashion-based items do not fulfill the premises of apparel on a long-term basis – the premises mainly being expression of identity. The purpose of the study is to examine the notion of durable aesthetics in relation to the premises consumers have for apparel. The research intends to answer questions of what the premises of apparel are and how it relates to durable aesthetics, what these garments can look like and what implications these answers might have in development of long-term apparel. The study is based on earlier research of fashion theory and consumption culture, and eleven qualitative interviews with perspectives from both consumers and apparel companies. Based on the consumer perspective, the aesthetic function of apparel is identified as something communicative – mainly conveying personality. Garments that are aesthetically appealing over time are always of good quality and fulfills the aesthetic function the consumers have. Based on the company perspective, garments with durable aesthetics are always in line with the companies’ DNA and the consumer segment. The conclusion is that apparel with durable aesthetics is versatile – it can be basic or expressive. The criterion in both cases is that the expression must be in line with a consumers’ aesthetic function, which is established through personality and core style. Companies can achieve a wide product range with durable aesthetics if they are consequent to their company DNA. / Uppsatsen tar utgångspunkt i snabbheten av mode och masskonsumtion av kläder, och det faktum att modebaserade produkter inte uppfyller premisserna för kläder på lång sikt – premisser vilket huvudsakligen är att uttrycka identitet. Studiens syfte är därför att undersöka termen varaktig estetik i relation till premisserna för kläder. Undersökningen syftar till att besvara frågor kring dagens premisser för kläder och hur dessa relaterar till varaktig estetik, hur dessa kläder kan se ut och vilka implikationer svaren skulle kunna ha i utveckling av hållbara kläder. Uppsatsen baseras på tidigare forskning inom modevetenskap och konsumtionskulturteori, samt elva kvalitativa intervjuer med perspektiv från både konsumenter och klädföretag. Baserad på konsumentperspektivet, är estetiska funktioner något kommunikativt – huvudsakligen att uttrycka personlighet. Kläder som är estetiskt tilltalande över tid är alltid av hög kvalité och uppfyller konsumentens estetiska funktioner. Företagsperspektivet visar att kläder med varaktig estetik alltid är i linje med företagets DNA och kundsegment. Slutsatsen är att kläder med varaktig estetik är mångsidigt – det kan vara både basic och uttrycksfullt. Kriteriet i båda fall är att uttrycket måste stämma överens med konsumentens estetiska funktion, vilket baseras på personlighet och kärnstil. Företag kan uppnå ett brett produktsortiment med varaktig estetik förutsatt att dem håller sig till företagets DNA.