Idag finns det väldigt många aktörer inom modeindustrin som alla kämpar om en plats påmarknaden. Varumärket har därför blivit ett allt viktigare konkurrensmedel och ett sätt attutmärka sig och skapa mervärde för konsumenten. Vi tycker att det är intressant att se på hurett varumärke kommunicerar och om företaget bakom varumärket lyckas förmedla sittkärnvärde till konsumenten.Syftet med den här uppsatsen var att se på vad varumärket Elvine kommunicerar tillkonsument via butik. Elvine är ett Göteborgsbaserat varumärke som har skapat streetwearklädersedan år 2000. Vi ville se på om varumärket Elvines identitet stämmer överrens meddess image. Vi ville också undersöka ifall butikerna som distributionskanaler av varumärketpåverkar konsumenternas uppfattning. Med utgångspunkt i syftet hade vi också för avsikt attge företaget några rekommendationer angående hur de kan stärka sinvarumärkeskommunikation.För att kunna besvara vårt syfte har vi genomfört en omfattande kvantitativ konsumentundersökningsamt djupintervjuat företaget Elvine och tagit reda på butikssäljarnas syn påvarumärket och dess konsumenter. Vår tolkning om varumärkets kärnvärde har sin grund iintervjun med företaget. Ur intervjun har vi även plockat ut begrepp som företaget självaanvänder när de pratar om varumärket. De här begreppen har konsumenter, företaget ochbutikssäljarna fått gradera. Vi har sedan fört över resultaten till en överskådligtolkningsmodell som jämför uppfattningarna parterna emellan. I vår konsumentundersökninghar vi sammanlagt intervjuat 85 besökare till tre utvalda återförsäljare av Elvine i Göteborg.Förutom att gradera olika begrepp fick respondenterna svara på olika frågor gällandeköpbeteende, varumärkeskännedom och associationer kring varumärket Elvine.Resultaten från konsumentundersökningen visar att Elvine har en hög varumärkeskännedomdå 73 % av respondenterna kände till varumärket. De vanligaste kategoriseringarnarespondenterna associerar till är jackor, snyggt och sportigt. Uppfattningen om varumärketskiljer sig dock något butikerna emellan. Utifrån respondenternas uppfattningar om vem sombär Elvinekläder har vi kommit fram till att varumärket främst uppfattas som ettkillvarumärke.Med hjälp av teorier kring effektiv kommunikation, produktens olika nivåer ochvarumärkesuppbyggnad har vi analyserat resultatet från samtliga undersökningar. Utifrån våraanalyser kan vi dra slutsatsen att delar av Elvines varumärkesidentitet stämmer överens meddess image. Respondenterna använder ord som vi kan relatera till vår tolkning av varumärketskärnvärde. Uppfattningarna och associationerna kring vilka som använder Elvinekläder gerdock en splittrad bild av varumärket. Resultatet visar också att de butiker vi har med i vårstudie i viss mån påverkar konsumentens uppfattning. De tre butikerna har olika image somde kommunicerar och vi kan dra vissa paralleller mellan butikernas image ochrespondenternas uppfattningar.Genom de resultat vi har fått fram i vår undersökning och de slutsatser vi har dragit ger viavslutningsvis företaget Elvine några varumärkesstärkande förslag. Trots att varumärket ärvälkänt finns det alltid mer att göra för att få en enhetligare kommunikation och därigenom fåen starkare position i konsumenternas medvetande. / Program: Textildesignutbildningen

<p>Syfte: Syftet med uppsatsen är främst att se om respondenternas uppfattning av varumärket stämmer överens med den bild företaget försöker förmedla. Vi vill även öka förståelsen för hur företag inom klädbranschen kan agera för att stärka sin varumärkesidentitet. </p><p>Teori: Uppsatsens teoretiska underlag utgörs främst av varumärkes-pyramiden samt Kapferers Identitetsprisma samt annan teori som stödjer vår problemformulering och vårat syfte med uppsatsen. </p><p>Metod: Genom en kvalitativ intervju samt en kvantitativ enkät-undersökning så har vi samlat in den primärdata vi använt oss av. Sekundärdata är hämtad främst ifrån litteratur, artiklar samt olika Internetkällor. Vi har sedan analyserat det empiriska materialet och ställt det mot vår teoretiska referensram och dragit slutsatser därefter.</p>

<p>För inte allt så länge sedan hade butiksmiljöer få krav att möta. En butik behövde</p><p>egentligen bara vara ren och organiserad för att maximera sin försäljning. Idag måste</p><p>butiksmiljön knytas samman med varumärket och förmedla dess image. Det handlar</p><p>mycket om att skapa ett varumärke för att konsumenterna ska lägga märke till företaget</p><p>och produkterna.</p><p>Vi har uppmärksammat att fler och fler konceptbutiker dyker upp runt om i våra större</p><p>städer. Detta är ett fenomen som hittills är ganska odokumenterat varpå det fångat vårt</p><p>intresse. Att gå in i dessa butiker är lika mycket en upplevelse som ren shopping då</p><p>konceptbutiker är mycket mer än bara en butik.</p><p>Syftet med denna studie är att med hjälp av fallstudier analysera och beskriva om</p><p>konceptbutiker kan användas för att stärka och vårda ett företags varumärke. För att</p><p>studera detta fenomen har vi genomfört intervjuer med fyra olika företag. Vi har använt</p><p>oss utav en deduktiv ansats där vi har samlat in data och ställt denna mot en teoretisk</p><p>referensram.</p><p>De centrala slutsatser som kan dras av denna studie är bland annat att en konceptbutik</p><p>kan påverka alla steg i en varumärkesuppbyggande process. Vi har även funnit att ett</p><p>företags varumärke kan stärkas genom en konceptbutiks utformning och den image den</p><p>förmedlar. En annan aspekt som har framkommit är att konceptbutikens placering har en</p><p>stor påverkan på varumärkets image och hur varumärket uppfattas.</p>

<p>Bandyn sägs av många vara lirarnas sport där artisterna får utrymmet att briljera. Bandyn är också ett av få varumärken inom Idrotts-Sverige som kan visa upp världsstjärnor på hemmaplan. Ändå får inte bandysporten den uppmärksamhet som den förtjänar.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om och vad som görs ifrån klubbarnas och förbundets sida för att stärka varumärket bandy så att den får den uppmärksamhet som den förtjänar. För att uppnå syftet har jag ställt mig frågande till hur varumärket uppmärksammas idag och vad klubbarna och förbundet gör för att utveckla det. Kubbarna/förbund som intervjuats är Edsbyns IF Bandys ordförande Jerker Persson, Bollnäs GIF: s ordförande Olle Nilsson Sträng, Sandvikens AIK ordförande Ingrid Amren samt Svenska Bandyförbundets ordförande Håkan Ramsin.</p><p>Det visade sig att problemen inom bandyn inte var externt utan beror på interna konflikter. Intervjuerna har visat att det råder en maktkamp mellan olika bandyföreträdare inom och mellan klubbarna och förbundet. De gamla vill att bandyn ska vara som den alltid varit medan yngre och framförallt nyare företrädare vill utveckla den till något helt nytt. Det klubbarna framförallt vill göra är att lyfta hela sporten ett par snäpp uppåt till något som liknar hockeyn. Med det menar dem att själva sporten i sig inte ska förändras utan evenemanget och upplevelsen kring bandyn ska utvecklas till något mer än bara en bandymatch. Ett evenemang som blir mycket lättare att genomföra när bandyn nu håller på att flyttas till att bli en inomhussport.</p><p>Inomhushallar har visat att varumärket bandy har stora potentialer att växa i Sverige. Edsbyn är den första klubben med en inomhusarena och efter att den blev färdig har klubbens omsättning ökat väsentligt och publiksiffrorna fördubblats. Intervjuerna visar att anledningen till att Edsbyn dubblat sin publiksiffra är att de kan erbjuda en helt ny och bekvämare komfort för besökarna. De behöver nu inte oroa sig för att vädrets makter ska förstöra bandymatchen utan nu finns perfekta förutsättningar vid varje tillfälle.</p><p>Många tror därför att hallarna är enormt viktiga för att ge bandyn det nödvändiga lyftet. Ett lyft som ska locka till sig besökare som till bandyarenorna vilket kan ge bandyn mer uppmärksamhet i media och högre intäkter. Målet som förbundet satt upp är att alla lag i den nystartade Elitserien ska ha tillgång till hall inom de närmsta tio åren.</p>

<p>Uppsatsen syfte är att analysera och tydliggöra sponsringens karaktär samt hur sponsring kan stärka och utveckla ett varumärke.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod i uppsatsen eftersom vi ansåg att denna metod lämpade sig bäst för vår studie. Primärdatan är baserad på åtta intervjuer, där samtliga intervjupersoner arbetar aktivt med sponsring. Uppsatsen har generellt en abduktiv ansats.</p><p>Under vårt arbete med uppsatsen har vi förstått att det är tre viktiga karaktärsdrag som ligger i grund för att sponsring skall kunna stärka ett varumärke. Dessa är <em>association</em>, <em>exponering </em>och <em>relationer</em>. För att sponsring ska fungera som marknadsföringsmetod måste dessa tre integrera och stötta varandra menar vi på. Vi uppfattar att associationen inte fungerar utan en exponering och ingen av dessa fungerar utan en god relation i botten, antingen extern eller internt i organisationen. Vi upplever att sponsring får en allt viktigare roll i företagens marknadsföring. Sponsringens potential att bryta mediebruset gör att det blir en effektiv marknadskommunikations metod för företag att använda, då den har en dold avsikt att övertala. Det unika med sponsring är dess förmåga att stärka ett varumärke genom exponering och relationer som skapar en positiv association i kundernas medvetande.</p>

<p>Bakgrund: I denna uppsats presenteras läsaren till Stockholm Visitors Board varumärke som under några år använts och marknadsförts internationellt för att locka företag, besökare och investerare till Stockholms stad. Författarna har undersökt varumärket ”Stockholm - The Capital of Scandinavia” för att ta reda på vad de danska och norska turistorganisationerna anser om detta. De utländska organisationerna är VisitNorway, Wonderful Copenhagen och VisitDenmark. Samtidigt har en utredning pågått för att se om något motarbete gjorts från ovan nämnda organisationerna.Med facit i hand kan författarna konstatera att dessa organisationer är likasinnade i sitt sätt att arbeta. Samtliga organisationer försöker lyfta fram det unika för sin destination samt vad den anses vara bra på. Försök att motarbeta påstås inte förekomma mot SVB, men i slutändan så påträffas ”The Capital Of…” i olika marknadsföringssammanhang hos de utländska organisationerna.</p>

<p>Kollektivtrafikbranschen är unik i många olika aspekter, och ett av de mest framträdande är att en huvudman, i det här fallet Värmlandstrafik, har entreprenörer som förvaltar deras varumärke och levererar deras tjänst. Parterna har skilda syften med sin verksamhet då Värmlandstrafik i egenskap av trafikhuvudman skall verka för en samhällsnyttjande länstrafik medan entreprenörsföretaget har ett vinstsyfte. Ändamålet med uppsatsen är att undersöka hur Värmlandstrafiks företrädare anser att Värmlandstrafiks varumärke påverkas av att en entreprenör utför tjänsten. För att uppnå detta analyserade vi Värmlandstrafiks varumärke. För att få en bild av hur företrädare för Värmlandstrafik ser på situationen har vi gjort intervjuer men även studerat litteratur för att få en teoretisk förankring.</p><p>Studien visar att företrädarna inom Värmlandstrafik har insett vikten av att vårda sitt varumärke men vi hävdar dock att Värmlandstrafiks varumärkesarbete hämmas i och med att varumärket som de formar, kommuniceras till kunden via entreprenörens personal. Studien har även visat att Värmlandstrafik har svårigheter med att genomsyra verksamheten eftersom entreprenören har ett annat syfte med den och inte arbetar för ett ökat resande. Att genomsyra verksamheten är ett långsiktigt arbete som företrädarna för Värmlandstrafik bör arbete med.</p>

Samhället är idag i en ständig förändring, detta har gjort att arbetsmarknaden har blivit osäker. Ansvaret ligger på individens axlar, osäkerheten att människor drivs till att skapa ett eget värde för att bli mer eftertraktad. Modernitetens reflexivitet har blivit en del av individens egen identitet, där varje val ställs emot vem man vill vara. Detta har lett till att det uppkommit en uppsjö av metoder för att få vägledning. Det personliga varumärket är ett verktyg som växt sig allt starkare, med dess tydliga riktlinjer på hur individen ska nå sin fulla potential. Ett lätttillgängligt sätt att ta del av denna typ av vägledning har kommit att bli i bokform, självhjälpslitteraur. Syfte är att studera självhjälpsböcker som säger sig erbjuda nyckeln till hur individen ska nå sina mål. Vilken slags identitet konstrueras i självhjälpsböcker med fokus på personligt varumärke, karriär och framgång? För att svar på detta kommer jag studera språket i fem stycken utvalda självhjälpsböcker inom ämnet. Uppsatsen utgår från en social konstruktionistism, där diskursanalysen är det analysverktyg som språket studeras med. Resultatet visar en process där individen blir tillsagd att förflytta sig från en negativtladdad position, den socialt tillknuffade individen. Genom ett aktivt arbete ska individen sedan röra sig till att bli ett framgångsrikt personligt varumärke.

För inte allt så länge sedan hade butiksmiljöer få krav att möta. En butik behövde egentligen bara vara ren och organiserad för att maximera sin försäljning. Idag måste butiksmiljön knytas samman med varumärket och förmedla dess image. Det handlar mycket om att skapa ett varumärke för att konsumenterna ska lägga märke till företaget och produkterna. Vi har uppmärksammat att fler och fler konceptbutiker dyker upp runt om i våra större städer. Detta är ett fenomen som hittills är ganska odokumenterat varpå det fångat vårt intresse. Att gå in i dessa butiker är lika mycket en upplevelse som ren shopping då konceptbutiker är mycket mer än bara en butik. Syftet med denna studie är att med hjälp av fallstudier analysera och beskriva om konceptbutiker kan användas för att stärka och vårda ett företags varumärke. För att studera detta fenomen har vi genomfört intervjuer med fyra olika företag. Vi har använt oss utav en deduktiv ansats där vi har samlat in data och ställt denna mot en teoretisk referensram. De centrala slutsatser som kan dras av denna studie är bland annat att en konceptbutik kan påverka alla steg i en varumärkesuppbyggande process. Vi har även funnit att ett företags varumärke kan stärkas genom en konceptbutiks utformning och den image den förmedlar. En annan aspekt som har framkommit är att konceptbutikens placering har en stor påverkan på varumärkets image och hur varumärket uppfattas.

Bandyn sägs av många vara lirarnas sport där artisterna får utrymmet att briljera. Bandyn är också ett av få varumärken inom Idrotts-Sverige som kan visa upp världsstjärnor på hemmaplan. Ändå får inte bandysporten den uppmärksamhet som den förtjänar. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om och vad som görs ifrån klubbarnas och förbundets sida för att stärka varumärket bandy så att den får den uppmärksamhet som den förtjänar. För att uppnå syftet har jag ställt mig frågande till hur varumärket uppmärksammas idag och vad klubbarna och förbundet gör för att utveckla det. Kubbarna/förbund som intervjuats är Edsbyns IF Bandys ordförande Jerker Persson, Bollnäs GIF: s ordförande Olle Nilsson Sträng, Sandvikens AIK ordförande Ingrid Amren samt Svenska Bandyförbundets ordförande Håkan Ramsin. Det visade sig att problemen inom bandyn inte var externt utan beror på interna konflikter. Intervjuerna har visat att det råder en maktkamp mellan olika bandyföreträdare inom och mellan klubbarna och förbundet. De gamla vill att bandyn ska vara som den alltid varit medan yngre och framförallt nyare företrädare vill utveckla den till något helt nytt. Det klubbarna framförallt vill göra är att lyfta hela sporten ett par snäpp uppåt till något som liknar hockeyn. Med det menar dem att själva sporten i sig inte ska förändras utan evenemanget och upplevelsen kring bandyn ska utvecklas till något mer än bara en bandymatch. Ett evenemang som blir mycket lättare att genomföra när bandyn nu håller på att flyttas till att bli en inomhussport. Inomhushallar har visat att varumärket bandy har stora potentialer att växa i Sverige. Edsbyn är den första klubben med en inomhusarena och efter att den blev färdig har klubbens omsättning ökat väsentligt och publiksiffrorna fördubblats. Intervjuerna visar att anledningen till att Edsbyn dubblat sin publiksiffra är att de kan erbjuda en helt ny och bekvämare komfort för besökarna. De behöver nu inte oroa sig för att vädrets makter ska förstöra bandymatchen utan nu finns perfekta förutsättningar vid varje tillfälle. Många tror därför att hallarna är enormt viktiga för att ge bandyn det nödvändiga lyftet. Ett lyft som ska locka till sig besökare som till bandyarenorna vilket kan ge bandyn mer uppmärksamhet i media och högre intäkter. Målet som förbundet satt upp är att alla lag i den nystartade Elitserien ska ha tillgång till hall inom de närmsta tio åren.