The purpose of this thesis is to examine whether or not the publiclibraries under review can make use of Frans Melin’s strategicbranding platform to create or strengthen their brands by meansof their programme activities. The study addresses two issues;how are the programme activities relevant to the way librariescan work with their brands, and what potential do these librarieshave to create and/or reinforce their brands through programmeactivities?The empirical material has been obtained through qualitativeinterviews structured around Melin’s platform. This has alsobeen used to discuss and analyse the results. Melin’s platformis comprised of six interactive factors: product attributes, brandidentity, core value, positioning, market communication andinternal brand loyalty. The respondents in the interviews werelimited to library staff members.The results showed huge variation in how the libraries in thestudy work with their brand. The analysis revealed thatvery few of the libraries were working actively with their brandor even discussing how they could approach such a task.It also disclosed that the public’s confusion over the locallibraries’ identity and image is shared by some of the staffworking at the libraries under review. This presents a problemwhen creating a brand through programme activities. However,discussion and conclusions revealed that public libraries havegreat potential to benefit from Melin’s platform and withadditional work and restructuring they can create a brand throughtheir programme activities that is representative for the library’sorganisation as a whole. / Program: Bibliotekarie

<p>Författare: Anna Jönsson, Marina Vourdouka</p><p>Handledare: Eva-Lotta Frid</p><p>Examinator: Thomas Knoll</p><p>Titel: Rosa Bandet - Om Positionering och Sampositionering</p><p>Typ av rapport: C – uppsats</p><p>Ämne: Medie- och Kommunikationsvetenskap</p><p>År: HT 07</p><p>Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka Rosa Bandet kampanjens sampositionering med andra varumärken, vad sampositioneringen inneburit för Rosa Bandet kampanjen och göra en retorisk analys av Cancerfondens och deras huvudsponsorers kampanjmaterial.</p><p>Metod: Kvalitativ metod har tillämpats och som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett hermeutiskt förhållningssätt. Vid analysen av annonserna har semiotiska och retoriska analysverktyg använts.</p><p>Slutsatser: Rosa Bandet har positionerat sig genom att de har ett rosa band som symboliserar kampen mot bröstcancer. De har använt färgen rosa väldigt tydligt som då har gjort att man associerar färgen till Rosa Bandet. Slutresultaten visar på att sampositioneringen med huvudsponsorerna gynnar Rosa Bandet Kampanjen på så sätt att de får större uppmärksamhet på flera sätt. Även huvudsponsorernas varumärke gynnas av sampositioneringen med Rosa Bandet. I annonserna används klassisk retorik för att övertala.</p><p>Nyckelord: Varumärke, Positionering, Sampositionering, Semiotik, Retorik, Reklam</p>

<p>Det finns en klar koppling mellan traditionell och politisk markandsföring, det är samma mekanismer som påverkar både köpare och väljare. Modellen som uppsatsen presenterar ger en struktur för hur politiker kan arbeta med att planera sina per-sonvalskampanjer utifrån svenska förhållanden.</p>

<p>Titel: Konsten att bygga ett varumärke – vet experter bäst? </p><p>Inlämningsdatum: 080519</p><p>Kurs: Kandidatuppsats 15 hp</p><p>Författare: Pernilla Enqvist; 830720 </p><p> Maria Lindroth; 850802 </p><p> </p><p>Handledare: Ulf Ågerup </p><p>Problem: Hur har kommunikations- och eventbyråer arbetat med uppbyggnaden av företagets varumärke?</p><p>Syfte: Vår uppsats syftar till att undersöka hur företag, kommunikations- och eventbyråer, som hjälper andra företag att bygga upp sina egna varumärken själva har hanterat sin egen varumärkesuppbyggande process. Genom varumärkesuppbyggande teorier ska vi undersöka om kommunikations- och eventbyråers arbetssätt kan härledas till dessa.</p><p>Metod: I denna undersökning tillämpas en kvalitativ metod. Den data som insamlats är av deduktiv karaktär samt av både sekundär och primär art. Sekundärdata genom en litteraturstudie och primärdata genom intervjuer.</p><p>Slutsatser: Genom engagerad och kunnig personal som levererar hög kvalitet på tjänsterna som kommunikation- och eventbyråerna tillhandahåller har de fått rekommendationer som lett till vidare uppdrag och ett gediget nätverk.</p>

<p>Uppsatsens titel: När förtroendet är starkaste valutan – En studie om förtroende och extern kommunikation under finanskrisen, med fokus på storbankerna Swedbank och Handelsbanken.</p><p>Seminariedatum: 2009-01-12</p><p>Kurs: Kandidatexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp.</p><p>Författare: Cecilia Brandt och Åsa Lifbom</p><p>Handledare: Lars Palm</p><p>Examinator: Ulrika Sjöberg</p><p>Nyckelkord: Kommunikation, förtroende, varumärke, finanskris, media, Swedbank, Handelsbanken</p><p>Syfte: Syftet med vår studie är främst att undersöka hur Swedbank och Handelsbanken agerar i sitt förtroen- deskapande under finanskrisen. Vi vill se hur de profilerar sig själva och försöker bibehålla förtroendet hos sina privatkunder, på såväl central som lokal nivå. Rapporten avser undersöka hur de under finanskri- sen agerat ur kommunikationsperspektiv och hur detta sedan lett till antingen en förstärkning av</p><p>varumärket eller till en förtroendeförlust, eventuellt förtroendekris. Detta ur både bankernas eget perspek- tiv och enligt vår mening, med grund i teorin.</p><p>Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats. Den består i synnerhet av personliga intervjuer. Texttolkning har skett genom att sekundärmaterial granskats i form av olika artiklar, dokument, debatter, nyhetsprogram etc.</p><p>Teori: Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på förtroende, och därmed är även varumärkesbyggande, Issues Management och förtroendeförlust/-kris centralt.</p><p>Slutsats: Varken Swedbank eller Handelsbanken har direkt ändrat sina strategier med förtroende i åtanke, även om vissa strategiska förändringar gjorts. Varbergs Sparbank var det kontor som stack ut då de genom- förde flertalet aktiviteter. Handelsbankens strategi är att hålla låg profil medan Swedbanks är att kommu- nicera. Trots att förstnämnda strategi strider mot flera av de teorier vi nämner under uppsatsen, verkar de klara sig bäst ur krisen, med hänsyn till förtroende. Vi finner emellertid att Swedbank befin- ner sig i en förtroendekris. Inkorrespondensen mel- lan profil och image menar vi är en bidragande orsak.</p>

<p>In these days of globalization, with a higher level of openness and interaction over geographical, cultural and economical borders, the importance of the company’s intangible asset, its brand, is gaining importance as a differentiating factor. </p><p>Building a strong brand and the emphasis on strategic brand management is something that before was given less attention in firms but today we can see a general increase in awareness and relative emphasis in the strategic work of companies.</p><p>Countries as brands: Is it possible to consider a nation or a country as a brand the same way you consider a product? Well, looking in to the subject it seems to be a rather complex matter and there are many questions to be asked and answer. Nations around the globe are indeed marketing and positioning themselves for several purposes. It can be for example to attract tourists, investments and venture capital, qualified labour and business in general. So nations as brands do exist and it is of importance for the individual country to handle this valuable asset consciously. </p><p>There are many factors contributing to the image of a nation and how others consider a nation image to be. It is also different according to whom and where you ask.</p><p>The contributors to the image may be different channels of the mass media, famous persons and events, tourists visiting the country, national promotion agencies and also the main character in this study, the companies.</p><p>The nature of nation branding is inert and complex so there is of importance that the contributors mentioned above have a mutual and homogeneous vision for the nations image and are working together. </p><p>Companies tend to both contribute to and take advantage of the set of values that are more easily connected to a nation than others. Some companies do this more than others. The company should have: </p><p>The awareness of the individual company of what they want its brand to be and stand for.</p><p>The awareness of what the nation brand of Sweden stands for.</p><p>The ability to choose between weather to consciously connect their brand to Swedish values or not. </p><p>Accordingly, the main factor here is the awareness of the company in its strategic brand management. A nations image consists of a complex set of values and it is hard or maybe impossible to avoid some connection with this image but to a large extend the company can choose its positioned brand values. </p><p>And the final question to be asked here is weather there can be found factors that indicates that some business or products can have a greater use or advantage of its connections with its nations brand image than others. </p><p>The study</p><p>My first intention was to carry out this study by including large and well-known Swedish companies like IKEA and Volvo, investigating their strategical brand management concerning my core-questions. </p><p>This was not possible so the empirical part of this study was carried out by conducting interviews at two midsized companies in Arvika, Sweden. The first participating company is Klässbols Linneväveri, (Klässbols´ Linen mill), a recognized, successful textile company and the second one is Thermia AB a manufacturer of high quality, energy efficient heat pumps. I consider this inclusion of smaller companies to be even more interesting and rewarding when there is less to explore considering the big Swedish profile-companies. </p><p>The main criteria’s was that the respondent companies should belong to different fields of business and that they should have presence abroad through export. </p><p>For this particular study the most appropriate method and the one giving the richest and most valid image of the core question is the semi-structured interview. The actual interview took place at the locality of the two respondent companies. The persons chosen for the interviews at each company were picked by their position within the companies and were the ones most suitable and able to make the best possible contribution to this study.</p><p> </p><p>The main results found in this study are: </p><p>It is natural that companies connect their brand to the image of country, being the nation of origin or a nation of choice. Having a country name included in a brand name helps customers to evaluate the product and make purchase decisions.</p><p>The product or business of the company matters in the decision whether or not you should associate to the nations values or not. Sweden is associated with a set of values that you more easily can connect with certain businesses and products than others. </p><p>It is of importance that the product is designed in Sweden and that this origin is emphasized in the market communication. In comparison, the country were the product is produced is on a relatively lower level of importance, although this level depends on which business it considers. </p><p>Knowledge is power! To be able to make a conscious choice whether to connect to Swedish values or not, the individual company has to be aware of its own values and how they want to be seen as a brand.</p><p>As long as the choice to include Swedish values is strategical, and conscious and the company can live up to these values, it is right. But it is also evenly right to choose not to include the same values.</p>

<p>Syftet med denna studie är att diskutera de etiskt och </p><p>miljömässigt präglade kärnvärdena vid skapandet av såväl nya som etablerade varumärken (inom ett företag). En diskussion leds kring det etiskt försvarbara varumärket i samband med den rådande lågkonjunkturen (2008-2009). </p><p>Ur ett kommunikativt såväl som ur ett samhälleligt perspektiv har dagens konsumentmarknader fått ökad fokus på varumärken och hur dessa konstrueras. Att idag etablera ett nytt varumärke, eller uppehålla sin tidigare status, är en utmaning för företaget. Dagens samhällsintresse är riktat mot företags ansvarstagande, etik, miljö och lågkonjunktur. Företag bör enligt många ta ansvar för sitt handlande och produktionsloppet bör kunna representeras av företaget och dess värderingar. Företagets trovärdighet blir viktigare i turbulenta tider, som idag då lågkonjunktur råder.</p><p>Lågkonjunktur och ett ökat miljöintresse är sammanlänkade och i den rådande finanskrisen är en varumärkesstrategi inom detta område enligt studiens informanter enkel affärslogik. Ett varumärke som väljer att identifiera sig genom etik och socialt ansvar bör sträva efter att göra trovärdigheten till en central del i dess varumärkesstrategi.</p>

<p>The theory chapter is based on a model about brand identity, “Brand Identity Prism” (Kapferer, 2008, s.183). This model contains six elements which we have supplemented with theories about personal branding. This because the focus and theory on a person's brand identity is almost non-existent. The purpose of the study is therefore to examine how editors at fashion magazines are working with their brand identity in the personal brand and thereby create an understanding of the identity function. The question our study aims to answer is: "How do editors of fashion magazines work with their brand identity?"</p><p>To meet the objective and to answer the question formulation we have chosen to use a qualitative research method with a semi-structured interview. Interviews are conducted with Charlotta Flinkenberg, Hermine Coyet-Ohlén, Mona Johansson and Per Nilsson. All interviews are presented in chapter four "Empiri" and analyzed in subsequent chapters.</p><p>The analysis of our respondents’ answers generated a modified model of Kapferers' Brand Identity Prism (Kapferer, 2008, s.183). We argue that this modified model shows a more clear picture of each of the factors impact on the personal brand identity.</p><p>The results of the study show that culture, with values and core values as key concepts, serve as a base for the work with the personal brand identity.</p><p>    <strong>Keywords</strong>: Personal branding, Brand, Brand Identity, Values, Identity Prism</p>

<p>Titel: Lever varumärket hos anställda? – <em>En kvalitativ fallstudie om Living the Brand i Friskis&Svettis och MQ</em></p><p>Författare: Carlsson, Sofia och Nilsson, Sanna</p><p>Handledare: Lars Palm</p><p>Examinator: Ulrika Sjöberg</p><p>Utbildningssäte: Högskolan Halmstad</p><p>Sektion: Hälsa och Samhälle (HOS)</p><p>Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap 61-90 hp</p><p>Delkurs: C-uppsats, 15 hp</p><p>Språk: Svenska</p><p>År: 2010</p><p>Syfte: Studera <em>Living the Brand</em>:s påverkan på Friskis&Svettis och MQ:s anställda som i sitt dagliga arbete möter kunden</p><p>Teori: Service management, varumärke, the VCI Alignment Model, kommunikation, <em>Living the Brand</em>, Maslows behovstrappa, engagemang</p><p>Metod: Kvalitativ intervju och kvalitativ observation utförda lokalt hos respektive organisation</p><p>Resultat: <em>Living The Brand</em> fungerar i organisationerna och de kommunicerar båda kontinuerligt ut vision och kärnvärden till sina anställda för att varumärket ska bli starkt.</p><p>Nyckelord: Living the Brand, varumärke, internkommunikation, organisationskultur, organisationsidentitet</p><p><strong> </strong></p><p>Det blir allt viktigare för organisationer att<strong> </strong>stärka sitt varumärke. En strategi för att göra det är att använda sig av <em>Living the Brand</em> som syftar till att få personalen att agera efter organisationens vision, mission och kärnvärden. Denna studie har undersökt två serviceföretag, Friskis&Svettis och MQ för att se hur de arbetar med <em>Living the Brand </em>och hur denna strategi påverkar deras medarbetare som möter kunden i sitt dagliga arbete. Nedan följer vår frågeställning:</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Hur används strategin <em>Living the Brand</em> i Friskis&Svettis och MQ?</strong></p><p><em>- Hur kommuniceras vision, mission och kärnvärden?</em></p><p>-  <em>På vilket sätt påverkar kulturen inom organisationen Living the Brand? </em></p><p>-  <em>Vad har anställdas identitetsskapande för betydelse för att strategin ska fungera?</em></p><p><em> </em></p><p>Studien använder sig främst av kvalitativa intervjuer kompletterade med observationer då vi besökte en förening respektive butik från de två organisationerna. Vår slutsats blev att <em>Living the Brand </em>efterlevs hos de två lokala organisationerna vi studerat eftersom de anställda känner identifikation med organisationen och kan leverera det som organisationen står för. Strategin påverkar också deras sätt att arbeta och sätt att förmedla varumärket. Genom att personalen får kontinuerlig information om varumärket hjälper det till att upprätthålla varumärkets betydelse i deras sinnen. Något som också framgår av vår studie är att kulturen inom organisationen har stor betydelse för hur <em>Living the Brand</em> kan utövas. Ifall kulturen arbetar för att varumärket ska spegla verksamheten blir det lättare för individen att tillämpa strategin. Det är därför viktigt att personen känner identifikation det som organisationen står för om <em>Living the Brand</em> ska fungera i praktiken. Detta är något vi ser hos respektive av våra intervjupersoner. Att personer från organisationerna fått vara med och ta fram vision, mission och kärnvärden gör även det att medarbetare kan identifiera sig med organisationen.</p><p> </p><p>Vi tror att om <em>Living the Brand </em>uppmärksammas mer av allmänheten och av organisationer kommer det ha stor betydelse för vilken organisation kunden väljer. Kunden skapar sig förväntningar av organisationen och om inte kunden får vad den förväntar sig blir den missnöjd, vilket kan leda till att företaget mister kunden. Därför anser vi att det både för allmänheten och organisationer är viktigt att fortsätta studera detta ämne.</p>

<p>The purpose with this essay is to study how a micro enterprise builds a brand. This because the current situation makes it difficult to stand out from the vast amount of marketing messages available in the market without having an extensive marketing campaign. Small companies do not have the opportunity to put a lot of recourses as money into marketing as the large companies do. Neither do they afford to repair a brand failure.</p><p>Brand building is a process that constantly is in progress in a company, large or small. To make this process concrete we have chosen to study the four factors; brand awareness, perceived quality, brand associations and brand loyalty. It is with these factors that we have performed interviews with three micro enterprises which have not been on the market for more than five years. This is because many start-ups fail in the process of building their brands and eventually they disappear from the market.</p><p>After we have performed the analysis we have concluded that the respondents have a clear understanding that it costs to building a brand. Despite the limited recourses they use smart solutions and cheap alternatives to increase the awareness of the brand. One example is social media like Facebook and Twitter. Because of the large marketing costs the respondents in this study does not work with associations very much, except the logotype, slogan and brand name.</p><p>Something the small companies have as an advantage is that they can create a close relation to their customers and that is why they can work to increase the customer satisfaction which leads to loyalty. Because the companies have been in the brand building process since the start the brand is of crucial importance within the company.</p>