Denna uppsats kommer att behandla ämnet sponsring, sett ur ett föreningsperspektiv. Sponsring är idag ett viktigt ekonomiskt stöd i idrottsverksamheten och för dess utveckling. När vi som författare tänker sponsring tänker vi på affärer, avtal, marknadsföring, hjärta, samarbete och stöd. Vårt intresse inom sport samt marknadsföring har lett oss till vårt ämnesval. Av egna erfarenheter vet vi hur svårt det är att få ekonomiskt stöd från företag utan att ha en väl förberedd strategi.   Sponsringen har utvecklats de senaste 20 åren från en välgörenhet till ett givande och tagande mellan idrottsföreningar och företag. Företagen vill marknadsföra sig själva genom att synas i samband med idrottsklubbar, idrottsprofiler och olika events. Företagen har en tydlig strategi för hur de ska göra detta men hur arbetar elitidrottsföreningar med sponsring? Syftet med studien är att undersöka samt identifiera vad idrottsföreningarna i Umeå har för sponsringsstrategier samt om dagens finanskris påverkar deras ekonomi.   Genom att utföra en kvalitativ studie där vi intervjuade fyra elitidrottsföreningar i Umeå vill vi ge läsaren en inblick i hur de arbetar med sponsring. Vi har intervjuat Umeå IK, Umeå FC, IFK Umeå badminton och IKSU Innebandy för att få olika åsikter gällande sponsringsarbete. Vi valde dessa för att de syns i media och har olika förutsättningar gällande sponsringsarbete.   Slutsatserna som vi drog av vår studie var att samtliga respondenter arbetar olika med sponsring. Vi fann även att det fanns vissa framträdande strategier som idrottsföreningarna använde sig av. Alla idrottsklubbarna var beroende av det ekonomiska stödet som sponsringen genererade, men de strävade ändå efter att ha sponsorer som stärkte det egna varumärket, hälften av respondenterna hade tackat nej till sponsorer och de övriga skulle kunna tacka nej till sponsring av företag som kunde vara skadliga för det egna varumärket.   En annan sak som vi fann intressant var att alla idrottsklubbar ville bygga ett nätverk av sponsorer, vissa hade en mer utvecklad strategi för hur de skulle göra för att lyckas med denna strategi men alla ville utveckla detta.   Slutligen så visade studien att det var endast en förening som sa att de inte påverkades negativt av dagens ekonomiska läge. Enligt dem själva berodde det på att de hade lagt ner mycket energi och arbete på sponsringen i år.

The theory chapter is based on a model about brand identity, “Brand Identity Prism” (Kapferer, 2008, s.183). This model contains six elements which we have supplemented with theories about personal branding. This because the focus and theory on a person's brand identity is almost non-existent. The purpose of the study is therefore to examine how editors at fashion magazines are working with their brand identity in the personal brand and thereby create an understanding of the identity function. The question our study aims to answer is: "How do editors of fashion magazines work with their brand identity?" To meet the objective and to answer the question formulation we have chosen to use a qualitative research method with a semi-structured interview. Interviews are conducted with Charlotta Flinkenberg, Hermine Coyet-Ohlén, Mona Johansson and Per Nilsson. All interviews are presented in chapter four "Empiri" and analyzed in subsequent chapters. The analysis of our respondents’ answers generated a modified model of Kapferers' Brand Identity Prism (Kapferer, 2008, s.183). We argue that this modified model shows a more clear picture of each of the factors impact on the personal brand identity. The results of the study show that culture, with values and core values as key concepts, serve as a base for the work with the personal brand identity.     Keywords: Personal branding, Brand, Brand Identity, Values, Identity Prism

Dagligen kommer vi i kontakt med olika varumärken som alla har olika betydelse och med en uppgift att fylla. Avsikten med ett varumärke för en organisation är att ladda det med en egenskap som skapar ett värde för kunden och en kvalitet som får kunden att återkomma till just det varumärket gång på gång. Istället för att använda varumärket som endast en del av marknadsföringsprocessen har det av många organisationer börjat användas mer och mer som en strategisk resurs för hela organisationen att på ett bättre sätt stärka sin konkurrenskraft och stärka skapa en stabil framtid. På uppdrag av Handelskammaren Värmland var syftet att ta reda på, via en kvantitativ studie, vad Handelskammaren Värmlands medlemmar, icke-medlemmar och Värmlands politiker anser om organisationens varumärke och organisation. Studien genomfördes via en enkätundersökning i alla urvalsgrupper. Resultatet av enkätundersökningen visar att det finns ett förtroende för Handelskammaren Värmland som näringslivsorganisation hos dess medlemsföretag och politikerna i Värmland. Undersökningen visar även att de företag som ses som potentiella medlemmar, icke-medlemmarna, har i dagsläget inte så stor erfarenhet eller kunskap om Handelskammaren Värmland. Resultatet av undersökningen är ett hjälpmedel för Handelskammaren Värmland att få en uppfattning om hur omvärlden har för intryck av organisationen för att kunna utveckla ett framtida arbete mot dessa urvalsgrupper.

Syfte: Syftet med denna uppsats ge en ökad inblick i individuell sponsring då litteraturen kring detta fortfarande är väldigt begränsad. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats då vi ansåg att detta skulle ge det djup vi eftersökte för att finna svaret på hur företag resonerar kring sina sponsringsåtgärder. Vi började med att studera den tillgängliga litteratur som vi fann både i bibliotek och i databaser, för att sedan jämför dessa teorier med de tre semistrukturerade intervjuer som genomförts i empiri kapitlet. Vår avgränsning gjorde urvalet av respondentföretag väldigt limiterat, dock fann vi tillslut tre företag som passade våra preferenser väl, vilket bidrog till en ökad validitet i arbetet. Resultat & slutsats: De tre olika respondentföretagen definitioner av sponsring skiljde sig åt, dock var kärnan i deras definition densamma. Vi tror även att sponsring inte skall användas i alla sammanhang. Istället bör företag noggrant överväga vilka personer och events som varumärket vill bli förknippade med, vilket stärker företagets profilering hos deras respektive målgrupp. Vi anser att det finns flera fördelar att rikta sina sponsringsinsatser gentemot individer istället för lag, då varumärkesbyggandet kring en individ gör att allmänheten lättare kan identifiera sig med en person då dennes värderingar avspeglar sig på varumärket. Även relationen mellan företag och sponsringsobjekt blir närmare och därmed ökar chanserna till ett framgångsrikt samarbete. Likt den begränsade litteratur inom individ sponsring är även företagens kompetens inom vissa av sponsringens områden begränsad. Vår empiriska undersökning visar att företag behöver ta ställning till fler parametrar och arbeta mer strategiskt för att uppnå sponsringens fulla potential. Förslag till fortsatt forskning: Individuell sponsring är ett fortfarande ett område som kräver mer forskning. Det vi finner intressant att utreda vidare är allmänhetens uppfattning om sponsring som marknadsföringsåtgärd kontra vad företagen anser de får ut. Uppsatsens bidrag: Då det finns begränsat med litteratur om individuell sponsring, kan denna uppsats ses som ett bidrag till ett outforskat ämnesområde. / Aim: The purpose with this essay is to give a deeper insight of individual sponsorship, beacuse today the litterature is very limited. Method: The scientific approch we have used in this essay is a qualitative method, we used this method to give a deeper insight of corporates toughts about sponsorship as a marketing tool. We begun by study the avalible litterature on the subject, witch we found in both librarys and computer databases. Then we compared the theorys against the semistructerd interviews. Our delimitation made the selection smaller. Eventually we found there cooperating firms, that matched our prefrences. Result & Conclusions: The three companies we questioned had different definition of sponsrship, yet the cores in all definitions were the same. We believe that sponsorship not should be used in all coherence. In stead companies should carefully consider which individuals and events the brand are most liked to be associeted with, which can strenghten the opinion from respective target. We consider that there are severel advantages with individual sponsorship towards sponsoring a team. Brandbuilding around an individual makes it easier for the generell public to identify themselves with a indivudual. It´s also easier to build a closer relation between the company and the sponsored, which improves the chance for a succesful collaborate. Just like the limited literature on the subject, the companies’ capability in parts of the subject is limited. Our empirical study showed that the companies need to be aware of the several aspects of sponsorship. To achive the full potential of sponsorship the companies have to work more strategic. Suggestions for future research: We would find it interesting to find out the generel publics opinion of sponsorship as a marketing tool compared to corporates point of view. Contribution of the thesis: Since there is still very limited litterature in this subject. This essay can be used as a contribution to further research.

Uppsatsens titel: När förtroendet är starkaste valutan – En studie om förtroende och extern kommunikation under finanskrisen, med fokus på storbankerna Swedbank och Handelsbanken. Seminariedatum: 2009-01-12 Kurs: Kandidatexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp. Författare: Cecilia Brandt och Åsa Lifbom Handledare: Lars Palm Examinator: Ulrika Sjöberg Nyckelkord: Kommunikation, förtroende, varumärke, finanskris, media, Swedbank, Handelsbanken Syfte: Syftet med vår studie är främst att undersöka hur Swedbank och Handelsbanken agerar i sitt förtroen- deskapande under finanskrisen. Vi vill se hur de profilerar sig själva och försöker bibehålla förtroendet hos sina privatkunder, på såväl central som lokal nivå. Rapporten avser undersöka hur de under finanskri- sen agerat ur kommunikationsperspektiv och hur detta sedan lett till antingen en förstärkning av varumärket eller till en förtroendeförlust, eventuellt förtroendekris. Detta ur både bankernas eget perspek- tiv och enligt vår mening, med grund i teorin. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats. Den består i synnerhet av personliga intervjuer. Texttolkning har skett genom att sekundärmaterial granskats i form av olika artiklar, dokument, debatter, nyhetsprogram etc. Teori: Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på förtroende, och därmed är även varumärkesbyggande, Issues Management och förtroendeförlust/-kris centralt. Slutsats: Varken Swedbank eller Handelsbanken har direkt ändrat sina strategier med förtroende i åtanke, även om vissa strategiska förändringar gjorts. Varbergs Sparbank var det kontor som stack ut då de genom- förde flertalet aktiviteter. Handelsbankens strategi är att hålla låg profil medan Swedbanks är att kommu- nicera. Trots att förstnämnda strategi strider mot flera av de teorier vi nämner under uppsatsen, verkar de klara sig bäst ur krisen, med hänsyn till förtroende. Vi finner emellertid att Swedbank befin- ner sig i en förtroendekris. Inkorrespondensen mel- lan profil och image menar vi är en bidragande orsak.

In these days of globalization, with a higher level of openness and interaction over geographical, cultural and economical borders, the importance of the company’s intangible asset, its brand, is gaining importance as a differentiating factor. Building a strong brand and the emphasis on strategic brand management is something that before was given less attention in firms but today we can see a general increase in awareness and relative emphasis in the strategic work of companies. Countries as brands: Is it possible to consider a nation or a country as a brand the same way you consider a product? Well, looking in to the subject it seems to be a rather complex matter and there are many questions to be asked and answer. Nations around the globe are indeed marketing and positioning themselves for several purposes. It can be for example to attract tourists, investments and venture capital, qualified labour and business in general. So nations as brands do exist and it is of importance for the individual country to handle this valuable asset consciously. There are many factors contributing to the image of a nation and how others consider a nation image to be. It is also different according to whom and where you ask. The contributors to the image may be different channels of the mass media, famous persons and events, tourists visiting the country, national promotion agencies and also the main character in this study, the companies. The nature of nation branding is inert and complex so there is of importance that the contributors mentioned above have a mutual and homogeneous vision for the nations image and are working together. Companies tend to both contribute to and take advantage of the set of values that are more easily connected to a nation than others. Some companies do this more than others. The company should have: The awareness of the individual company of what they want its brand to be and stand for. The awareness of what the nation brand of Sweden stands for. The ability to choose between weather to consciously connect their brand to Swedish values or not. Accordingly, the main factor here is the awareness of the company in its strategic brand management. A nations image consists of a complex set of values and it is hard or maybe impossible to avoid some connection with this image but to a large extend the company can choose its positioned brand values. And the final question to be asked here is weather there can be found factors that indicates that some business or products can have a greater use or advantage of its connections with its nations brand image than others. The study My first intention was to carry out this study by including large and well-known Swedish companies like IKEA and Volvo, investigating their strategical brand management concerning my core-questions. This was not possible so the empirical part of this study was carried out by conducting interviews at two midsized companies in Arvika, Sweden. The first participating company is Klässbols Linneväveri, (Klässbols´ Linen mill), a recognized, successful textile company and the second one is Thermia AB a manufacturer of high quality, energy efficient heat pumps. I consider this inclusion of smaller companies to be even more interesting and rewarding when there is less to explore considering the big Swedish profile-companies. The main criteria’s was that the respondent companies should belong to different fields of business and that they should have presence abroad through export. For this particular study the most appropriate method and the one giving the richest and most valid image of the core question is the semi-structured interview. The actual interview took place at the locality of the two respondent companies. The persons chosen for the interviews at each company were picked by their position within the companies and were the ones most suitable and able to make the best possible contribution to this study. The main results found in this study are: It is natural that companies connect their brand to the image of country, being the nation of origin or a nation of choice. Having a country name included in a brand name helps customers to evaluate the product and make purchase decisions. The product or business of the company matters in the decision whether or not you should associate to the nations values or not. Sweden is associated with a set of values that you more easily can connect with certain businesses and products than others. It is of importance that the product is designed in Sweden and that this origin is emphasized in the market communication. In comparison, the country were the product is produced is on a relatively lower level of importance, although this level depends on which business it considers. Knowledge is power! To be able to make a conscious choice whether to connect to Swedish values or not, the individual company has to be aware of its own values and how they want to be seen as a brand. As long as the choice to include Swedish values is strategical, and conscious and the company can live up to these values, it is right. But it is also evenly right to choose not to include the same values.

Syftet med denna studie är att diskutera de etiskt och miljömässigt präglade kärnvärdena vid skapandet av såväl nya som etablerade varumärken (inom ett företag). En diskussion leds kring det etiskt försvarbara varumärket i samband med den rådande lågkonjunkturen (2008-2009). Ur ett kommunikativt såväl som ur ett samhälleligt perspektiv har dagens konsumentmarknader fått ökad fokus på varumärken och hur dessa konstrueras. Att idag etablera ett nytt varumärke, eller uppehålla sin tidigare status, är en utmaning för företaget. Dagens samhällsintresse är riktat mot företags ansvarstagande, etik, miljö och lågkonjunktur. Företag bör enligt många ta ansvar för sitt handlande och produktionsloppet bör kunna representeras av företaget och dess värderingar. Företagets trovärdighet blir viktigare i turbulenta tider, som idag då lågkonjunktur råder. Lågkonjunktur och ett ökat miljöintresse är sammanlänkade och i den rådande finanskrisen är en varumärkesstrategi inom detta område enligt studiens informanter enkel affärslogik. Ett varumärke som väljer att identifiera sig genom etik och socialt ansvar bör sträva efter att göra trovärdigheten till en central del i dess varumärkesstrategi.

SAMMANFATTNING ___________________________________________________________________________ Titel: Produktplacering som kommunikationsverktyg- att kommunicera ett varumärke genom integration i ett naturligt sammanhang. Författare: Amanda Krantz och Charlotte Edman Handledare: Leif Rytting Kurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Turismprogrammet, Linnéuniversitetet, Höstterminen 2012. ___________________________________________________________________________ Syfte Syftet med uppsatsen är att analysera produktplacering som kommunikationsverktyg genom att förklara och undersöka vilka karaktäristiska drag som kan hänföras till fenomenet, samt vilka möjligheter och begränsningar dessa kan ha för ett varumärke. Vidare vill vi undersöka närheten till andra verktyg i kommunikationsmixen, samt vilka möjligheter det finns till integration dem emellan. Avslutningsvis är vår ambition att undersöka vilken utveckling som kan skönjas avseende produktplacering. I närhet till syftet har vi valt att arbeta med forskningsfrågan;  Vilken funktion och inflytande har produktplacering som kommunikationsverktyg i processen att kommunicera ett varumärke? Metod I denna uppsats har vi valt att göra en kvalitativ studie, vilken kommit att anta en abduktiv karaktär. Metodvalet föll sig naturligt då ambitionen med uppsatsen varit att komma nära vårt problemområde och gå på djupet snarare än på bredden. Vår empiriska studie bygger på sex personliga intervjuer och en telefonintervju med personer som alla har en stark anknytning till vårt valda ämnesområde produktplacering. Slutsatser Vi har genom analys och slutsatsarbete identifierat att produktplacering som kommunikationsverktyg på många sätt skiljer sig från övrig marknadskommunikation, vilket i hög grad kan kopplas till dess icke-kommersiella karaktär. Vi har även funnit att trovärdighet är ett begrepp nära sammankopplat med produktplacering, samt möjligheten att skapa associationer gentemot ett varumärke. Tydligt framträdande är att produktplacering inte kan verka som en egen komponent i kommunikationsmixen, utan att det krävs en integration med övriga verktyg. Under studiens gång har vi dessutom kunnat urskilja en teknologisk utveckling samt en förändring hos olika medier, vilken vi anser ligger till grund för produktplaceringens framfart.

Employer Branding är ett begrepp som fått stort genomslag i organisationer världen över. Begreppet innebäratt företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att attrahera, motivera och behålla personal.Ett företag som vill utveckla sitt Employer Brand är Arizona Chemical. Arizona Chemical ligger i den lillabruksorten Sandarne strax söder om Söderhamn. Arizona Chemical har gett mig i uppdrag att ge konkretaråd på Employer Branding strategier utifrån företagets förutsättningar. Genom intervjuer med anställda harjag kartlagt organisationens problembild och belyst de behov som finns av en Employer Branding strategi.För att kunna förankra mina förslag på strategier i teori har jag gjort en forskningsöversikt över fenomenetEmployer Branding. Mitt resultat är baserat på teorier utifrån litteraturen som anknyter till ArizonaChemicals behovsbild. Några teorier som framgår i resultatet är att organisationer som arbetar med EmployerBranding bör skapa en god värdegrund, plattformar för Employer Branding samt på olika sätt rikta sinexterna marknadsföring till målgruppen budskapet är avsett för.Analysen resulterade i en 6-stegsmodell som förslag på Arizona Chemicals strategiska arbete med EmployerBranding. De 6 stegen inkluderar: ny värdegrund, nulägesanalys, Employer Branding plattformar, internförankring, utvärderingar och extern kommunikation. I de olika stegen motiverar jag förslagen med hjälp avlitteraturen. Avslutningsvis diskuterar jag kring mina förslag på strategier och Employer Branding i stort.

Isabella Löwengrips karriär tog fart genom att hon 2005 startade en blogg där hon delgav omvärlden delar av sitt liv som tonåring. Hennes blogg växte snabbt till en av Sveriges mest lästa bloggar och hon gjorde sig känd under namnet Blondinbella. Isabellas personliga varumärke har under de senaste sex åren genomgått en ompositionering på marknaden från att ha varit en ytlig skönhetsbloggare till att idag vara en av landets främsta unga entreprenörer. Den här studien avser en fördjupning i ompositioneringsprocessen och en jämförelse av hur Isabella framställde sig själv i sin blogg 2006 respektive 2012.   Studien baseras på material från Isabellas blogg och analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen sker i två steg, först en beskrivande analys av det manifesta innehållet i materialet och därefter en tolkande analys av det latenta innehållet. En tolkning sker av texten och bildernas latenta budskap för att öka förståelsen för ompositioneringsstrategin bakom Isabellas personliga varumärke.   Resultatet av studien visar att Isabella har förändrat de kärnvärden som hennes personliga varumärke besitter och på ett tydligt och strukturerat vis förmedlat sina nya värdeord genom bloggen för att uppfattas på det sätt hon önskat. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig i teorier som berör hur retoriken påverkar det personliga varumärket samt varumärkeshantering där vikten betonas vid att klargöra varumärkets kärnidentitet.