Den här uppsatsen syftar till att analysera personligt varumärkesbyggande på Facebok samt hur jaget kommodifieriats på Facebook. Jag använde mig av Goffmans teorier om självpresentation, och teorier om kommodifiering och personligt varumärkesbyggande. Metoden jag använt för att samla in mitt material var kvalitativ då jag gjort sex stycken enskilda djupintervjuer vara 4 kvinnor och 2 män i åldrarna 22-26. Slutsatsen är att jaget har kommodifierats i bland annat arbetsmarknaden. Mina intervjudeltagare visar upp en idealiserad och positiv bild av sig själva på Facebook och på så sätt sker personligt varumärkesbyggande. Analysen visar att bekräftelse är väldigt viktigt i personligt varumärkesbyggande i form av gillande och kommentarer. Facebook har visat sig vara en främre region då man visar en idealiserad bild av sig själv. Man lägger inte upp något som är för privat, utan det lämnas åt den bakre regionen. De problem som kommer upp med personligt varumärkesbyggande är kontroll av information, anonymitet, missledd eller otillräckligt varumärke och skildra budskap korrekt till sin målgrupp.

This Bachelor thesis is a case study that explores the possibilities and complications to use social media in marketing purposes. The case involves a company that sells garments for men. The company, named Mouli, has decided to use social media as their marketing platform. The company makes an interesting case, since they are still quite new on the market and have all the possibilities to succeed. The purpose for the thesis is to examine Mouli’s use of marketing in social media and to evaluate what could be done to amend the communication. The purpose is also to discuss and reflect certain effects that the company is exposed to when using these media channels. These questions has been subject throughout the thesis: Description of Mouli’s communication, what is said and how is it presented? How well is Mouli’s brand with its core values presented in their communication? What kind of expectations is there and what significance does the communication in the social media have for the company? The thesis is based on theories from marketing communication, such as the concepts brand, core values, superior value, brand image, brand identity and storytelling. These theories have been applied to the theories about communication on the web and social media. This case study was accomplished with qualitative analysis and interviews. The method being used was Kozinets´ nethnography, together with Roman Jakobson’s communication model and picture analysis based on Barthes theories. The results showed that Mouli’s communication functioned and it was well connected to the brand with its core values. The setback is that Mouli does not use the social media channels to their full potential and therefore there are measures that have to be executed.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur olika varumärken bevarar sin varumärkesidentitet och image när de utvidgar sitt märke mot nya produktkategorier. Metod: Denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Vi valde detta metodval eftersom vår ambition var att komma nära vårt problemområde, vilket gjordes genom att skapa en djupare förståelse för ämnet. Sju intervjuer har gjorts med personer för att bygga den empiriska studien. Dessa personer har en anknytning och arbetar aktivt för och med varumärket. Dessutom har en intervju gjorts med en docent som är expertis inom området varumärkesutvidgning. Slutsatser: Vi har genom analys och slutsats kommit fram till att identitet och image är två viktiga aspekter som ska finnas med vid en utvidgning av ett varumärke. Ett varumärke bevarar bäst sin image och identitet genom att hela tiden utgå ifrån dem vid utvidgning mot nya produktkategorier. Varumärken kan göra detta genom att använda en utvidgningsstrategi där de använder sig av sina egenskaper och attribut för att på ett bra sätt förmedla de rätta associationerna till varumärket och på detta vis vara värdeskapande för en produkt. Varumärken som tillämpar en utvidgningsstrategi bör välja en strategi som är lämpad för just det varumärket för att kunna bevara sin identitet och image. Slutligen bör ett varumärke kunna genomsyra dess identitet och image som har byggts upp av kärnvärdena när nya produktkategorier skapas för att bevara sina befintliga konsumenter samt att få nya konsumenter.

Abstrakt   Titel: En studie över hur den anställdes medvetenhet, förståelse och engagemang påverkar kundnöjdheten.   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi med inriktning mot fastighetsförmedling   Författare: Emma Rydfjäll & Kimberly Pändel Lehn   Handledare: Lars-Johan Åge   Datum: 2013-maj   Syfte/bakgrund: Den interna marknadsföringen har blivit allt viktigare. Studier har visat att företag genom sin interna marknadsföring ska uppnå sitt varumärkes mål genom att behandla sina anställda som interna kunder. De som är nöjda med sin tillvaro på arbetet har större möjlighet att leverera ett högt värde till kunden. Ghose (2009) har tagit fram en modell som fokuserar på de anställda och deras möjlighet att leverera varumärkets löfte. Denna modell har som syfte att mäta den anställdas medvetenhet, förståelse och engagemang i ett företags varumärke. Ghose menar att desto högre medvetenhet, förståelse och engagemang desto högre inblick har den anställda i företagets varumärke, detta leder till en högre kundnöjdhet. Syftet med detta arbete är att utreda hållbarheten i hypotesen att desto högre medvetenhet, förståelse och engagemang de anställda har i ett företags varumärke desto högre kundnöjdheten.   Metod: För att utreda hållbarheten i hypotesen baseras uppsatsen på en kvantitativ metod där data har samlats in genom en enkätundersökning. Data har analyserats manuellt genom användning av olika tabeller och statistiskt genom Point Biserial Correlation.   Reslutat & Slutsats: Efter att ha utrett orsakssambandet i hypotesen visar resultatet att modellen Internal Brand Proprietor, IBP, är hållbar.   Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till framtida forskning är att genomföra denna empiriska undersökning inom en annan bransch. En sådan studie skulle innebära att resultatets tillförlitlighet och generaliserbarhet stärks.   Uppsatsens bidrag: Bidraget med uppsatsen är beviset på IBP-modellens hållbarhet. Den visar att den anställdas medvetenhet, förståelse och engagemang i ett företags varumärke påverkar kundnöjdheten.   Nyckelord: IBP-modellen, kundnöjdhet, varumärke, anställda, engagemang.

Syfte med uppsatsen är att ur ett konsumentperspektiv: Analysera vilka faktorer som är av betydelse vid köp av kött. Klargöra sambandet mellan köpfrekvens samt kundernas krav på produkten. Tydliggöra varumärkets roll i köpprocessen av kött. Vi har i denna uppsats valt att göra en kvantitativ studie som kommit att anta en deduktiv karaktär. Det empiriska materialet bygger på en enkät bestående av sex frågor, 15 påståenden samt möjlighet att ge övriga kommentarer. Detta för att undersöka, ur ett konsumentperspektiv, faktorer som är av betydelse vid köp av kött. Vi valde att komplettera det empiriska materialet med två djupintervjuer med respondenter som besitter stor kunskap inom ämnet. Vi har genom analys och slutsatsarbete identifierat att konsumenter som befinner sig på matmötesplatser värderar faktorer som smak, kvalitet, pris samt ursprung när de köper kött. Det har även framkommit att de konsumenter som köper kött mer frekvent värderar smak och kvalitet högre än de konsumenter som köper kött mer sällan. Däremot värdesätter de konsumenter som köper kött mer sällan EMV högre. Studien visar att varumärket inte har någon avgörande roll i beslutsprocessen, men att konsumenterna ändå känner tillit till det varumärke de väljer att köpa.

Syftet med denna uppsats är att bidra till forskingen om konsumenters beteende kring varumärken. Det bidrag som denna uppsats ger till tidigare forskning är att den identifierar ett samband mellan konsumentens behov av varumärken (Need for Brand, NFB), varumärkesupplevelse (Brand Experience) och varumärkstillknytning (Brand Attachment). Detta sätts även i relation till varumärkeseffekter som tillfredställelse (Brand Satisfaction), lojalitet (Brand Loyalty) och viljan att betala ett premium pris för varumärken (Premium Price). Genom att kartlägga sambandet mellan dessa tidigare utforskade variabler skänker denna uppsats ett större djup till tidigare varumärkesforskning.NFB är ett område som det idag finns begränsade forskning om. Genom att belysa NFB i relation till de andra variablerna, lyfter uppsatsen konsumentens perspektiv i sammanhanget samtidigt som den betonar vikten för att företag också tar hänsyn till konsumentens behov. Tidigare forskning utgår ofta även från relationen mellan konsumenten och ett specifikt varumärke. NFB bidrar till att vi kan studera effekten av konsumenters generella relation till varumärken.En kvantitativ metod har använts för att testa de hypoteser som beskriver sambandet mellan variablerna. Dessa har tagits fram utifrån tidigare forskning om variablerna för att öka resultatets reliabilitet och validitet. Resultatet har därefter tagits fram genom hierarkiska regressionsanalyser och på så sätt har sambandet kunnat bekräftas.Resultatet av undersökningen gav att behovet av varumärken har direkt påverkan på varumärkesupplevelse och indirekt påverkan på varumärkestillknytning och varumärkeseffekterna. Varumärkeseffekterna innefattar varumärkestillfredställelse, varumärkeslojalitet och det pris en konsument är villig att betala. Därmed sker detta genom full mediering och för att betalningsviljan ska påverkas av behovet av varumärken förutsätts det föreligga positiv varumärkesupplevelse, varumärkestillknytning, varumärkestillfredställelse och varumärkeslojalitet. Bortses någon av variablerna i ledet finns heller ingen positiv påverka på prisbenägenheten.

Lindex has a strong fashion position and is one of northern Europe's leading fashion retailers. Unfortunately their logotype no longer measures up to the fashion level that is required. Surveys and interviews have been conducted with employees at Lindex, disscusing their logotype. I have come to the conclusion that what is needed from Lindex side is strict guidlines for the employees to follow so that all information from Lindex to their customers is made with a great touch of fashion to it and in a coherent way.

No description available.

Syfte: Syftet med studien är att analysera och undersöka hur ett företags varumärke stärks genom sponsring samt på vilket sätt. Vi kommer även att göra en jämförelse mellan huvudsponsorer och mindre sponsorer.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod, det vill säga intervjuer. Vi har intervjuat en sponsoransvarig från de tre sponsorerna vi har valt samt en representant från Rosa Bandet kampanjen.Resultat och slutsats:Ett företags varumärke stärks genom sponsring beroende på vilka förutsättningar företagen har. Med det menas alltså samarbetets styrka mellan sponsorgivare och sponsortagare. Ju mer en sponsor bidrar med, desto mer utrymme får den hos sponsortagaren och därmed stärks varumärket mer. Graden på styrkan beror på hur välanpassad varumärket är inom A-ERIK modellen. / Purpose: The purpose of this study is to analyze and investigate how a company’s brand is strengthened by the sponsorship and in which way. We will also make a comparison between a main sponsor and smaller sponsors.Method: We have used a qualitative method, i.e. interviews. We interviewed a sponsor charge by the three sponsors, we have chosen and a representative from the Pink Ribbon Campaign.Results and Conclusion: A company’s brand is strengthened by the sponsorship depending on what conditions the companies have. This means the strength of cooperation between donors and sponsor takers have. The more a sponsor helps the more space it takes, thus strengthening the brand more. The degree of strength depends on how appropriate the brand is in the A-ERIC model.

Titel: Fastighetsmäklarens personliga varumärke – JAG AB Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Wassberg & Evelina Eriksson Handledare: Per-Arne Wikström   Syfte: Då en fastighetsmäklares framgång till största del består i hur väl denne sköter sina kundkontakter är det viktigt att det budskapet som sänds ut stämmer överens med kundens faktiska upplevelse. Eftersom det är fastighetsmäklaren som i första hand kommer i kontakt med kunden och inte företaget, är det fastighetsmäklarens personliga varumärke som har störst betydelse för om det blir en affär eller inte. Detta är anledningen till att studien har genomförts, där syftet är att ta reda på vad ett personligt varumärke är och hur man kan använda sig av det i jobbet som fastighetsmäklare. Metod: Studien baseras på litteratur, vetenskapliga artiklar och intervjuer som alla analyserats och redovisats i denna kvalitativa studie. Resultat & slutsats: Genom studien har det framkommit att alla har ett personligt varumärke som måste förvaltas. Samt att ryktet är en av de avgörande faktorerna för om man lyckas med det eller inte. Det har även framkommit att den bild som förmedlas till kunderna måste stämma överens med hur kunderna uppfattar fastighetsmäklaren. När man använder sig av det personliga varumärket leder det till att man kan urskilja sig från sina konkurrenter. Förslag till fortsattforskning: Då det personliga varumärket är ett brett område, finns det flera områden som vi inte har behandlat i denna studie. Under studiens gång uppkom tankar kring att göra en studie kring personligt varumärke ur kundernas perspektiv. Uppsatsens bidrag: Genom denna studie har det belysts hur viktigt det är för en fastighetsmäklare att använda sig av sitt personliga varumärke. Nyckelord: Personligt varumärke, Varumärken, Fastighetsmäklare, Förtroende och Personliga egenskaper