Arbetet har till syftet att närmare studera om marknadsföring stärker ett köpcentrums varumärke och därmed ökar omsättningen. Eftersom det föreligger svårigheter med att utvärdera effekterna av marknadsföring, är det värt att utreda frågeställningen. Denna studie bygger på litteratur som behandlat köpcentrumförvaltning, varumärke och marknadsföring. Resultatet bygger på en enkätundersökning och intervjuer som genomförts. En sammanställning av data för köpcentrum har också gjorts. Resultatet visar att värdet av ett köpcentrum främst beror på läget, hyresgästmixen, tillgängligheten och upptagningsområdet. Dock framkom marknadsföringens och varumärkes betydelse, när det handlar om att profilera sig mot konsumenterna. Det kan även konstateras att marknadsföringen stärker ett köpcentrums varumärke. Dock kan även konstateras att det behövs ett köpcentrum utöver det vanliga för att locka konsumenter från en annan stadsdel. Eftersom det innebär en längre resa för konsumenterna behövs något oerhört starkt och unikt för att de ska åka förbi köpcentrumet som ligger närmast. En fastighetsägare måste ha en genomtänkt strategi för marknadsföring och samtidigt använda flera kanaler för att marknadsföra sig. Dock finns inget medium som är att föredra framför andra, vilket beror på att varje köpcentrum är unikt och att det därför beror på flera olika faktorer. Vad konsumenterna efterfrågar förändras över tiden och det är därför viktigt att följa upp och korrigera sin marknadsföring. Hur stor del av omsättningen som används till marknadsföringen är beroende av tillväxten för köpcentrumet och i vilken utvecklingsfas den befinner sig i. Det viktigaste när köpcentrum marknadsför sig är att de är trovärdiga, tydliga och konsekventa. Slutligen kan sägas att marknadsföring stärker ett köpcentrums varumärke. Dock är det svårt att säga hur stora effekter det har. De köpcentrum som använder en större andel av sin omsättning till marknadsföring är antingen nystartade eller visar en negativ trend för sin omsättning relaterat till föregående år. Även köpcentrum som genomgått en omfattande renovering eller nyprofilering satsar också mer pengar på marknadsföring. Dock kan inga klara slutsatser dras kring att de köpcentrum som har störst omsättning även har nöjdast kunder och är bäst på att marknadsföra sig.

Syftet med denna studie var att undersöka hur konsumenter ställer sig till företagens val att gå från en mer komplicerad logotyp till en mer enkel logotyp. Detta har vi undersökt med hjälp av vår forskningsfråga: Föredrar konsumenter enklare logotyper framför komplicerade logotyper?  Studien har genomförts utifrån en kvantitativ metod med utgångspunkt i en deduktiv ansats. Empiri har samlats in med hjälp av en webbenkät i form av ett within-subject experiment där vi undersökt konsumentens köpintentention gentemot företagets nya mer enkla logotyp, respektive den gamla mer komplicerade logotypen. Resultatet av studien visar på att konsumenterna som medverkat i denna undersökning föredrar komplicerade logotyper framför enkla. / The purpose of this study was to investigate how consumers react to companies choice of changing their logo from a more complex look to a more plain look. We have investigated this matter with help of our research question: Do consumers prefer plain logos over complex logos? The study was conducted with a quantitative method based on a deductive approach. Empirical data have been collected using a web survey in the form of an within-subject experiment where we examined the consumer's purchase intention towards the company's new simple logo against their old more complex logo. The result of this study shows that consumers, in this study, prefer more complex logos over simple logos.

This paper aims to enlarge the understanding of branding theory applicability on sports teams. A formal study has been conducted where seven (7) formal leaders of sports teams have been interviewed via telephone interviews about their experiences of the applicability of branding theories on sports teams. The formal leaders are of large diversity and the interviews were constructed by following a theoretical framework included in the study. Five (5) different theories applicability was studied. These theories are brand identity, brand responses, brand relationships, brand awareness and word-of-mouth. The study found that the formal leaders seem to experience the applicability of the theories being high, though with some exceptions and the variations. Some of these exceptions and the variations existence are also suggested in the theoretical framework. This study may not give an unequivocal and representative answer to the question at hand, but it enlightens the possibility of differences in the applicability of these theories.

Sammanfattning Denna studiens ansats är att förstå på vilket sätt som storytelling används för att reflektera det personliga varumärket på sociala medier. Tillhörande frågeställningar är varför storytelling använd på sociala medier samt hur storytelling och personligt varumärke hänger ihop. Arbetet utgår från en kvalitativt tolkande forskningsansats där två fallstudier har observerats genom att kolla på videos i form av vloggar på YouTube. Personerna som har studerats presenteras individuellt genom att återberätta de 40 videos som har observerats utifrån ett observationsschema. Dessa presenteras som Person 1 samt Person 2 i texten för att inte nämna deras namn, pronomen som används behöver inte heller stämma med verkligheten. I båda studiefallen är det personlighet och livsstil som speglas i deras storytelling och personliga varumärken, ibland på olika sätt. Det ena fallet bottnar i personens passion för veganism, medmänsklighet och hjärtefrågor vilket presenteras på ett äkta och inspirerande sätt. I det andra fallet uppträder personen energiskt och passionerat med syfte att underhålla. Det uttrycks som viktigt att ha kul i vardagen och humor karaktäriserar personens berättelser. I det andra fallet kan mottagare känna igen sig i vardagslivet och att ha kul med nära och kära. Det första fallet bygger istället på att känna igen sig i genuinitet och uttrycker exempelvis att det är okej att misslyckas. Båda fallen uttrycker en stark entreprenörsanda av att prestera och har ett tillmötesgående beteende till att interagerar med sina tittare, dock på olika sätt. Båda använder storytelling utifrån sina egna känslor med även tittarnas. Fall ett gör det genom att ta tittarna på en “känslomässig bergodalbana” medan fall två sprider mycket glädje och energi. Deras storytelling präglas av olika typer av berättelser i och med att deras personligheter och livsstil skiljer sig. De har dock samma agenda med sin storytelling, den ska skapa en starkare relation mellan tittarna och deras personliga varumärke. Slutsatsen för arbetet visar därmed att storytelling används på sociala medier som ett redskap för att marknadsföra eller stärka relationen mellan publiken och varumärket. Storytellingen ska samtidigt spegla personen som står bakom det personliga varumärket som presenteras.

Företag och organisationer arbetar mycket med att förstärka sin position på marknaden, att leva upp till sin image och stärka sin identitet. En viktig del i arbetet handlar om att bygga ett starkt varumärke utifrån verksamhetens kärnvärden som når ut till kunderna. Det gäller att vara tydlig i sin kommunikation. Ofta kan man se en röd tråd genom ett företags grafiska profil, hur lokalerna är utformade och hur man marknadsför sig. Att inomhusmiljön speglar företagets profil och värden är lika vanligt som att ha en tydlig grafisk profil och en logotype på sitt visitkort. Däremot har de flesta företag inte någon tydlig koppling mellan miljön inomhus och den yttre miljön. Ofta är det bara företagsnamnet och loggan på husfasaden som vittnar om att företaget huserar där. Genom Corporate garden kan företag som en del i en genomtänkt företagsprofilering kommunicera sin verksamhet. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur ett kommunalt tjänsteföretag kan kommunicera sitt varumärke eller sitt verksamhetsområde genom den yttre miljön.  Jag har använt mig av Sandviken Energi som studieobjekt. Till dem har jag gjort ett gestaltningsförslag, en Corporate Garden, som en del i examensarbetet. Min grundtanke har varit att kombinera funktion med kommunikation där jag använt mig av material från verksamheten som delvis kommunicerar vad företaget arbetar med. Genom att göra en processbeskrivning kommer arbetet kunna följas löpande fram till ett slutförslag. Processen omfattar informationsinsamling, analys av platsen, skissfas, skissmetod, problemlösning kring bristen på parkeringsplatser, resonemang kring idéer samt ett slutförslag som visar en utemiljö där innehållet speglar företaget och dess verksamhet.

The personal brand derives from the marketing brand, and argues that a person can take control over other people’s perceptions about him or her. The personal brand can benefit the person but it can also give advantages to his or her company. The interest in, and the purpose of the personal brand, has increased the last ten years. Leaders of large companies in Sweden consider it to be of utmost importance to have an influence on their co-workers. They consider their personal brand to be advantageous in their practice of leadership. The leaders personal values are the foundation of the identity in their personal brands. The values of their personal brand should reflect the values of their company because it helps building an organisational culture in accordance with the companies’ values.  The personal brand has many advantages and the purpose of this paper is to focus on the values of the personal brand and what it can contribute to their company. To focus on the personal brand we also want to create understandings and dissect its constituents, image and identity.  To do so we refer to the model by Kapferer (2008) the "identity prism", where the brand consists of six parts. This paper is a qualitative research with a deductive approach. We interviewed four business leaders from four different large companies in Sweden. This paper argues that the personal brand of business leaders has a great effect and influence on the organisational culture, which is made up by the co-workers together with the leader. Furthermore, great assets are brought in to the organization depending on how well the leader makes use of his personal brand. These assets contribute to brand equity to the company.

Syfte Uppsatsens syfte är att genom en analys av dagens digitala marknadsföring av artister i Sverige få fram olika strategier som kan leda till differentiering online, samt få vidare förståelse om hur artister aktivt kan arbeta med strategierna online för att förstärka helhetsupplevelsen av varumärket och hur fansen upplever det digitala arbetet. Metod Denna uppsats är genomförd utifrån en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod och har en abduktiv ansats. Vi har samlat in det empiriska materialet via kvalitativa intervjuer med utvalda personer från olika delar av musikbranschen för att få olika synvinklar. Samt gjort en enkätundersökning för att få in konsumenternas aspekt, som vi i uppsatsen benämner som fans. Dessa tillvägagångssätt har kompletterats med primär- och sekundärkällor inom branding, sensory branding och digital marknadsföring.  Slutsatser Vi har genom vår analys och slutdiskussion kommit fram till följande: genom att tillämpa de fyra strategier som vi har valt att kalla; branding-strategi, sensory branding-strategi, digital marknadsförings-strategi och storytelling-strategi, är artisten på god väg att utmärka sig för både fans och musikbransch. Fansen anser att man ska ha en bra story kombinerad med en röd tråd och ett helhetskoncept. Genom att då arbeta aktivt och hitta sin balans i huruvida personlig eller informativ man ska vara i sin kommunikation, men även att vara konsekvent i sin marknadsföring som helhet.

Syftet med studien var att undersöka hur anställda inom organisationer uppfattar ledaren, desspersonliga varumärke i relation till organisationens varumärke och om medarbetarna uppleveratt dessa parametrar resulterar i en ökad arbetsvilja. För att undersöka syftet användesfrågeställningarna: Hur uppfattas ledaren och ledarens personliga varumärke av de anställdainom en organisation? Hur uppfattas ledarens personliga varumärke i relation tillorganisationens? Upplevs dessa parametrar vara viktiga incitament till en ökad arbetsvilja?Totalt deltog tolv medarbetare från östra, södra och sydvästra Sverige, medelåldern var 30 åroch deltagarna hade i snitt arbetat på sina respektive arbetsplatser i 6,5 år. En semistruktureradintervjuguide med fyra fastställda teman (ledarskap, personligt varumärke,organisationens varumärke och arbetsvilja) användes. Resultatet visade att åtta av studiensdeltagares ledare applicerar en mer human och positiv ledarskapsstil (exempelvisdemokratiskt och tranformellt ledarskap). Fler än hälften uppfattade sina ledares personligavarumärken som varma och kompetenta. Nio av studiens deltagare uppfattade organisationensvarumärke som kapabla och välmenande och åtta deltagare upplever att ledarens ochorganisationens varumärke överensstämmer med varandra. Generellt inspirerar ledarnastudiens deltagare. Resultatet tolkades utifrån två teoretiska ramverk (Stereotype ContentModel och Brands As Intentional Agents Framework) samt tidigare forskning. Studienshuvudsakliga fynd indikerade att medarbetarna upplever studiens olika parametrar somviktiga incitament till en ökad arbetsvilja. Men att ledarens personliga varumärke är detviktigaste. / The purpose of the study was to investigate how employees within organizations perceive theleader, the leader's personal brand in relation to the organization's brand and whetheremployees feel that these parameters result in increased work willingness. To investigate thepurpose, the following research questions were used: How are the leader and the leader'spersonal brand perceived by the employees of an organization? How is the leader's personalbrand perceived in relation to the organization? Are these parameters considered to beimportant reasons for an increased willingness to work? A total of twelve employees fromEastern, Southern and Southwestern Sweden participated, the average age was 30 years andthe participants had on average worked at their respective workplaces for 6.5 years. A semistructuredinterview guide with four pre-identified themes (leadership, personal brand,organization brand and work willingness) were used. The result showed that eight of theparticipants leaders applied a more humane and positive leadership style (for example,democratic and trans-formal leadership). More than half perceived their leaders' personalbrands as warm and competent. Nine of the study participants perceived the organization'sbrand as capable and well-meaning, and eight participants felt that the leader and theorganization's brand were related. In general, were the study participants inspired by theirleaders. The result was interpreted using two theoretical frameworks (Stereotype ContentModel and Brands As Intentional Agents Framework) and previous research. The conclusionfrom the study indicates that employees perceive the study's various parameters as importantreasons for an increased willingness to work. But the leader's personal brand is the mostimportant reason.

Sociala mediers framfart har möjliggjort för en ny typ av varumärken att utvecklas och växa. Det handlar om varumärken som inte säljer produkter, utan istället säljer sig själva – de personliga varumärkena. ”Influencers” är personer med många följare på sociala medier som via dessa plattformar publicerar bilder och delar med sig av sina liv, och samtidigt tjänar pengar på det genom betalda samarbeten med företag. Denna uppsats syftar till att studera likheter och skillnader mellan de strategier som influencers använder för att bygga sitt personliga varumärke, och de som nämns i varumärkesbyggnadsteori för företag. Studien utgår från två kvalitativa metoder; innehållsanalyser och intervjuer. Innehållsanalyserna har studerat tio svenska influencers Instagram-konton, där varje kontos 50 senaste bilder och tillhörande bildtexter analyserats. Som ett komplement har även kvalitativa intervjuer med tre andra svenska influencers genomförts. Resultatet tyder på att många av de strategier som nämns i varumärkesbyggande teori för företag även används frekvent för personligt varumärkesbyggande bland influencers. Resultatet ger dock också stöd för att vissa av strategierna är mindre betydelsefulla för influencers än för företag. Utifrån resultatet diskuteras även vad detta skulle kunna bero på. En majoritet av studieobjekten kunde regelbundet ses publicera bilder tillsammans med andra influencers, som en form av cross-promotion. Studien identifierar detta som potentiellt ytterligare en varumärkesbyggande strategi, och diskuterar varför den skulle kunna vara mer effektiv för influencers än företag. / The rise of social media has enabled a new type of brand to develop and grow. Instead of selling products, this brand is selling itself – the personal brand. ”Influencers” are people with a lot of followers on social media that post pictures of themselves and share their lives, while at the same time making money off of it through paid collaborations with companies. This essay aims to compare the personal branding strategies used by influencers to strategies from branding research for traditional companies. The study uses two qualitative methods; content analysis and interviews. The content analyses consist of ten Swedish influencers’ Instagram accounts, where each account’s 50 latest pictures and their captions have been analyzed. As a complement, qualitative interviews with three other Swedish influencers have also been conducted. The results show that many of the strategies mentioned in branding research for companies are also frequently used for personal branding among influencers. The results also imply that some of the strategies are less significant for influencers than for companies. Feasible reasons for this are also discussed, based on the results. A majority of the objects of study could regularly be seen publishing pictures with other influencers, as a form of cross- promotion. The study identifies this as a potential additional branding strategy and discusses why it could be more effective for influencers compared to companies.

I november 2015 avgjordes en tvist mellan havredrycksproducenten Oatly och branschorganisationen Svensk Mjölk i Marknadsdomstolen. Svensk Mjölk stämde Oatly eftersom de ansåg att deras marknadsföring var vilseledande. Stämningen ledde till att Oatly dömdes till förbud för marknadsföring som antyder att havremjölk är ett bättre val än komjölk. Denna studies syfte är att undersöka hur tvisten påverkat Oatlys lojala kunders varumärkesuppfattning utifrån begreppet brand image. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med 18 konsumenter som representerat Oatlys lojala kunder: veganer, vegetarianer, laktosintoleranta och mjölkallergiker. Deras uppfattningar undersöktes utifrån teorier om Cause Related Marketing, negativ publicitet och självkongruens hos konsumenter. Majoriteten av respondenternas uppfattningar av Oatly har förbättrats efter tvisten, framförallt för att de ansåg att Oatly var i underläge och att de stod upp för en samhällsfråga. Studiens resultat tyder på att ett företag som upplevs vara en underdog kan undvika att ta skada från negativ publicitet.