Titel: Konsten att bygga ett varumärke – vet experter bäst? Inlämningsdatum: 080519 Kurs: Kandidatuppsats 15 hp Författare: Pernilla Enqvist; 830720 Maria Lindroth; 850802 Handledare: Ulf Ågerup Problem: Hur har kommunikations- och eventbyråer arbetat med uppbyggnaden av företagets varumärke? Syfte: Vår uppsats syftar till att undersöka hur företag, kommunikations- och eventbyråer, som hjälper andra företag att bygga upp sina egna varumärken själva har hanterat sin egen varumärkesuppbyggande process. Genom varumärkesuppbyggande teorier ska vi undersöka om kommunikations- och eventbyråers arbetssätt kan härledas till dessa. Metod: I denna undersökning tillämpas en kvalitativ metod. Den data som insamlats är av deduktiv karaktär samt av både sekundär och primär art. Sekundärdata genom en litteraturstudie och primärdata genom intervjuer. Slutsatser: Genom engagerad och kunnig personal som levererar hög kvalitet på tjänsterna som kommunikation- och eventbyråerna tillhandahåller har de fått rekommendationer som lett till vidare uppdrag och ett gediget nätverk.

Då TV-reklam idag är ett frekvent inslag i de kommersiella TV-kanalerna ville vi ta reda på vilken typ av reklamfilm som uppfattades som mest lämpad vid varumärkesbyggande. För att ta reda på detta valde vi att genomföra kvalitativa djupintervjuer med sex personer, tre kvinnor och tre män, i åldrarna 18 - 65 år. Vi valde att avgränsa oss till de tre genrerna humorreklam, känsloreklam och kändisreklam, och valde ut två reklamfilmer inom varje genre som vi ansåg representativa för respektive genre. Vi valde att använda oss av semiotik och brand equity som teoretisk ansats då vi ansåg att de passade väl in i vår studie. Under intervjuerna visade vi reklamfilmerna för intervjupersonerna och ställde därefter frågor utifrån två förutbestämda frågeområden; varumärke och reklamfilmsgenre. Majoriteten av intervjupersonerna ansåg att humor var den genre som var mest lämpad vid varumärkesbyggande, men när det gällde personligt tyckande visade det sig att humor och känsloreklam var lika mycket uppskattade. Flertalet av intervjupersonerna var överens om att val av reklamfilmsgenre var sammanlänkat med den typ av produkt som marknadsfördes. Vi kunde även urskilja att ett antal intervjupersoner ansåg att reklamfilmer till en viss grad bidrar till att intervjupersonerna skulle välja den marknadsförda produkten framför en likartad. En tendens vi fann inom kändisreklam var att om intervjupersonerna själva har en negativ uppfattning om kändisen i reklamfilmen från början så är inte det en faktor som påverkar varumärket och företaget på ett negativt sätt. En övergripande tendens vi kunde urskilja var att varumärket måste utstråla positiva associationer för att skapa värde hos TV-tittaren.

För att den svenska idrottsrörelsen ska kunna bedrivas och utvecklas är sponsringsintäkter en viktig inkomstkälla. Sponsring har tidigare varit nära kopplat till välgörenhet där ett företag går in med pengar till ett projekt utan att räkna med någon motprestation. Idag har sponsringens funktion utvecklats och ses alltmer som ett strategiskt verktyg för att förbättra ett företags position på marknaden. Ridsporten är en av Sveriges största sporter och för att i framtiden kunna utveckla sina sponsringsprojekt syftar denna explorativa studie till att bidra till en djupare förståelse för hur företag värderar ridsportens varumärke och använder sig av ridsportsponsring som marknadsföringsmetod. En kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer av fyra företag som är involverade i olika typer av ridsportsponsring har genomförts. Företagens motiv till sponsring av ridsport bygger framför allt på sportens unika image som företagen kan associeras med samt möjligheten att nå ut till en intressant målgrupp för företagens respektive affärsverksamheter. Studiens resultat leder till tre rekommendationer som föreslås ligga till grund för fortsatta studier av sponsring inom den svenska idrottsrörelsen. Rekommendationerna inkluderar imagens påverkan på sponsring inom olika idrotter och sponsringssammanhang,resursernas påverkan på resultat av sponsring samt hur synergieffekter skapas när sponsring blir en integrerad del i företagens totala marknadsföring.

The purpose of this thesis is to investigate and analyse factors that may have an influence and can affect a brand’s development and change over time. By doing this we want to clarify which factors it is important for a company to understand and gain control over. To find the answer to our thesis we have carried out six semi-structured interviews which all were of qualitative character. The reason why we chose to work with the qualitative methodology was mainly that we wanted to achieve a deeper knowledge about our choice of subject. The empiric data that we have gathered have been compared and combined with our theories and resulted in our analysis which made us gain a deeper understanding of our subject. Our analysis generated a number of conclusions which we used to answer our thesis. We have reached the conclusion that some of the factors that can influence a brand’s development over time are, according to us, more valuable than others and should therefore be more prioritised. These factors are the brand identity, innovations, relationship marketing and market communication.

Aim: The aim of our study is to analyze and evaluate from a marketing perspective how estate agents can use facebook to strengthen their brand. Method: We have used an inductive study form where we’ve used a quality and a quantity data gathering method. The data has been gathered from an interview with Botkyrkabyggens marketing coordinator and from an internet survey based on a convience selection and a snow ball selection. Theory: SWOT, Brand Equity, Word of Mouth, Customer Relationship Management Conclusion: Facebook can create and measure "word of mouth" effects, and also create better information management and flow of information compared to traditional marketing for an estate agent. The risks of facebook is the difficulty in educating the staff about the site and the fact that facebook dominates the policies and rules which suddenly can change. Estate agents should market their estates by price, geographical district and the distance to municipal traveling means.

Titel: Lever varumärket hos anställda? – En kvalitativ fallstudie om Living the Brand i Friskis&Svettis och MQ Författare: Carlsson, Sofia och Nilsson, Sanna Handledare: Lars Palm Examinator: Ulrika Sjöberg Utbildningssäte: Högskolan Halmstad Sektion: Hälsa och Samhälle (HOS) Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap 61-90 hp Delkurs: C-uppsats, 15 hp Språk: Svenska År: 2010 Syfte: Studera Living the Brand:s påverkan på Friskis&Svettis och MQ:s anställda som i sitt dagliga arbete möter kunden Teori: Service management, varumärke, the VCI Alignment Model, kommunikation, Living the Brand, Maslows behovstrappa, engagemang Metod: Kvalitativ intervju och kvalitativ observation utförda lokalt hos respektive organisation Resultat: Living The Brand fungerar i organisationerna och de kommunicerar båda kontinuerligt ut vision och kärnvärden till sina anställda för att varumärket ska bli starkt. Nyckelord: Living the Brand, varumärke, internkommunikation, organisationskultur, organisationsidentitet   Det blir allt viktigare för organisationer att stärka sitt varumärke. En strategi för att göra det är att använda sig av Living the Brand som syftar till att få personalen att agera efter organisationens vision, mission och kärnvärden. Denna studie har undersökt två serviceföretag, Friskis&Svettis och MQ för att se hur de arbetar med Living the Brand och hur denna strategi påverkar deras medarbetare som möter kunden i sitt dagliga arbete. Nedan följer vår frågeställning:   Hur används strategin Living the Brand i Friskis&Svettis och MQ? - Hur kommuniceras vision, mission och kärnvärden? -  På vilket sätt påverkar kulturen inom organisationen Living the Brand? -  Vad har anställdas identitetsskapande för betydelse för att strategin ska fungera?   Studien använder sig främst av kvalitativa intervjuer kompletterade med observationer då vi besökte en förening respektive butik från de två organisationerna. Vår slutsats blev att Living the Brand efterlevs hos de två lokala organisationerna vi studerat eftersom de anställda känner identifikation med organisationen och kan leverera det som organisationen står för. Strategin påverkar också deras sätt att arbeta och sätt att förmedla varumärket. Genom att personalen får kontinuerlig information om varumärket hjälper det till att upprätthålla varumärkets betydelse i deras sinnen. Något som också framgår av vår studie är att kulturen inom organisationen har stor betydelse för hur Living the Brand kan utövas. Ifall kulturen arbetar för att varumärket ska spegla verksamheten blir det lättare för individen att tillämpa strategin. Det är därför viktigt att personen känner identifikation det som organisationen står för om Living the Brand ska fungera i praktiken. Detta är något vi ser hos respektive av våra intervjupersoner. Att personer från organisationerna fått vara med och ta fram vision, mission och kärnvärden gör även det att medarbetare kan identifiera sig med organisationen.   Vi tror att om Living the Brand uppmärksammas mer av allmänheten och av organisationer kommer det ha stor betydelse för vilken organisation kunden väljer. Kunden skapar sig förväntningar av organisationen och om inte kunden får vad den förväntar sig blir den missnöjd, vilket kan leda till att företaget mister kunden. Därför anser vi att det både för allmänheten och organisationer är viktigt att fortsätta studera detta ämne.

Efter ett sekel fyllt av sammanslagningar, nedläggningar och centralisering på den svenska bryggerimarknaden introducerades under mitten av 90-talet en ny trend med inriktning mot hantverksbryggd öl. Mikrobryggerierna har varit en del av den svenska bryggeribranschen i knappt två decennier men har först på senare år växt sig allt starkare. Autenticitet har sagts utgöra en av grundpelarna i modern marknadsföring, något som även gäller för mikrobryggerier vars identitet ofta är starkt förknippat med genuinitet. Syftet med studien har varit att undersöka hur aktörerna på den svenska mikrobryggeribranschen kopplar autenticitet till sitt varumärke och för att besvara frågeställningen har semi-strukturerade intervjuer med tre olika bryggerier genomförts. Genom denna studie kan det konstateras att autenticiteten främst är kopplad till mikrobryggeriernas hantverksmässighet samt kärleken till bryggandet. Studien indikerar även att rollen som ett hantverksbryggeri tycks vara viktigare än rollen som ett mikrobryggeri.

Titel: Ett varumärke inom ett varumärke Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jenny Jansson och Linnea Mohlén Handledare: Jonas Kågström Datum: 2014 – Maj   Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka utmaningar en fastighetsmäklare ställs inför i skapandet av ett personligt varumärke, inom en franchiseorganisation.   Metod: I denna studie har data genererats genom att en webb-baserad enkätundersökning skickats ut via e-mail. Enkäten skickades ut till 1 700 verksamma fastighetsmäklare inom fyra olika franchiseorganisationer. Det insamlade materialet analyserades sedan i statistikprogrammet SPSS, de analyser som genomfördes var korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys.   Resultat & slutsats: Denna studie har funnit att det finns två grupperingar inom den berörda urvalsgruppen. Den ena gruppen föredrar att marknadsföra det personliga varumärket och den andra gruppen föredrar att marknadsföra företaget de representerar. Studien har även uppmärksammat att förtroende från arbetsgivaren har främst inverkan på hur väl den enskilde fastighetsmäklaren kan arbeta med sitt personliga varumärke samt att ett personligt varumärke växer starkare med tiden.   Förslag till fortsatt forskning: Denna studie undersökte fenomenet på ett översiktligt sätt för att skapa en grund i detta forskningsområde. Förslagsvis bör resultatet från denna studie undersökas med en kvalitativ metod för att gå in djupare på fenomenets inverkan i franchiseorganisationer.   Uppsatsens bidrag: Denna studie ger ett bidrag genom att framställa en vägledning för hur franchiseorganisationerna och den enskilde fastighetsmäklaren ska ta till sig fenomenet personligt varumärke. Studien syftar till att analysera vilka utmaningar fastighetsmäklaren ställs inför i arbetet med det personliga varumärket och i samband med detta identifiera hur de aktiva fastighetsmäklarnas inställning gentemot ämnet ser ut.   Nyckelord: Franchise, företagsidentitet, personligt varumärke, personlig marknadsföring, förtroende.

Syfte: Vi människor möts dagligen av hundratals olika logotyper och skapar oss en uppfattning kring dessa. Tidigare forskning har visat att konsumenters förväntningar på företaget ökar efter hur stora affärer det handlar om. Tidigare forskningen har inriktat sig på hur konsumenter uppfattar logotyper i flertalet olika studier, utifrån t.ex. estetisk utformning, identifiering och om konsumenten känner lojalitet till företaget. – Syftet med denna uppsats är att analysera hur konsumenters uppfattning om företaget påverkas av en logotyp, på en marknad där dessa exponeras flitigt och en affär har stora ekonomiska konsekvenser.   Metod: Studien har genomförts med experimentella studier, med en kontrollgrupp och två experimentgrupper. Studien har använt sig av forskningsfrågor som har sin bakgrund i tidigare forskning. Respondenterna i respektive grupp har fått ta del av ett fastighetsmäklarföretags riktiga logotyp, endast företagets symbol och företagsnamnet i svart text. Det insamlades 360 respondentsvar, 120 stycken i respektive grupp.   Resultat & slutsats: Studien har resulterat i att se hur konsumenterna uppfattar en logotyp inom ett fastighetsmäklarföretag och mer specifikt att: – Avsaknaden av en symbol i logotypen minskar konsumenternas medvetenhet om företaget – Exponering av företagets riktiga logotyp ökar känslan av lojalitet till företaget mer än endast företagsnamnet – En estetiskt och personligt tilltalande logotyp påverkar konsumentens köpvilja och känsla av lojalitet till företaget positivt – Konsumenternas uppfattning är att logotyper som innefattar både symbol och företagsnamn är mer estetiskt tilltalande än logotyper med endast symbol eller företagsnamn i svart text. En estetsikt tilltalande logotyp påverkar samtidigt känslan av lojalitet till företaget positivt   Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar framtida studier att göra en liknande undersökning men försöka få fler respondenter att genomföra undersökningen för att studien ska kunna generaliseras på populationen, som i denna studie var den svenska befolkningen som är 18 år och äldre. Det kan även vara av intresse att undersöka logotypens påverkan med företag som använder sig av co-branding   Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit med en ökad förståelse för hur logotyper påverkar konsumenter på en marknad där dessa exponeras flitigt och affärerna har stora ekonomiska konsekvenser. Vi kan med denna studie visa att trots höga krav och förväntningar, kan ett visuellt element som en logotyp påverka konsumentens uppfattning av företaget.

I det konkurrensutsatta samhälle som vi idag lever i är inte kommunen på samma sätt som tidigare en självklar och livstrogen arbetsgivare. I dagens samhälle gäller det att bygga upp en organisation som har ett starkt varumärke. Vikten av att bygga ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunna behålla och attrahera ny arbetskraft. Studien har genomförts på en kommun i Sverige där vi har undersökt hur kommunen arbetar med frågor som arbetsgivarpolicy och värdeord. Med hjälp av teoretiker som Senge och Argyris diskuterar vi kommunens vision om att vara en lärande organisation. Storstadskommunen arbetar efter en ny arbetsgivarpolicy och en uppsättning värdeord, där kommunen uppmuntrar sina anställda till ett kontinuerligt lärande. Vi vill med denna studie ta reda på hur arbetsgivarpolicyn påverkar kommunen som organisation samt vilken påverkan dessa uppsatta värdeord har på kommunens varumärke. Metoden som vi har använt oss av bygger på intervjuer med chefer och textanalys av kommunens styrdokument. Resultatet av intervjuerna visar dels på att det finns bristande samverkan mellan verksamheterna inom kommunen och dels att chefer inom kommunen har olika uppfattningar om värdeorden. Textanalysens resultat visar dock på att kommunen har en god förutsättning för att uppnå visionen om att vara en attraktiv och modern arbetsgivare men att implementeringsprocessen är lång och resurskrävande.