<p>Klädbranschen är en tuff marknad att överleva i och det krävs alltmer att klädföretagen utmärker sig för att kunna locka till sig kunderna. Det är viktigt att stärka sitt varumärke och skapa en identitet då ett starkt varumärke har blivit ett av de viktigaste konkurrensmedlen i dagens konsumtionssamhälle. Dagens konsumenter blir också mer och mer miljömedvetna och inser vikten av ett arbeta för en hållbar utveckling. Detta är något som även märks på företagen där alltfler satsar på att ta ett socialt ansvar dels för att de själva anser att det är viktigt och dels för att de inser att konsumenterna i allt större utsträckning kräver det av dem.</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur ett varumärke kan stärkas och försöka förstå och förklara vilka komponenter som påverkar varumärket. Det vi har valt att titta lite närmre på är relationer mellan företag och kund, varumärkesidentitet och värden som ligger bortom kvalitet och pris, som att ta ett socialt ansvar. För att kunna besvara vårt syfte har vi gjort en fallstudie av Lindex där vi dels har gjort två intervjuer och dels använt oss av sekundärdata som årsredovisningar och artiklar. De vi har intervjuat är Johan Hallin, marknadschef på Lindex, och Johan Gente, Direktmarknadsföringschef på Lindex.</p><p>När vi har skrivit uppsatsen har vi haft en hermeneutisk ansats vilket innebär att den bygger på tolkningar och vårt uppsatsarbete kan ses som ett pusselläggande där vi stegvis hittat bitar som allteftersom bildat en helhet där vi har kunnat uppnå en djupare förståelse genom vår kvalitativa studie. Vi började med att göra intervjuerna för att sedan utifrån den empiri vi fått fram leta upp relevanta teorier, vi har alltså haft ett induktivt tillvägagångssätt för att undvika att studien skulle bli styrd efter vissa teorier. Eftersom det är en hermeneutisk uppsats har vi i vår slutdiskussion tagit det ett steg längre och applicerat vårt resultat på ett annat klädföretag.</p><p>Vi har efter vår studie av Lindex kommit fram till att det för att stärka sitt varumärke är viktigt att ha en väl genomtänkt och genomförd marknadsföring. Företag måste försöka stärka sitt varumärke långsiktigt och det är också viktigt att visa att man är ett gott företag, det vill säga att man tar ansvar. För att det ska fungera måste företag vara trovärdiga och genuina när det kommer till dessa frågor eftersom konsumenterna annars kan se att det inte är äkta och det kan då kanske till och med få en motsatt effekt.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>NyhlénsHugosons är ett norrländskt charkuteriföretag med säte i Luleå. Det bildades under</p><p>2005 och ägs till lika delar av VD Mikael Hugoson och Scan AB. De är aktörer på den</p><p>norrländska marknaden och kundområdet sträcker sig från nordligaste Lappland till söder om</p><p>Gävle. Denna uppsats syftar till att kartlägga hur väl företaget NyhlénsHugosons</p><p>kommunicerar ut sin varumärkesidentitet för att försöka skapa en rättvisande</p><p>varumärkesimage hos konsumenterna. Varumärkesidentitet förklaras med den bild företaget</p><p>önskar förmedla av sig själva till sina kunder. Varumärkesimage är den kundupplevda</p><p>uppfattningen av varumärket i fråga.</p><p>Uppsatsen har både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa</p><p>undersökningen genomfördes med marknads- och försäljningschefen på företaget och gjordes</p><p>för att få kunskap om företagets varumärkesidentitet varpå den kvantitativa undersökningen</p><p>syftade till att förstå konsumenternas uppfattningar kring varumärket NyhlénsHugosons. Den</p><p>kvantitativa undersökningen bestod av en enkätundersökning av 14 frågor som delades ut till</p><p>200 konsumenter i Umeås centrum samt tre stormarknader i centrala Umeås utkanter</p><p>.</p><p>När analys av de insamlade data gjorts har författarna använt sig av Aakers identitetsmodell</p><p>rörande kärn- och utvidgad identitet samt analysverktygen för varumärkesidentiteten; produkt,</p><p>organisation, person och symbol. När kommunikationen analyserats har Kotlers</p><p>marknadskommunikaitonsmodell använts. I Kotlers marknadskommunikationsmodell</p><p>presenteras teorier kring reklam, sales promotion, PR, direktmarknadsföring och personal</p><p>selling. Övrig analys kring kommunikation har skett via teorin om den oplanerade</p><p>kommunikationen som uppstår utan påverkan internt från företaget. Data behandlades i SPSS</p><p>utifrån vilka tabeller och grafer konstruerades.</p><p>Författarna till detta arbete drar slutsatsen att det i viss omfattning finns brister i</p><p>NyhlénsHugosons kommunikation rörande sin varumärkesidentitet. Framförallt</p><p>uppmärksammas en otillfredsställande kommunikation till konsumenterna kring</p><p>organisationsidentiteten som miljömedvetenhet och god djurhållning vilket också är fallet</p><p>gällande de personliga identitetsattributen som i dagsläget förefaller betydelselösa. Vi menar</p><p>vidare att den bristande kommunikationen i organisationsattributen bidrar till att företaget går</p><p>miste om många potentiella kunder.</p><p>I kommunikationen av den produktidentitet företaget önskar att sända ut observeras en mer</p><p>överensstämmande varumärkesidentitet och varumärkesimage vilket har sin förklaring i att</p><p>produktidentiteten är mer påtaglig. Detta medför att företaget lättare kan kommunicera denna</p><p>identitet till konsumenterna. Här uppmärksammas bara ett avvikande av mindre karaktär.</p>

<p>Denna uppsats kommer att behandla ämnet sponsring, sett ur ett föreningsperspektiv. Sponsring är idag ett viktigt ekonomiskt stöd i idrottsverksamheten och för dess utveckling. När vi som författare tänker sponsring tänker vi på affärer, avtal, marknadsföring, hjärta, samarbete och stöd. Vårt intresse inom sport samt marknadsföring har lett oss till vårt ämnesval. Av egna erfarenheter vet vi hur svårt det är att få ekonomiskt stöd från företag utan att ha en väl förberedd strategi.</p><p> </p><p>Sponsringen har utvecklats de senaste 20 åren från en välgörenhet till ett givande och tagande mellan idrottsföreningar och företag. Företagen vill marknadsföra sig själva genom att synas i samband med idrottsklubbar, idrottsprofiler och olika events. Företagen har en tydlig strategi för hur de ska göra detta men hur arbetar elitidrottsföreningar med sponsring? Syftet med studien är att undersöka samt identifiera vad idrottsföreningarna i Umeå har för sponsringsstrategier samt om dagens finanskris påverkar deras ekonomi.</p><p> </p><p>Genom att utföra en kvalitativ studie där vi intervjuade fyra elitidrottsföreningar i Umeå vill vi ge läsaren en inblick i hur de arbetar med sponsring. Vi har intervjuat Umeå IK, Umeå FC, IFK Umeå badminton och IKSU Innebandy för att få olika åsikter gällande sponsringsarbete. Vi valde dessa för att de syns i media och har olika förutsättningar gällande sponsringsarbete.</p><p> </p><p>Slutsatserna som vi drog av vår studie var att samtliga respondenter arbetar olika med sponsring. Vi fann även att det fanns vissa framträdande strategier som idrottsföreningarna använde sig av. Alla idrottsklubbarna var beroende av det ekonomiska stödet som sponsringen genererade, men de strävade ändå efter att ha sponsorer som stärkte det egna varumärket, hälften av respondenterna hade tackat nej till sponsorer och de övriga skulle kunna tacka nej till sponsring av företag som kunde vara skadliga för det egna varumärket.</p><p> </p><p>En annan sak som vi fann intressant var att alla idrottsklubbar ville bygga ett nätverk av sponsorer, vissa hade en mer utvecklad strategi för hur de skulle göra för att lyckas med denna strategi men alla ville utveckla detta.</p><p> </p><p>Slutligen så visade studien att det var endast en förening som sa att de inte påverkades negativt av dagens ekonomiska läge. Enligt dem själva berodde det på att de hade lagt ner mycket energi och arbete på sponsringen i år.</p>

<p>För att den svenska idrottsrörelsen ska kunna bedrivas och utvecklas är sponsringsintäkter en viktig inkomstkälla. Sponsring har tidigare varit nära kopplat till välgörenhet där ett företag går in med pengar till ett projekt utan att räkna med någon motprestation. Idag har sponsringens funktion utvecklats och ses alltmer som ett strategiskt verktyg för att förbättra ett företags position på marknaden. Ridsporten är en av Sveriges största sporter och för att i framtiden kunna utveckla sina sponsringsprojekt syftar denna explorativa studie till att bidra till en djupare förståelse för hur företag värderar ridsportens varumärke och använder sig av ridsportsponsring som marknadsföringsmetod. En kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer av fyra företag som är involverade i olika typer av ridsportsponsring har genomförts. Företagens motiv till sponsring av ridsport bygger framför allt på sportens unika image som företagen kan associeras med samt möjligheten att nå ut till en intressant målgrupp för företagens respektive affärsverksamheter. Studiens resultat leder till tre rekommendationer som föreslås ligga till grund för fortsatta studier av sponsring inom den svenska idrottsrörelsen. Rekommendationerna inkluderar imagens påverkan på sponsring inom olika idrotter och sponsringssammanhang,resursernas påverkan på resultat av sponsring samt hur synergieffekter skapas när sponsring blir en integrerad del i företagens totala marknadsföring.</p>

No description available.

Ett företagsekonomiskt begrepp som har växt fram under de senaste åren är franchising, inom franchising finns två parter franchisegivare och franchisegivare. Franchisekonceptet innebär att flera företag bedriver verksamhet under samma varumärke. De finns ett ömsesidigt beroende mellan dessa parter, franchisegivare är beroende av franchisetagares framgång för att själv bli framgångsrik, och franchisetagare är beroende av franchisegivare kunskap och vägledning i hur konceptet bäst ska drivas. I fallet franchising är därför varumärkesuppfattningen mellan de olika parterna en avgörande del för att skapa och förmedla en enhetlig bild av varumärket. Om en franchisegivare genom marknadsföring förmedlar en bild av varumärket medan franchisegivaren i sin verksamhet en annan bild kan varumärket försvagas och förlora sin trovärdighet. Tidigare studier inom området har främst fokuserat på kommunikation mellan franchisegivare och franchisetagare och hur denna har styrts. Vi önskar därför med denna studie studera förhållandet franchisetagare och franchisegivare utifrån de oreglerade faktorer som ligger till grund för varumärkesuppfattningen dem emellan. För att studera detta har vi valt att använda oss av en fallstudie på Burger King. Melins modell, den strategiska varumärkesplattformen, utgör den teoretiska grundstommen i vår uppsats och utifrån den har vi utformat en specifik arbetsmodell. Vår arbetsmodell är uppbyggd kring elementen produktattribut, märkesidentitet, kärnvärde, positionering och marknadskommunikation. Utifrån dessa element har vi studerat och försökt identifiera huruvida det finns en enhetlig varumärkesuppfattning hos franchisegivaren, den strategiska delen av varumärket, och franchisetagaren, den operativa delen av varumärket. Den övergripande målsättningen för Burger King Corporation är att deras franchisetagares uppfattningar om varumärket Burger King i så hög utsträckning som möjligt ska överensstämma med hur Burger King Corporation själva uppfattar sitt varumärke och vad de vill att det ska stå för. Vi har genom vår studie funnit att det till stor del råder enighet mellan franchisetagarna och franchisegivarna och där Burger King huvudsakligen har lyckats förmedla den önskade bilden av varumärket.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl IKEA Uppsalas identitet stämmer överens med företagets image i tre led: Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan ledningen och anställda Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan anställda och kunder Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan ledning och kunder Ett varumärke skapas genom interaktionen mellan dessa tre grupper. Hur starkt varumärke företaget lyckas skapa beror på om grupperna har samma uppfattning av varumärket och hur väl relationerna mellan dem fungerar. För att uppfylla syftet har dels en intervju genomförts för att ta reda på ledningens uppfattning av varumärket och dels två enkätundersökningar, för att ta reda på kunders respektive de anställdas uppfattning av varumärket. Resultatet av den empiriska undersökningen visade att alla tre grupperna har en liknande uppfattning om vad varumärket IKEA står för, vilket tyder på att IKEA har ett starkt varumärke. Förbättringar kan dock göras i varumärkeskommunikationen för att öka medvetenheten av varumärkets värderingar och förbättra relationerna mellan de tre grupperna.

No description available.

The purpose with this essay is to study how a micro enterprise builds a brand. This because the current situation makes it difficult to stand out from the vast amount of marketing messages available in the market without having an extensive marketing campaign. Small companies do not have the opportunity to put a lot of recourses as money into marketing as the large companies do. Neither do they afford to repair a brand failure. Brand building is a process that constantly is in progress in a company, large or small. To make this process concrete we have chosen to study the four factors; brand awareness, perceived quality, brand associations and brand loyalty. It is with these factors that we have performed interviews with three micro enterprises which have not been on the market for more than five years. This is because many start-ups fail in the process of building their brands and eventually they disappear from the market. After we have performed the analysis we have concluded that the respondents have a clear understanding that it costs to building a brand. Despite the limited recourses they use smart solutions and cheap alternatives to increase the awareness of the brand. One example is social media like Facebook and Twitter. Because of the large marketing costs the respondents in this study does not work with associations very much, except the logotype, slogan and brand name. Something the small companies have as an advantage is that they can create a close relation to their customers and that is why they can work to increase the customer satisfaction which leads to loyalty. Because the companies have been in the brand building process since the start the brand is of crucial importance within the company.

The meaning of being someone and standing for something is getting more important today in the Swedish business market. Our thesis has a qualitative approach that aims to study the usage of personal branding in the upper-management of Swedish organizations. Theories collected from literature and articles include marketing branding, personal branding and leadership. Our main target is to identify components that obtain usage of personal branding which are, attributes and strengths, communication, values, and vision and mission. The empirical data is gathered from six personal interviews with managers. The result confirms that fifty percent of the managers in our study use personal branding through communication ways such as, apparel and agreement in word and actions. The outcome of the previous statement creates understanding and guidance in their leadership.   Keywords: Marketing branding, Personal branding, Manager and Leadership. / På dagens svenska arbetsmarknad talas det allt mer om betydelsen för en individ att vara någon och stå för något. Vi utförde en kvalitativ studie med en abduktiv ansats, som syftade till att undersöka hur företagsledare på svenska privata företag använder sig av personligt varumärke i sitt ledarskap. Vår teoretiska referensram utgick från befintlig litteratur och artiklar som rör varumärke, personligt varumärke och ledarskap. Vår fokus var att identifiera delarna i uppbyggnaden, egenskaper och styrkor, kommunikation, värderingar, och vision och mission vilka är grundläggande för användandet av det personliga varumärket. Empirins data insamlades genom personliga intervjuer med sex företagsledare. Resultatet av vår studie visade att hälften av våra respondenter aktivt använder sig av sitt personliga varumärke genom olika kommunikationssätt, klädsel och hur deras ord och handlingar stämmer överens. Detta agerande leder till ett tydligare ledarskap vilket skapar riktlinjer för företagsledarnas omgivning.   Nyckelord: Varumärke, Personligt varumärke, Företagsledare och Ledarskap.