Syftet med denna uppsats är att bidra till forskingen om konsumenters beteende kring varumärken. Det bidrag som denna uppsats ger till tidigare forskning är att den identifierar ett samband mellan konsumentens behov av varumärken (Need for Brand, NFB), varumärkesupplevelse (Brand Experience) och varumärkstillknytning (Brand Attachment). Detta sätts även i relation till varumärkeseffekter som tillfredställelse (Brand Satisfaction), lojalitet (Brand Loyalty) och viljan att betala ett premium pris för varumärken (Premium Price). Genom att kartlägga sambandet mellan dessa tidigare utforskade variabler skänker denna uppsats ett större djup till tidigare varumärkesforskning.NFB är ett område som det idag finns begränsade forskning om. Genom att belysa NFB i relation till de andra variablerna, lyfter uppsatsen konsumentens perspektiv i sammanhanget samtidigt som den betonar vikten för att företag också tar hänsyn till konsumentens behov. Tidigare forskning utgår ofta även från relationen mellan konsumenten och ett specifikt varumärke. NFB bidrar till att vi kan studera effekten av konsumenters generella relation till varumärken.En kvantitativ metod har använts för att testa de hypoteser som beskriver sambandet mellan variablerna. Dessa har tagits fram utifrån tidigare forskning om variablerna för att öka resultatets reliabilitet och validitet. Resultatet har därefter tagits fram genom hierarkiska regressionsanalyser och på så sätt har sambandet kunnat bekräftas.Resultatet av undersökningen gav att behovet av varumärken har direkt påverkan på varumärkesupplevelse och indirekt påverkan på varumärkestillknytning och varumärkeseffekterna. Varumärkeseffekterna innefattar varumärkestillfredställelse, varumärkeslojalitet och det pris en konsument är villig att betala. Därmed sker detta genom full mediering och för att betalningsviljan ska påverkas av behovet av varumärken förutsätts det föreligga positiv varumärkesupplevelse, varumärkestillknytning, varumärkestillfredställelse och varumärkeslojalitet. Bortses någon av variablerna i ledet finns heller ingen positiv påverka på prisbenägenheten.

Varumärkena på den svenska apoteksmarknaden har fortfarande problem att differentiera sig från varandra åtta år efter avregleringen. Detta är ett fenomen som många aktörer på homogena marknader stöter på. Fenomenet kallas brand dilution och sker när varumärkena är för lika varandra och varumärkenas unika egenskaper suddas ut för allmänheten. På en marknad där produkterna inte skiljer sig åt är det viktigt att hitta lojala kunder genom andra fördelar än bra produkter. Det gäller för företagen att förmedla varumärkets unika personlighet och kommunicera varumärkets budskap till konsumenterna. Varumärkespersonligheten förmedlas genom hur företagen lyckas utforma hela upplevelsen med deras varumärke. Ett varumärke upplevs genom fyra dimensioner; sensoriska, affektiva, beteende och intellektuella. Varumärkesupplevelsen sker före, under och efter ett konsumtionstillfälle och alla stadierna är av stor vikt då de kommer att resultera i konsumentens varumärkeskunskap. Varumärkeskunskap är den bild av företaget som konsumenten har i sitt minne. Konsumenterna kommer att förknippa varumärket med olika egenskaper, dessa egenskaper kan de sen identifiera sig med beroende på vilka egenskaper de förknippar med varumärket och sig själva. Identifierar sig konsumenten till ett varumärke kommer de känna ett känslomässigt band till varumärket och därmed bli lojala gentemot det. Tidigare forskning har undersökt varumärkesupplevelse på heterogena marknader men genom problematiken med differentiering som uppstår på homogena marknader så finns intresset att att undersöka hur konsumenter upplever varumärken på denna typ av marknad. Ett tydligt exempel på en homogen marknad är den svenska apoteksmarknaden som är kontexten i vår studie. Vi har undersökt vilka komponenter som influerar konsumenter på en homogen marknad med frågeställningen: “Hur upplever konsumenter varumärken på en homogen marknad?” Våra resultat visade att de komponenter som har betydelse för varumärkesupplevelsen på homogena marknader är sinnesintryck, känslor, tankar och agerande. På apoteksmarknaden upplever konsumenterna främst sinnesintryck och agerande. De har ingen känslomässig förankring till något apotek idag och kan inte identifiera sig med något apoteks egenskaper. Dock kan konsumenterna ändå ses som lojala då de har en tendens att alltid besöka samma apotek. Detta beror på att tillgängligheten spelat en stor roll. Vi kan fortfarande se incitament för apoteken att satsa på konsumenter som kan identifiera sig med deras varumärke, då detta gör dem till stabilare kunder på lång sikt. Kunder som identifierar sig med ett företag är mindre känsliga för produktförändringar samt handlar från hela företagets utbud och inte bara specifika produkter. Det finns stor potential för apoteken att satsa mer på komponenterna känslor och tänkande och de har också genom dessa komponenter möjlighet att differentiera sig mot sina konkurrenter.

Titel: Skylta med framgång – En kvalitativ studie om hur konsumenter upplever digital skyltning i servicemiljön Författare: Jonatan Eriksson &amp; Philip Svensson Handledare: Joachim Timlon Examinator: Bertil Hultén Kurs: Examensarbete 30hp, Civilekonomprogrammet inriktning marknadsföring, Linnéuniversitetet Kalmar, VT 2016. Forskningsfråga: Hur upplever konsumenter digital skyltning i olika servicemiljöer? Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera digital skyltning och dess påverkan på upplevelser i olika servicemiljöer. Denna påverkan ska undersökas utifrån mottagarens perspektiv. Vi vill tillhandahålla rekommendationer som är applicerbara på vårt samarbetsföretag, men också andra likvärdiga distributörer av digital skyltning. Dessa rekommendationer ska innehålla hur en sådan distributör bör kommunicera sitt erbjudande för att få potentiella köpare att investera i digital skyltning och hur den icke-finansiella avkastningen av investeringen ser ut. Metodik: Detta examensarbete har haft en kvalitativt inriktad fallstudie med en kombination av en deduktiv- och induktiv ansats. Med basering i litteraturen har en empirisk undersökning utförts genom semi-strukturerade fältintervjuer med konsumenter i de undersökta servicemiljöerna. Det empiriska materialet som erhölls analyserades genom en kvalitativ dataanalys. Resultat &amp; slutsatser: Konsumenter upplever digitala skyltar som modernare och mer teknologiska än vanliga skyltar, vilket leder till att de förväntar sig mer av skyltningen. Examensarbetets slutsats är att upplevelsen som konsumenten har av den digitala skyltningen är mer komplex än vad som tidigare identifierats. Teoretiska och praktiska bidrag: Examensarbetets teoretiska bidrag är en insats inom forskningen kring digitala skyltar ur mottagarens perspektiv. Utöver detta finns ett teoretiskt bidrag i det identifierade surprisförväntade behovet, vilket inte återfinns i tidigare forskning. Examensarbetets praktiska bidrag är insikter i hur företag kan utforma sin digitala skyltning för att skapa en positiv upplevelse för konsumenten. Det bidrar också med insikter som examensarbetets samarbetsföretag och andra distributörer av digital skyltning kan använda i sin kommunikation med potentiella investerare. Nyckelord: Digital skyltning, skyltning, upplevelser, varumärkesupplevelse, servicemiljö. / Title: Signs of success – A qualitative study inquiring how consumers experience digital signage in the servicescape. Authors: Jonatan Eriksson &amp; Philip Svensson Mentor: Joachim Timlon Examiner: Bertil Hultén Course: Master thesis 30 credits. Degree of Master of Science in Business and Economics, Marketing, Linnaeus University, Kalmar, Spring 2016. Research question: How do consumers experience digital signage in different servicescapes? Purpose: The purpose of this master thesis is to analyze digital signage and its affect on experience in different servicescapes, from a consumer perspective. We want to provide recommendations, which are applicable on the organization we have worked with, as well as other distributors of digital signage. These implications contains how a distributor of digital signage can communicate its offer in order to gain new investors. Moreover, the implications also comprehends the non-financial return of investment of these endeavours. Methodology: This master thesis is a qualitatively-oriented case study with a combination of a deductive- and inductive approach. Based on previous literature, the empirical examination has been done by conducting semi-structured field interviews with consumers in the specific servicescape, of which has been investigated. The empirical findings that was gained were analyzed through a qualitative data analysis. Results &amp; conclusions: Consumers are experiencing digital signs as modern and more technological than analogue signs, which leads to greater expectations of signage. Thus, the conclusion of this master thesis is that the consumer experience of digital signage is more complex than what has been previously identified. Theoretical and practical contributions: The theoretical contributions of this master thesis are inputs into the research of digital signage in a consumer perspective. In addition, there has been an identification of the surprise-expected need, which cannot be found in prior research. The practical contributions consist of insights in how organizations can create a positive consumer experience through digital signage. Moreover, it consists of implications to distributors of digital signage on how to communicate this to potential investors. Keywords: Digital signage, signage, experience, brand experience, servicescape. / <p>D-uppsats för civilekonomprogrammet.</p>

Denna studie syftar till att ge en överblick och förståelse kring hur modeföretag arbetar med varumärkesbyggande via event. Studien syftar också till att undersöka och tillföra en djupare förståelse om varumärken och event som fenomen. Varumärken används ofta av människor för att visa en tillhörighet och ekonomisk status, inte minst inom modebranschen. Den påverkan event har på varumärken har tidigare studerats i förhållande till sportevent, medan forskningen kring modebranschen är begränsad. Detta trots att event ofta förekommer inom modebranschen. Därmed skrivs denna uppsats för att tillföra mer kunskap inom denna forskningslucka. En studie genomfördes baserat på intervjuer med flera modeföretag och varumärkesexperter i Sverige och USA. Svaren från intervjuerna analyserades sedan i förhållande till de valda teorierna som rör både event och varumärken. Teorierna som använts är eventmarknadsföring, varumärkesupplevelse, organisationsidentitet, konsumentbaserat varumärkesvärde och översättningsteori. De resultat som framkom av studien presenteras i en modell med de nyckelfaktorer som framkommit vara viktiga för ett lyckat event. För att besvara frågeställningen är slutsatsen som presenteras att event kan påverka varumärkesbyggande, men vilket sätt det förstärks på är svårt och resurskrävande att mäta. Vid slutet av denna uppsats kommer läsaren att ha en starkare kunskap och förståelse om varumärken och event, samt en övergripande bild kring hur dessa två fenomen är anslutna. / This study aims to give an overview and understanding of how the fashion companies are working with brand building through events. The study also aims to examine and provide a deeper understanding of brands and events as phenomenon. Brands are often used by people to show belonging and economic status, not least in the fashion industry. The impact event has on brands has previously been studied in relation to sporting events, while research in the fashion industry is limited. This despite the fact that the events often occur in the fashion industry. Thereby this paper is written to provide more knowledge in this research gap. A study was conducted based on interviews with several fashion companies and brand experts in Sweden and the USA. The responses from the interviews were later analysed in relation to the chosen theories concerning both the events and brands. The theories that have been used are event marketing, brand value, organizational identity, consumer based brand equity and translation theory. The findings from the study are presented in a model with the key factors emerged as important for a successful event. To answer this paper’s question, the conclusion is presented that events can affect brand building, but how it is strengthen is difficult and resource-demanding to measure. By the end of this paper, the reader will have a greater knowledge and understanding of brands and events, as well as an overview of how these two phenomena are connected.

The digital world is developing and due to the development the hotel industry has neededto advance their digital development. The purpose of this study is to analyze how thehotel industry is working with multisensory marketing to create stimuli by interplayingthe human senses. The research questions of this study are; “What challenges may appearwith the development of digital sensory marketing within the hotel industry?”, “How does the hotel industry handle brand development through digital platforms/forums?”. And the purpose of this study is to understand how the hotel industry isworking with digital multisensory marketing as a tool to brand development. The studyis a qualitative study with a deductive approach. The sources included in this study areprimary data sources and are developed by eight qualitative interviews. The selectedrespondents are people who were, or are currently working within the hotel industry.The obstacles and challenges for all the hotels included in this study are resemblingeach other. The main objective of obstacles and challenges are to reach the customerswith creative and affective context to bring a positive outlook for the hotels. In thisstudy the hotels are actively working with expressing their image by sharing picturesand videos to effectively affect the human senses and create a multisensory stimulithrough digital marketing. The results of this study presents answers to how the hotelindustry is working with multisensory on digital platforms and how they work withbrand development. The hotel industry is working on adapting brand awareness, customer-loyalty and experience on their digital platforms and also improving storytellingexperiences with the brand of the hotel.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur chattbotars kvaliteter och egenskaper påverkar kundlojaliteten hos kunder på den svenska marknaden. Metod: Vi har valt att genomföra en kvantitativ undersökning där datainsamlingen har skett via ett enkätformulär. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av linjära regressionsmodeller i statistikprogrammet SPSS. Resultat och Slutsats: Studien visar på att det finns ett positivt samband mellan chattbotars kvaliteter: informationskvalitet, systemkvalitet, servicekvalitet och kundlojalitet. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med ny kunskap inom marknadsföringsområdet och utvecklandet av AI-verktyg såsom chattbotar. Denna kunskap kan appliceras på företag som driver verksamhet på svenska marknaden och behöver en djupare förståelse av hur en chattbot ska utvecklas och vilka kvaliteter som ska stärkas. Förslag till vidare forskning: Ytterligare forskning behöver göras för att tydligare kunna förstå hur chattbotar påverkar företaget och dess kundlojalitet. / Aim: The aim of the study is to investigate whether and in such cases how the qualities and characteristics of chatbots affects customer loyalty among customers in the Swedish market.  Method: We have chosen to carry out a quantitative study. The data collection has taken place by using a questionnaire, the results have then been analyzed using linear regression models.  Result and Conclusion: The result of the study shows that there is a positive relationship between chatbot qualities: information quality, system quality, service quality and customer loyalty.  Contribution of the thesis: This study contributes new knowledge in the field of marketing and the development of AI tools such as chatbots. This knowledge can be applied to companies that operate in the Swedish market and need a deeper understanding of how a chatbot should be developed and which qualities should be strengthened.  Suggestions for future research: Further research needs to be conducted to better understand how chatbots affect the company and customer loyalty.

Det finns mycket forskning om hur design bygger starka varumärken, men den är inte branschspecifik.  Modebranschen är en komplex företagsmiljö med ständigt förändrade marknadsvillkor. Detta kräver att modeföretag arbetar med effektiva strategier för att kunna differentiera sig mot konkurrenterna, där varumärket ses som ett verktyg. Avsikten med denna uppsats är att studera tre modeföretags designprocess och hur man, med hjälp av design som verktyg, kan förmedla sin varumärkesidentitet till konsumenterna i form av en varumärkesupplevelse. Denna studie är av kvalitativ karaktär och består av tre individuella intervjuer med centrala personer från valda företag (Mayla, Minna Palmqvist och Whyred), samt individuella intervjuer och gruppintervjuer med konsumenter. Insamlad data har analyserats med hjälp av en modifierad modell av The Corporate Branding Model och The Brand Design Management Model. Med hjälp av modellen identifierades modeföretagens varumärkesidentitet och deras designprocess kartlades. Sedan studerades hur designarbetet formar varumärkesupplevelsen hos konsummeterna och skapar en varumärkesimage. Studien visade att den interna synen på varumärket och varumärkesimagen är likartad, därmed lyckas alla tre företag kommunicera sin varumärkesidentitet genom sin designprocess. Denna studie kompletterar den befintliga designforskningen, som är generell och inte branschspecifik, genom att kartlägga hur designkompetens kan nyttjas för varumärkesuppbyggnad specifikt inom modebranschen. / There is much research into how design as a strategy builds strong brands, but the existing research is not specific for any industry. The fashion industry is a complex business environment with constantly changing market conditions. This requires that fashion companies working with effective strategies, where the brand is seen as a tool, differentiate themselves from the competition. The purpose of this paper is to study three fashion companies’ design processes and how they can use design as a tool to convey their brand identity to consumers as a brand experience. This study is qualitative in nature and consists of three individual interviews with key persons from selected companies (Mayla, Minna Palmqvist and Whyred), as well as individual interviews and group interviews with consumers. Collected data was analyzed using a modified model of the Corporate Branding Model and the Brand Design Management Model. By using the model, the brand identity of each fashion company was identified, and their design processes were analyzed. Then the study explored in which way the design process forms the brand experience of consumers and creates a brand image. The result is that the internal perception of the brand and the brand image are assumed to be similar, thereby each company succeeds to communicate their brand identity through their design process. This study complements the existing general and non-industry specific design research by charting how design expertise of the fashion industry can be used for brand building. / <p>En bilaga (bilder som har använts i uppsatsens metod) har tagits bort ur dokumentet på grund av upphovsrättsliga skäl.</p>

Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka utvecklingen av sinnesmarknadsföring genom att ta reda på hur det används av företag inom dagligvarubranschen.   Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi. Fem intervjuer och tio observationer utfördes som metod i undersökningen. Intervjuerna utfördes på fem anställda på olika dagligvarubutiker i Solna, och samma butiker observerades under två tillfällen. Urvalet valdes utifrån ett bekvämlighetsurval.   Slutsatser: Sinnesmarknadsföring är ett relativt okänt begrepp. Synen är människans största sinne och därför riktas marknadsföringen främst mot visuella uttryck. I den här undersökningen har det visat sig att lukten är ett lika viktigt sinne, eftersom att dofter har förmågan att väcka minnen och även stimulera de övriga sinnena. ICA Maxi var den enda butik av samtliga undersökta, som skapade en multisensorisk varumärkesupplevelse där alla sinnen samarbetade. / Purpose: The purpose of this study is to examine Sensory marketing by finding out how it is used by companies in the retail industry. Method: The study has a qualitative research strategy. Five interviews and ten observations were carried out as method for the research. The interviews were conducted with five employee at various grocery stores in Solna, the stores were also observed during two occasions. They were selected based on a convenience sample. Conclusion: Sensory marketing is a relatively unknown term. The sight is our biggest sense, therefore are marketers primarily targeting visual expressions. This study has shown that the smell is an important sense, because its ability to evoke memories and stimulate the other senses as well. ICA Maxi was the only store of all investigated who had created a multisensory brand experience where all senses cooperated.

Vetskapen om att människans fem sinnen, syn, ljud, känsel, lukt och smak, kan påverkas genom att stimuleras på olika sätt har tagits i beaktning vid utformningen av marknadsföringsverktyget kallat sinnesmarknadsföring. Sinnesmarknadsföring beskrivs som ett framväxande paradigm inom marknadsföringsområdet. Stimulering av sinnena kan bidra till skapandet av helt nya sinnesupplevelser för kunden i den fysiska butiksmiljön. En butiksatmosfärs utformning som har sin utgångspunkt i människans fem sinnen kan påverka kundens beteende och skapa konkurrensfördelar. En stor mängd av den forskning och de studier som genomförts inom ämnet sinnesmarknadsföring undersöker hur kunden blir påverkad av olika sinnesstimuli och hur sinnesstimuli kan användas. En kunskapslucka gällande hur sinnesmarknadsföring faktiskt används i fysiska butiksmiljöer inom detaljhandelsbranschen identifierades. Syftet med den här uppsatsen är att skapa förståelse för hur mikroföretag använder sinnesmarknadsföring i den fysiska butiksmiljön. Vid insamlingen av empiriska data användes en kvalitativ metod och fem intervjuer genomfördes med butiksägare eller anställda som ansvarar för utformningen av en butiksmiljö inom detaljhandelsbranschen. Resultaten visar att flexibilitet är ett nyckelord när det kommer till mikroföretagens utformning av sinnesupplevelser i butiksmiljön. Det har även framgått att vid utformandet av butiksmiljön prioriteras i huvudsak strategier gällande tre av de fyra sinnena som undersökts i denna studie; syn, ljud och känsel. Den styrande faktorn som påverkar arbetet med sinnesupplevelserna i butiksmiljön är visionen för hur butiksatmosfären ska vara och upplevas av företagets kunder. Slutsatsen är att mikroföretag trots sin ringa storlek kan skapa och anpassa sinnesupplevelser utifrån de egna förutsättningarna och sin vision för butiksatmosfären för att differentiera sig. / The knowledge that the five human senses; sight, hearing, touch, smell, and taste, are affected in different ways by stimulation has been taken into account in the making of the marketing tool called sensory marketing. Within the marketing area, sensory marketing is described as an emerging paradigm. Stimulating the senses can lead to the creation of entirely new sensory experiences for the customer in a physical store environment. A store atmosphere based on the five human senses can affect the customer’s behavior and create competitive advantages. A large amount of the former research and studies made on sensory marketing focuses on how the customer may be affected by different sensory cues and how sensory cues can be used. A gap in knowledge has been identified regarding how sensory marketing is actually used in a physical retail store environment. The purpose of this thesis is to create a deeper level of understanding in regard to how micro-enterprises apply sensory marketing in their physical store environment. The empirical data has been collected adopting a qualitative method and five interviews have been conducted with business-owners or employees that are in charge of the environment in a retail store. Results show that flexibility is a keyword in regards to how the micro-enterprises creates the sensory experiences in the store environment. It also showed that when the store environment is created, three of the four senses studied in this thesis are prioritized; sight, hearing and touch. The determining factor that affects the creation of the sensory experiences in the store environment is the vision that states how the store atmosphere should be and be perceived by customers of the company. The conclusion is that although the micro-enterprises may be small in size they can create and adapt their sensory experiences based on their own conditions and their visions for the store atmosphere in order to differentiate themselves.

Syfte Studien syftar till att undersöka hur IKEA praktiskt använder sinnesstimuli för att påverka konsumenternas köpbeteenden och redogöra vilka utmaningar företag kan stå inför vid applicering av sinnesmarknadsföring. Metod Uppsatsen har en kvalitativ forskningsstrategi och ett induktivt angreppssätt. Undersökningen utfördes med hjälp av två intervjuer med författare inom ämnet och två observationer på IKEA under olika tillfällen. Urvalet valdes utifrån ett strategiskt urval. Slutsatser Efter genomförd studie kan vi konstatera att det föreligger ett omedvetet arbete med sinnesmarknadsföring. IKEA anammar samtliga sinnen i sin servicemiljö, vissa i mindre omfattning än andra, där synsinnet är mest dominerande. Utmaningarna som företag står inför vid applicering av sinnesuttryck är framförallt brist på kunskap. / Purpose The purpose of this study is to examine how IKEA practically uses emotional stimulus to influence consumers purchasing behavior and to explain the challenges that companies face when applying sensory marketing. Method This is a qualitative study with an inductive approach. The survey was conducted through two interviews with authors highly involved in the matter and by observations in IKEA during two separate occasions. They are based on a strategic selection. Conclusions After completed study we found that there is an unconscious work with sensory marketing. IKEA embraces all the senses in its servicescape, some less than others, where sight is the most dominant. The challenges companies encounter with application of sensory expression is mainly due to lack of knowledge.