Syfte: Vårt syfte är att analysera och klargöra olika produktattribut: funktion, kvalitet, design och stil som inverkar vid köp av damkläder, i förhållande till det värde som varumärken kan ge. Vidare är det vår avsikt att utreda variationer som kan förekomma med hänsyn till prisnivå. Metod: Uppsatsen är baserad på en kvalitativ studie för att få en djupare förståelse kring forskningsämnet. Studien är även grundad i en induktiv metod men delvist deduktiv då vi haft ständigt växelspel mellan teori och empiri. Studien har gjorts genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer med personer inom klädbranschen. Vidare har vi genomfört sju kundintervjuer och en fokusgrupp för att få en djupare förståelse. Slutsats: I vår analys har vi fått skilda åsikter om varumärkets betydelse. Vi har noterat resonemang och uppfattningar som tyder på att varumärket och dess värde inte alltid kan spela någon stor roll vid köp av kläder. Vi har dock kunnat utläsa att varumärken, trots kundernas åsikter, faktiskt kan ha en påverkan på dem, om än omedveten. Vidare framkommer det att varumärket kan påverka kunden i kombination med kläders produktattribut.

<p>Varumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten?</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten. Vidare ska det även besvaras om det finns några likheter och skillnader mellan idrottsföreningar och företag vad det gäller att bygga starka varumärken. Till hjälp i den sista frågan har företaget Stamford analyserats.</p><p>I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts för att på bästa sätt kunna ta del av den kunskap, erfarenhet och information som respondenterna besitter. Intervjuerna har föregåtts av noggrant väl utvalda frågor till de personer inom respektive organisation som arbetar med marknadsföring och varumärkes frågor.</p><p>Teori och empiri har analyserats och slutligen utmynnat i en slutsats. Resultatet av denna studie blev att det framförallt finns fyra stycken avgörande faktorer för en idrottsförening i stärkandet av dess varumärke. De fyra faktorerna är; det sportsliga resultatet, produkten, organisationen och ekonomin. Elementen utgör tillsammans ett kretslopp där de påverkas och påverkar varandra. Sportsliga resultat anses dock vara det viktigaste, utan ett framgångsrikt resultat över en längre period kommer inte varumärket att vare sig kunna byggas eller stärkas. Likheterna mellan ett företag och en idrottsförening är stora, för ett företag är produkten och dess kvalité det viktiga medan det är det sportsliga resultatet som motsvarar produkten för en idrottsförening.</p>

Varumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten? Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten. Vidare ska det även besvaras om det finns några likheter och skillnader mellan idrottsföreningar och företag vad det gäller att bygga starka varumärken. Till hjälp i den sista frågan har företaget Stamford analyserats. I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts för att på bästa sätt kunna ta del av den kunskap, erfarenhet och information som respondenterna besitter. Intervjuerna har föregåtts av noggrant väl utvalda frågor till de personer inom respektive organisation som arbetar med marknadsföring och varumärkes frågor. Teori och empiri har analyserats och slutligen utmynnat i en slutsats. Resultatet av denna studie blev att det framförallt finns fyra stycken avgörande faktorer för en idrottsförening i stärkandet av dess varumärke. De fyra faktorerna är; det sportsliga resultatet, produkten, organisationen och ekonomin. Elementen utgör tillsammans ett kretslopp där de påverkas och påverkar varandra. Sportsliga resultat anses dock vara det viktigaste, utan ett framgångsrikt resultat över en längre period kommer inte varumärket att vare sig kunna byggas eller stärkas. Likheterna mellan ett företag och en idrottsförening är stora, för ett företag är produkten och dess kvalité det viktiga medan det är det sportsliga resultatet som motsvarar produkten för en idrottsförening.

SAMMANFATTNING Examensarbete, Marknadsföringsprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE55E, VT2012. Författare: Mikael Furö och Fredrik Johansson Handledare: Christine Tidåsen Titel: Att koka soppa på en spik – konsten att bygga varumärken i små- och medelstora företag. Bakgrund: Vi människor lever i en värld av överflöd av produkter och dagens teknik gör det möjlighet för företag att tillverka i stort sett samma varor med samma kvalité till lika priser, vilket gör att företag har svårt att differentiera sina varor från konkurrenternas. Att tjäna snabba pengar är inte längre hållbart utan företag måste jobba på att skaffa sig långsiktiga konkurrensfördelar. Varumärken har målats upp som lösningen och varumärken finns i lika många utföranden som det finns produkter. Dock är mycket litteratur kring varumärkesuppbyggnad skriven med stora företag i åtanke. Vi har därför intresserat oss för hur små- och medelstora företag(SMF) går tillväga när de bygger varumärken. Forskningsfråga: Forskningsfrågan för uppsatsen lyder: Vilka faktorer kan vara bidragande till uppbyggnaden av ett varumärke i små- och medelstora företag? Syfte: Syftet med vår uppsats är att urskilja vad små- och medelstora företag (SMF), som under 2000-talet kunnat etablera ett varumärke inom sin bransch, har för syn på varumärken. Vi vill försöka urskilja faktorer som direkt eller indirekt går att koppla till företagens varumärken och hur de har byggt upp dem. Metod: Arbetet har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod där vi har alternerat mellan en induktiv och deduktiv ansats. Studien är i huvudsak explorativ men med vissa deduktiva inslag i val av teorier. Våra primära källor är hämtade från intervjuer med personer som arbetar och varit med från början i företag som idag etablerat ett varumärke på marknaden. Vi har även intervjuat tre stycken varumärkesexperter för att få deras syn på SMF och varumärkesuppbyggande. Resultat, slutsatser: Små företag har idag lika stora möjligheter att bygga sig varumärken, men det gäller för dem att förstå vad det är som bidrar till att bygga ett varumärke. Identiteten är central och är det som konsumenter skapar associationer till och bidrar till deras medvetenhet. Företag måste även ha ett tydligt syfte som förklarar deras existens och som utgör företagets kärnvärden eftersom konsumenten gärna tilldelar värde till något som den tycker om. Intern och extern kommunikation blir även en faktor som påverkar om konsumenten ska kunna ta till sig ett budskap och få en samlad bild. Företag bör även känna till sin målgrupp och inte distansera sig från den. De företag som har återförsäljare eller distributörer bör även se till att de är nära sin slutkonsument genom att utbilda personal som tillhandahåller deras produkter till konsumenten. På så vis blir inte kommunikationen av identiteten skev

Svenskans ”Kom och köp, kom och köp”, engelskans ”Special Price for you my friend” eller spanskans ”Rebajas, rebajas” kunde tillsammans med de röda prislapparna för ett antal år sedan vara tillräckligt för att en konsument skulle lockas av ett visst erbjudande eller produkt.I dagens komplexa samhälle med alltmer krävande konsumenter krävs det ett varumärke som tilltalar och lockar. Den allmänna marknadsföringen länge har använt sig av varumärkesbyggande. De använder sig av den tekniken främst för att kunna differentiera produkter som är väldigt lika, till exempel produkter i en mataffär, för att få kunden att känna igen varumärket och därmed söka sig till just den produkten.Det krävs idag något mer för att locka konsumenten till produkten och varumärket. Användandet av direktmarknadsföring för att stärka ett varumärke är ett sätt att närma sig konsumenten. Direktmarknadsförare har inte traditionellt arbetat mot att stärka varumärken, vilket innebär att det på många sätt fortfarande är i utvecklingsstadiet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag bör arbeta för att stärka ett varumärke med hjälp av direktmarknadsföring. För att uppnå uppsatsens syfte blir huvudproblemet därmed – Hur bör ett företag arbeta för att stärka ett varumärke med hjälp av direktmarknadsföring?För att besvara huvudproblemet har jag använt mig av den kvalitativa metoden och genomfört djupintervjuer med ett antal yrkesmän och kvinnor som är väl insatta i varumärken och/eller direktmarknadsföring. Jag har även studerat relevant litteratur och forskningsartiklar inom ämnet. / Uppsatsnivå: C

<p>Den här studien fokuserar på små lokala företag och deras varumärkesuppbyggnad. Vi har studerat företag som befinner sig i klädes- och modebranschen och deras strategier som de tillämpar för att bygga upp och stärka sina varumärken. I inledning så finns det en introduktion till vårt problem och syfte. Problemformulering som denna studie har som avsikt att besvara lyder enligt följande: Hur bygger små lokala företag upp sitt varumärke?</p><p>Utifrån insamlad teori presenterar vi vår egen teorimodell som ligger till grunden för den senare analysen. Modellen tar upp ett antal viktiga steg i varumärkesuppbyggnad som produktattribut, märkesidentitet, kärnvärde, positionering, marknadskommunikation och intern märkeslojalitet. Detta leder slutligen till varumärkeskapital.</p><p>Empirin presenteras utifrån våra intervjuer med respektive ansvariga på företagen och detta jämförs med teorin. De företag som undersöks i studien är Thomas, Lindahls/Carlanders och Soda. </p><p>Analysen baseras på stegen i modellen och där jämförs teorin med den insamlade data som vi fått under våra intervjuer. Här belyser studien företagens egna beslut och hur väl de stämmer överens med den teoretiska grunden. </p><p>I slutsatsen besvaras studiens problemformulering och där dras slutsatser som studien visar på under analysens gång. Här visar vi på att det finns skillnader i tankesättet och strategier hos de olika företagen och orsakerna till detta. Vi visar även på att Lindahls/Carlanders är ett företag med ett redan starkt varumärke och bygger inte upp längre, utan vi skulle mer kalla det att de vårdar sitt redan etablerade varumärke.</p>

<p>Genom att positionera sitt varumärke på rätt sätt i kundernas medvetande skapas mervärden för sändaren (Kapferer 2004, 102). Ett varumärkes identitet är de associationer som sändaren vill skapa och bibehålla i mottagarens medvetande. Detta för att mottagaren ska uppleva sändaren och dess varumärke som någonting bra. Varumärkesidentiteten består av en kärnidentitet, vilket är det som sändaren huvudsakligen vill upplevas som. För att komplettera detta finns även en utökad identitet som ger varumärket och budskapet dynamik (Aaker 1996, 84-86). Ett varumärkes image i sin tur är vad mottagaren faktiskt upplever om sändaren och dess varumärke (Aaker 1996, 68). För att kunna dra full nytta av sitt varumärke bör således sändarens identitet och image stämma överens så att de inte uppstår missmatchningar dem emellan (Kapferer 2004, 98-99).</p><p>Anledningen till att detta arbete har utförts är för att ge underlag till Statistiska Centralbyrån i samband med uppstartandet av en marknadsavdelning. För att hjälpa SCB att se var de står i dagsläget har författarna valt att studera SCB som varumärke. Undersökningen började med en insamling av data angående hur SCB vill uppfattas på marknaden för att sedan gå vidare i en kvantitativ undersökning angående hur SCB faktiskt upplevs.</p><p>Resultatet visar att det finns vissa skillnader mellan SCB:s identitet och image. SCB:s kärnidentiteter har inte till fullo upplevts så starkt av deras kunder. Endast budskapet om att SCB genomför seriösa undersökningar och sammanställningar har upptäckts som något som starkt förknippats med varumärket. Vidare har undersökningen visat att när det gäller SCB:s prisnivå upplever de flesta kunderna att de har höga priser. Prisvärdhet är alltså något som de vill förknippas med men som de misslyckats med att förmedla.</p>

No description available.

Genom att positionera sitt varumärke på rätt sätt i kundernas medvetande skapas mervärden för sändaren (Kapferer 2004, 102). Ett varumärkes identitet är de associationer som sändaren vill skapa och bibehålla i mottagarens medvetande. Detta för att mottagaren ska uppleva sändaren och dess varumärke som någonting bra. Varumärkesidentiteten består av en kärnidentitet, vilket är det som sändaren huvudsakligen vill upplevas som. För att komplettera detta finns även en utökad identitet som ger varumärket och budskapet dynamik (Aaker 1996, 84-86). Ett varumärkes image i sin tur är vad mottagaren faktiskt upplever om sändaren och dess varumärke (Aaker 1996, 68). För att kunna dra full nytta av sitt varumärke bör således sändarens identitet och image stämma överens så att de inte uppstår missmatchningar dem emellan (Kapferer 2004, 98-99). Anledningen till att detta arbete har utförts är för att ge underlag till Statistiska Centralbyrån i samband med uppstartandet av en marknadsavdelning. För att hjälpa SCB att se var de står i dagsläget har författarna valt att studera SCB som varumärke. Undersökningen började med en insamling av data angående hur SCB vill uppfattas på marknaden för att sedan gå vidare i en kvantitativ undersökning angående hur SCB faktiskt upplevs. Resultatet visar att det finns vissa skillnader mellan SCB:s identitet och image. SCB:s kärnidentiteter har inte till fullo upplevts så starkt av deras kunder. Endast budskapet om att SCB genomför seriösa undersökningar och sammanställningar har upptäckts som något som starkt förknippats med varumärket. Vidare har undersökningen visat att när det gäller SCB:s prisnivå upplever de flesta kunderna att de har höga priser. Prisvärdhet är alltså något som de vill förknippas med men som de misslyckats med att förmedla.

Den här studien fokuserar på små lokala företag och deras varumärkesuppbyggnad. Vi har studerat företag som befinner sig i klädes- och modebranschen och deras strategier som de tillämpar för att bygga upp och stärka sina varumärken. I inledning så finns det en introduktion till vårt problem och syfte. Problemformulering som denna studie har som avsikt att besvara lyder enligt följande: Hur bygger små lokala företag upp sitt varumärke? Utifrån insamlad teori presenterar vi vår egen teorimodell som ligger till grunden för den senare analysen. Modellen tar upp ett antal viktiga steg i varumärkesuppbyggnad som produktattribut, märkesidentitet, kärnvärde, positionering, marknadskommunikation och intern märkeslojalitet. Detta leder slutligen till varumärkeskapital. Empirin presenteras utifrån våra intervjuer med respektive ansvariga på företagen och detta jämförs med teorin. De företag som undersöks i studien är Thomas, Lindahls/Carlanders och Soda. Analysen baseras på stegen i modellen och där jämförs teorin med den insamlade data som vi fått under våra intervjuer. Här belyser studien företagens egna beslut och hur väl de stämmer överens med den teoretiska grunden. I slutsatsen besvaras studiens problemformulering och där dras slutsatser som studien visar på under analysens gång. Här visar vi på att det finns skillnader i tankesättet och strategier hos de olika företagen och orsakerna till detta. Vi visar även på att Lindahls/Carlanders är ett företag med ett redan starkt varumärke och bygger inte upp längre, utan vi skulle mer kalla det att de vårdar sitt redan etablerade varumärke.