CSR, Corporate Social Responsibility, är ett aktuellt fenomen för företag och organisationer världen över. CSR sträcker sig ända tillbaka till 1600-talet i Sverige men gick då under det enkla namnet samhällsansvar. Begreppet innebär att företag ska ta sitt samhällsansvar genom CSR:s fyra perspektiv; ekonomi, socialt, miljö och etik. Att driva företag handlar om att tjäna pengar men det är också viktigt att intressera sig för annat än den ekonomiska vinningen för att skapa mervärden. CSR kan vara styrt av lagstiftningen, exempelvis gällande vissa arbetsvillkor men den största delen av tillväxten av CSR återfinns utanför lagstiftningen.Syftet med undersökningen är att få djupare kunskap om vilka motiv som driver storföretag att arbeta med CSR och detta besvaras genom tre frågor. Frågorna som ska besvaras är hur CSR påverkar företagen ekonomiskt, hur företagens varumärken påverkas av CSR samt hur företagen styrs av lagstiftningen.Undersökningen är av kvalitativ karaktär då studien i slutändan har resulterat i beskrivningar från verkligheten. Undersökningen har även belyst de bakomliggande faktorer som ligger till grund till varför företag arbetar med CSR. Genom intervjuer har djup kunskap genererats kring uppsatsämnet. Intervjuerna har gjorts med välinsatta respondenter från tre storföretag i Göteborg; Göteborg Energi, SKF och KappAhl.Resultatet av undersökningen är att det finns fem stora motiv som driver storföretag att arbeta med CSR. För det första kan ekonomisk vinning vara ett motiv följt av företagens vilja att stärka varumärket. Ytterligare ett motiv som har identifierats är att stärka och förändra sin position på marknaden. Slutligen visar undersökningens resultat att lagar har en påverkande effekt men att viljan att göra gott också är en stor drivkraft.

<p>Titel:     Mätinstrument: Kundnöjdhet – Att jämföra image, förväntningar och upplevelser i modebutikerSyfte:Syftet är att undersöka de förväntningar om nöjdhet som kunder baserar enbart på en varumärkesmix. Vilka aspekter av ett butiksbesök dessa varumärkesbaserade nöjdhetsförväntningar framförallt rör, hur nöjda kunderna förväntar sig att bli med dessa aspekter och huruvida nöjdhetsförväntningarna infrias vid ett besök i en butik som har en specifik varumärkesmix. Som ett delsyfte undersöks vad i ett butiksbesök som är viktigt för de deltagande konsumenterna när de handlar kläder.Metod:Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod där vi intervjuade 111 kvinnliga respondenter om vad de tyckte var viktigt, vilka förväntningar en varumärkesmix skapar samt hur nöjda de var efter ett besök vid dammodeavdelningen på Åhléns i Umeå. Vi utgick från ett deduktivt angreppsätt med befintliga teorier som stöd för våra frågeställningar. Resultat/slutsatser:Resultaten från vår studie ger en inblick i vilka dimensioner som kvinnliga konsumenter förväntar sig bli nöjda med i en modebutik. Våra resultat visar även hur det skiljer sig mellan respondenternas förväntade nöjdhet och upplevda nöjdhet på dimensionerna.Slutsatserna som kan dras utifrån studien är att varornas kvalitet är den aspekt där förväntningar påverkas allra mest av varumärkesmixen. Bland egenskaper i butiken är väntetid för service och miljöaspekter det som påverkas mest. Sökord:Förväntning (expectation), nöjdhet (satisfaction), image, varumärken.Omfång, sidor:68 sidor + 3 bilagorAntal ref/källor:13 Böcker, 44 Artiklar och Forskningsrapporter, 4 Internetkällor.</p>

<p>In these days of globalization, with a higher level of openness and interaction over geographical, cultural and economical borders, the importance of the company’s intangible asset, its brand, is gaining importance as a differentiating factor. </p><p>Building a strong brand and the emphasis on strategic brand management is something that before was given less attention in firms but today we can see a general increase in awareness and relative emphasis in the strategic work of companies.</p><p>Countries as brands: Is it possible to consider a nation or a country as a brand the same way you consider a product? Well, looking in to the subject it seems to be a rather complex matter and there are many questions to be asked and answer. Nations around the globe are indeed marketing and positioning themselves for several purposes. It can be for example to attract tourists, investments and venture capital, qualified labour and business in general. So nations as brands do exist and it is of importance for the individual country to handle this valuable asset consciously. </p><p>There are many factors contributing to the image of a nation and how others consider a nation image to be. It is also different according to whom and where you ask.</p><p>The contributors to the image may be different channels of the mass media, famous persons and events, tourists visiting the country, national promotion agencies and also the main character in this study, the companies.</p><p>The nature of nation branding is inert and complex so there is of importance that the contributors mentioned above have a mutual and homogeneous vision for the nations image and are working together. </p><p>Companies tend to both contribute to and take advantage of the set of values that are more easily connected to a nation than others. Some companies do this more than others. The company should have: </p><p>The awareness of the individual company of what they want its brand to be and stand for.</p><p>The awareness of what the nation brand of Sweden stands for.</p><p>The ability to choose between weather to consciously connect their brand to Swedish values or not. </p><p>Accordingly, the main factor here is the awareness of the company in its strategic brand management. A nations image consists of a complex set of values and it is hard or maybe impossible to avoid some connection with this image but to a large extend the company can choose its positioned brand values. </p><p>And the final question to be asked here is weather there can be found factors that indicates that some business or products can have a greater use or advantage of its connections with its nations brand image than others. </p><p>The study</p><p>My first intention was to carry out this study by including large and well-known Swedish companies like IKEA and Volvo, investigating their strategical brand management concerning my core-questions. </p><p>This was not possible so the empirical part of this study was carried out by conducting interviews at two midsized companies in Arvika, Sweden. The first participating company is Klässbols Linneväveri, (Klässbols´ Linen mill), a recognized, successful textile company and the second one is Thermia AB a manufacturer of high quality, energy efficient heat pumps. I consider this inclusion of smaller companies to be even more interesting and rewarding when there is less to explore considering the big Swedish profile-companies. </p><p>The main criteria’s was that the respondent companies should belong to different fields of business and that they should have presence abroad through export. </p><p>For this particular study the most appropriate method and the one giving the richest and most valid image of the core question is the semi-structured interview. The actual interview took place at the locality of the two respondent companies. The persons chosen for the interviews at each company were picked by their position within the companies and were the ones most suitable and able to make the best possible contribution to this study.</p><p> </p><p>The main results found in this study are: </p><p>It is natural that companies connect their brand to the image of country, being the nation of origin or a nation of choice. Having a country name included in a brand name helps customers to evaluate the product and make purchase decisions.</p><p>The product or business of the company matters in the decision whether or not you should associate to the nations values or not. Sweden is associated with a set of values that you more easily can connect with certain businesses and products than others. </p><p>It is of importance that the product is designed in Sweden and that this origin is emphasized in the market communication. In comparison, the country were the product is produced is on a relatively lower level of importance, although this level depends on which business it considers. </p><p>Knowledge is power! To be able to make a conscious choice whether to connect to Swedish values or not, the individual company has to be aware of its own values and how they want to be seen as a brand.</p><p>As long as the choice to include Swedish values is strategical, and conscious and the company can live up to these values, it is right. But it is also evenly right to choose not to include the same values.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka varumärkesproblematiken i denna dubbla konkurrens- och samarbetssituation.</p> / <p>The purpose with the study is to examine the complex problem of brands, in a competition - and cooperation situation.</p>

<p>I västvärlden har det blivit nästintill en trend för företag att göra namnbyten. I USA byter cirka 3000 företag namn varje år. 1990 låg den siffran på 1000, vilket innebär en ökning med 300 % på cirka 15 år. De stora finansiella summor som används vid namnbyten indikerar på att företagsnamnet är av stor betydelse. Men varför gör dessa företag namnbyten, och hur går de tillväga vid namnändringen? Syftet med den här studien är att besvara dessa frågor.</p><p>För att kunna besvara dessa frågor har vi använts oss utav kvalitativ metod, då vi vill gå på djupet genom att besvara ”varför” och ”hur”. Vi har gjort fallstudier med företagen E.ON och Nordea. På Nordea intervjuade vi Kaisa Fexe, som är varumärkeschef sedan 2001, och på E.ON har vi intervjuat marknadsföringschefen Lars-Göran Pihl.</p><p>Studien pekar på dessa fyra skäl som de vanligaste orsakerna till namnändringar hos företagen:</p><p>• Sammanslagning/förvärv</p><p>• Inträde på ny marknad</p><p>• Förlorad rätt till varumärke</p><p>• När varumärket har skadats</p><p>Genom intervjuerna med våra fallföretag kom vi fram till att en av anledningarna till deras namnbyten var strävan efter synergi, speciellt när det gäller marknadsföringskostnader. Det finns inga modeller för hur ett företag ska gå tillväga vid ett namnbyte, men genom vår empiri drar vi slutsatsen att namnändringar går genom tre faser;</p><p>1. Internkommunikation om namnbytet parallellt med att hitta och bestämma sig för ett namn.</p><p>2. Externkommunikation om namnbytet parallellt med det praktiska arbetet.</p><p>3. Fylla företaget med värden som man vill associeras med.</p>

<p>Varumärken får en allt större betydelse för företag världen över. På senare år har det blivit allt viktigare för företag och organisationer att utmärka sig genom detta i konkurrensen med andra. Samtidigt som värdet av varumärken ökar blir det allt viktigare att kunna bestämma detta på ett tillförlitligt sätt. Syftet med uppsatsen är att se på vilka sätt ett varumärke kan värderas vid överlåtelser. Det är dessutom att undersöka om varumärket kan värderas tillförlitlig då det är internt upparbetat. Till sist har vi som målsättning att ta reda på om internt upparbetade varumärken kan aktiveras i balansräkningen och om detta är lämpligt. Genom intervjuer med nyckelpersoner inom varumärkesvärdering sammanvävda med ett teoretiskt efterforskningsarbete har resultaten kommit fram. Ett abduktivt arbetssätt tillsammans med en kvalitativ undersökningsmetod har möjligtgjort för författarna att uppnå det utforskande syfte uppsatsen utgått ifrån. Företag värderas idag mångdubbelt mer än värdet av det egna kapitalet i företaget. Huvuddelen av värdet kan hänföras till immateriella tillgångar, såsom varumärken. Trots detta får idag inte värdet av det egenupparbetade varumärket erkännas i någon extern redovisningsinformation. För förvärvade varumärken framkommer att det finns olika sätt att göra värderingen på. Respondenterna har olika uppfattningar kring om detta värde borde ingå i balansräkningen eller ej. Idag finns det värderingsmetoder att tillgå men dessa skapar inkonsekventa och otillförlitliga resultat. Ett internt upparbetat varumärke får idag inte aktiveras i en balansräkning. Idag ser vi inte heller att det lämpligen kan göras på ett tillförlitligt sätt. Det har dock visat sig under uppsatsens gång att framtiden kan komma att ändra på detta, förmodligen ganska snart.</p>

<p>Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det som skedde på Drottninggatan den 6:e mars 2008. Då hölls en presskonferens med anledning att H&M köpt in sig i företaget Fabric Scandinavien. H&M har inledningsvis köpt 60 procent av företaget, med optioner på ett fullständigt ägande inom en femårsperiod.</p><p>Problemformuleringen grundar sig i att det råder hård konkurrens på den svenska modemarknaden. Det är svårt för små aktörer att etablera sig. I kontrast till detta har Weekday lyckats gå från att vara en liten second-hand affär på Lilla Essingen till att bli en storkoncern, vid namn Fabric Skandinavien, bestående av ett flertal framgångsrika varumärken samt två välrenommerade klädkedjor. Resan har tagit sammanlagt åtta år. För sex år sedan togs de första stegen mot vad företaget är idag, då öppnade Weekday sin första butik på Olofsgatan i närheten av Hötorget i centrala Stockholm.</p><p>Uppsatsen vill inte ta reda på varför H&M, i rena fakta, köpte in sig i företaget. Uppsatsen vill istället se på hur och varför Weekday vuxit så snabbt som de har gjort.</p><p>Genom att se till varumärkeslitteraturen vill vi ge en bild av vad som är de brukliga och dominerande förklaringar till varför vissa varumärken blir starka och om och hur man som företag kan arbeta med sina varumärken. Uppsatsen har tre block i denna strävan. Uppsatsen består av litteraturläsning, intervjuer med personal och ledning på Weekday samt av en medieanalys av hur företaget framställs i media.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Varumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten?</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten. Vidare ska det även besvaras om det finns några likheter och skillnader mellan idrottsföreningar och företag vad det gäller att bygga starka varumärken. Till hjälp i den sista frågan har företaget Stamford analyserats.</p><p>I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts för att på bästa sätt kunna ta del av den kunskap, erfarenhet och information som respondenterna besitter. Intervjuerna har föregåtts av noggrant väl utvalda frågor till de personer inom respektive organisation som arbetar med marknadsföring och varumärkes frågor.</p><p>Teori och empiri har analyserats och slutligen utmynnat i en slutsats. Resultatet av denna studie blev att det framförallt finns fyra stycken avgörande faktorer för en idrottsförening i stärkandet av dess varumärke. De fyra faktorerna är; det sportsliga resultatet, produkten, organisationen och ekonomin. Elementen utgör tillsammans ett kretslopp där de påverkas och påverkar varandra. Sportsliga resultat anses dock vara det viktigaste, utan ett framgångsrikt resultat över en längre period kommer inte varumärket att vare sig kunna byggas eller stärkas. Likheterna mellan ett företag och en idrottsförening är stora, för ett företag är produkten och dess kvalité det viktiga medan det är det sportsliga resultatet som motsvarar produkten för en idrottsförening.</p>

SammanfattningExamensarbete Kandidatnivå i Företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet, Enterprising and Business Development, 2EB00E, VT 2010.Författare:Andreas Håkansson och Emil Eriksson Handledare: Frederic Bill Titel:Premiumvarumärkesbyggande, existerar det? Bakgrund:Att företag aktivt och strategiskt jobbar för att bygga upp deras varumärken är något som blivit mycket populärt de senaste två decennierna på grund av alla de fördelar det innebär att aktivt jobba med varumärket. På grund av detta finns mycket skrivit om varumärken och varumärkesbyggande men allt som oftast är detta generella diskussioner. Det finns olika sorters varumärken vilket medför att det strategiska arbetet bör se olika ut beroende på situationen och därför undersöker vi i denna uppsats hur företag specifikt kan arbeta för att bygga upp sitt premiumvarumärke, detta för att kunna komplettera det tomrum som vi anser finns i ämnet. Syfte:Syftet är att beskriva hur varumärken etablerat sig som premiumvarumärken och därigenom skapa förståelse för hur premiumvarumärken kan etableras. Avgränsningar:Vi har begränsat oss till att studera två premiumvarumärken, dess historia, hur de arbetar i nuläget, synen på premiumvarumärket samt analysera de budskap som företagen kommunicerar genom reklam till konsumenter. Företagen som vi i denna uppsats studerar är Hästens Sängar AB och Mercedes AMG GmbH. Metod:Vi har i uppsatsen använt oss av kvalitativa forskningsmetoder och har samlat in empirin genom kvalitativa intervjuer samt genom tolkning och analys av reklam ifrån Hästens och Mercedes AMG. Resultat:En av flera viktiga faktorer för att Hästens och Mercedes AMG nu verkar i premiumsegmentet är deras satsning på att lyfta fram deras framgångsrika historia och den kvalitet, prestanda och den hantverkstradition som finns i företagen. Båda företagen jobbar aktivt med att försöka övertillfredsställa kunderna för att köparen enbart ska få positiva associationer med varumärket.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varumärkesproblematiken i denna dubbla konkurrens- och samarbetssituation. / The purpose with the study is to examine the complex problem of brands, in a competition - and cooperation situation.