Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att analysera och klargöra vilken betydelse merchandise, i form av kläder, får för att stärka artisters/bands varumärken. Vi kommer även studera om en framtida utveckling av merchandise kan stärka varumärket. För att undersöka detta har vi även formulerat en forskningsfråga som lyder:  På vilka sätt kan ansvariga för merchandise i form av kläder hantera denna för att stärka artisters varumärken? Metod: I denna studie har en kvalitativ metod använts för att kunna gå djupare in på ämnet. Denna kvalitativa studie bygger på åtta intervjuer gjorda med olika aktörer inom musikbranschen. Både personer som jobbar med merchandise åt andra, bandmedlemmar som själva sköter sin merchandise samt kunder är tillfrågade. Slutsatser: Vår studie resulterade i att vi kan se att merchandise har en betydande roll för artisters varumärken, även om dessa produkter inte är helt avgörande för huruvida ett varumärke blir starkare eller inte. Merchandise bör skapas med hänsyn till varumärkesidentitet och varumärkesimage. Fler kundanalyser bör göras för att tydliggöra de produktfördelar som kunden efterfrågar och som kan skapa ett starkare varumärke.

Näst intill alla produkter och tjänster i dagens samhälle kommuniceras till konsumenter och organisationer genom varumärken. De är viktiga tillgångar för företagen och skapar många gånger ett mervärde. Denna tillgång redovisas därför i företagens balansräkning. Det fanns innan denna uppsats ingen tidigare studie kring de redovisningsansvarigas syn på redovisning av varumärken och vad som har påverkat denna syn. De redovisningsansvariga är de på företagen som bör vara mest kunniga inom ämnet och har kunskap och kontakt inom det praktiska arbetet då de ansvarar för redovisningen. Tidigare studier behandlar bland annat hur olika värderingsexperter ser på redovisning av varumärken. Syftet med denna studie har varit att beskriva de redovisningsansvarigas syn på redovisning av varumärken samt vilka faktorer som påverkat denna syn. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning där den huvudsakliga empirin har samlats in genom intervjuer med redovisningsansvariga på sex olika företag. Dessa företag har varumärken redovisade i sina balansräkningar. Företagen redovisar antingen enligt regelverket IFRS eller håller på att anpassa sin redovisning enligt det nya regelverket K3. Redovisningsansvarigas syn på redovisning av varumärken har i studien visat sig vara splittrad. Studien visar att den faktor som i störst utsträckning påverkar till en splittrad syn av redovisning av varumärken bland redovisningsansvariga är regelverken. Andra externa faktorer som studien visar kan påverka redovisningsansvarigas syn är utbildning, yrkeserfarenhter, osäkerhet och hur viktiga de anser att varumärkena är för företaget. Vilken bransch företagen verkar inom visade sig inte ha någon betydelsefull påverkan på redovisningsansvarigas syn.Studien visar att de redovisningsansvariga såg varumärken fylla olika funktion i olika företag. Men de såg ändå varumärken som en tillgång för företaget i deras arbete med att nå konkurrensfördelar. Studien visar att majoriteten av de redovisningsansvariga anser att de varumärken som finns redovisade i företagens balansräkningar inte är företagens starkaste och mest intäktsdrivande varumärken. De varumärken som anses vara företagens viktigaste är internt upparbetade och får inte redovisas som tillgångar. Studien visar att regelverken är den faktor som påverkat synen på vilka varumärken som skall och bör finnas som tillgångar i balansräkningarna. Redovisningsansvariga som följer IFRS ser inte regelverket lika tydligt kring hur det ska tillämpas i praktiken jämfört med de som anpassar sin redovisning till K3. Det visade sig bero på att K3 innehåller förenklingar vilket gör bedömningarna mindre jämfört med IFRS. Studien visar även att redovisningsansvariga som följer IFRS anser att den intäktsbaserade metoden är lämpligast, medan redovisningsansvariga som anpassar sin redovisning enligt K3 anser att den kostnadsbaserade metoden är lämpligast. / In today’s community almost every product and service communicates to consumers and organizations with a brand in some way. Brands are important assets to the enterprises and sometimes create an added value to products and services. This is why brands are presented in their balance sheets. This study is the first one to process the accounting manager’s view of brands in the accounting. The accounting managers should be the ones with highest level of knowledge at the enterprises and are in contact with the practical work with brand accounting. They are the ones that are responsible for the accounting. Earlier studies show how different valuation experts look at brands in the accounting. The purpose of this study has been to describe the accounting manager’s view of brands in the accounting and what have been impacted to this. The study has been made with a qualitative study where the main empirical data have been collected in interviews with accounting managers from six different enterprises. These are enterprises with brands in their balance sheets. The enterprises are applying the regulations from IFRS or just up to adapt their work for the new K3 regulations. The study shows that the accounting managers view och brands in the accounting are fragmented. The study shows shows that the most influented factor to the fragmented view is the regulations. Other external factors whith influence on the accounting managers view of brands in the accounting are their education, work experience, uncertainty and how important they think the brands are for the enterprises. Whish catogery of industry the enterprises belong to has been shown have no influence of significance on the accounting managers view of brands in the accounting. The study has reached the conclusion that the accounting managers looked at the brands differently. They considered the brands to fill some different functions in the enterprises, but all of them considered the brands as assets to the enterprises in their work with reach completive benefits. The study shows that the majority of the accounting managers not consider their brands in the balance sheets as the enterprises most important and most lucrative ones. Instead their most important brands were the ones that the enterprises have built on their own. The study shows that it is the regulations that have the largest influense on the accounting managers view on which brand that is an asset and which who are not. These cannot be in the accounts because it is not allowed to the regulations of IFRS and K3. The accounting managers who follows the regulations of IFRS do not considers these regulations as clear as the accounting managers who are up to adapt the regulations of K3. It has been shown that K3 is not as detailed and complicated as IFRS. The study even shows that the accounting managers who follows IFRS considers the income based valuation method as the best, when the accounting managers who are starting to adapt the regulations of K3 consider the cost based valuation method as the most appropriate one.

Den gröna tråden är resultatet av mitt examensarbete för VäxjöKommun. Jag har i det här examensarbetet undersökt möjligheternaatt tydliggöra Växjös miljöarbete för allmänheten. Resultatet är enhållbar kommunikationsstrategi som behandlar fyra delområden, enmärkning, kommunens hemsida, evenemang samt två böcker.Konceptet är skapat för Växjö Kommuns informationsavdelning, ochriktar sig mot allmänheten för att tydliggöra och underbygga det somlett fram till vårt epitet Växjö – Europas grönaste stad.

Varumärken har traditionellt sett använts på konsumentmarknader för att uppnå en relation till konsumenterna och därmed skapa kundlojalitet. Varumärken har även blivit ett sätt att marknadsföra sig när kunderna är andra företag. Men konsument- och företag-till-företagsmarknader skiljer sig till viss del, vilket även påverkar varumärkesarbetet. Denna uppsats fokuserar på hur ISS Sweden arbetar med sitt varumärke och hur det arbetet uppfattas i relationen med Bonnier Tidsskrifter AB. För att undersöka detta närmare har intervjuer utförts med inblandade personer på de båda företagen. Resultatet av datainsamlingen har sedan analyserats med hjälp av Kuhn, Alpert och Popes (2008) modell för hur en relation uppstår med hjälp av ett starkt varumärke. Undersökningen visade att modellens delar var olika relevanta, men särskilt viktigt var säljkårsrelationen som är relationen mellan personalen på de båda företagen. Det stämmer också överens med ISS strategi om att de anställda ska fungera som ambassadörer. Slutsatsen är att varumärkesarbete kan ha en inverkan på relationen, men att det i det här fallet är svårt att se hur strategin överförs till praktik.

No description available.

No description available.

De klassiska konkurrensmedlen såsom pris eller produktattribut har förbytts till mer immateriella värden för kunden i beslutsprocessen kring ett köp och den klassiska positioneringstanken av ett varumärke har mjukats upp samt berikats med fler dimensioner än blott kategoriledarskap. Mycket tyder på att det är varumärkeskapitalet, med dess värdeskapande egenskaper för såväl konsument som märkesinnehavare, som bidrar med denna svårmätta men betydelsefulla komplettering till klassiska positionerings- och konkurrensstrategier. Enligt tradition bör ett företag ta en position och därefter hålla den, men trots denna tes sker det ständigt repositioneringar av starka varumärken till för märket helt nya produktpositioner. Denna uppsats har till syfte att beskriva hur ett varumärkes styrkor och kapital kan hållas intakta genom en repositionering. Teorin innefattar i huvudsak varumärkesteori, positionering och varumärkeskapital, och uppsatsen är gjord med en kvalitativ ansats där intervjuer gjorts med fem personer som var och en har ett eget perspektiv på varumärket Chevrolet och dess repositionering under 2005. Slutsatsen visar att den stora omställning i faktisk produkt och marknadssegment som skedde under detta år lämnade det värdefulla varumärkeskapitalet kvar i företaget som unik konkurrensfördel genom tre faktorer; kärnvärde, kundorientering och konsistens. Dessa tre faktorer är krav för att en repositionering, som i detta fall över segementgränserna, inte urholkar varumärkets värde för företaget. Kärnvärdet förser varumärket med ett existensberättigande och lägger grunden för positioneringen, kundorienteringen säkerställer att erbjudandet till konsumenten är attraktivt och relevant och konsistens innebär upprätthållandet av varumärkets kapital.

Syfte och forskningsfråga Syftet med studien är att undersöka hur det maktskifte från institution till individ som uppstått av sociala medier förändrat förutsättningarna för branding av livsmedelsproducerande företag. Vidare är det vår avsikt att tydliggöra på vilka sätt förutsättningarna i sociala medier kan hanteras i ett imageförstärkande syfte. Med detta syfte i åtanke formuleras forskningsfrågorna enligt följande:   1. På vilka sätt har arbetssättet inom branding för producentföretag i livsmedelssektorn påverkats av maktskiftet?   2. Hur påverkar kunders makt i sociala medier betydelsen av branding för livsmedelsproducerande företag?    Metod Uppsatsen är utformad efter en kvalitativ branschstudie. Ansatsen bygger på ett växelspel mellan deduktion och induktion. Den empiriska datan utgörs av nio semistrukturerade intervjuer med experter inom området.    Slutsatser Studiens resultat har identifierat ett antal karaktärsdrag och aktiviteter som krävs för att ur ett branding-perspektiv hantera kundens ökade makt i sociala medier. De delas in i tre övergripande huvudområden: lyhördhet, det sociala varumärket och transparens. Studien visar även att de tre huvudområdena behöver integreras med varandra för att uppnå sitt syfte. Vidare har resultatet visat att termen branding behöver omdefinieras för att anpassas till sociala medier. I sin nya innebörd, som innefattar både företagets och kundens insatser, visar det sig att branding i hög grad är betydelsefullt för företag.

<p><p><strong>Sammanfattning</strong>Examensarbete Kandidatnivå i Företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet, Enterprising and Business Development, 2EB00E, VT 2010.<p><strong>Författare:</strong>Andreas Håkansson och Emil Eriksson</p><p><p><strong>Handledare: </strong>Frederic Bill</p><p><p><strong>Titel:</strong>Premiumvarumärkesbyggande, existerar det?</p><p><p><strong>Bakgrund:</strong>Att företag aktivt och strategiskt jobbar för att bygga upp deras varumärken är något som blivit mycket populärt de senaste två decennierna på grund av alla de fördelar det innebär att aktivt jobba med varumärket. På grund av detta finns mycket skrivit om varumärken och varumärkesbyggande men allt som oftast är detta generella diskussioner. Det finns olika sorters varumärken vilket medför att det strategiska arbetet bör se olika ut beroende på situationen och därför undersöker vi i denna uppsats hur företag specifikt kan arbeta för att bygga upp sitt premiumvarumärke, detta för att kunna komplettera det tomrum som vi anser finns i ämnet.</p><p><p><strong>Syfte:</strong>Syftet är att beskriva hur varumärken etablerat sig som premiumvarumärken och därigenom skapa förståelse för hur premiumvarumärken kan etableras.</p><p><p><strong>Avgränsningar:</strong>Vi har begränsat oss till att studera två premiumvarumärken, dess historia, hur de arbetar i nuläget, synen på premiumvarumärket samt analysera de budskap som företagen kommunicerar genom reklam till konsumenter. Företagen som vi i denna uppsats studerar är Hästens Sängar AB och Mercedes AMG GmbH.</p><p><p><strong>Metod:</strong>Vi har i uppsatsen använt oss av kvalitativa forskningsmetoder och har samlat in empirin genom kvalitativa intervjuer samt genom tolkning och analys av reklam ifrån Hästens och Mercedes AMG.<strong> </strong><p><strong>Resultat:</strong>En av flera viktiga faktorer för att Hästens och Mercedes AMG nu verkar i premiumsegmentet är deras satsning på att lyfta fram deras framgångsrika historia och den kvalitet, prestanda och den hantverkstradition som finns i företagen. Båda företagen jobbar aktivt med att försöka övertillfredsställa kunderna för att köparen enbart ska få positiva associationer med varumärket.<p> </p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

The purpose of our study has been to analyze the character of the interaction between music labels and media and to examine to what extent the artist brand is being considered in music labels relationship with media. This has resulted in our research question: What characterizes the large music labels relationship with media? For this study we have used a qualitative approach to achieve a deeper understanding of our chosen topic. We have conducted seven interviews with representatives from both major record labels and media companies with great knowledge about our subject. Five of the interviews were conducted face-to-face and two were performed via e-mail. In the final chapter we answer our research question and thus present our conclusions. By analyzing our empirical data along with theoretical framework we have identified twenty factors that characterize major record labels relationship with media. These features are: adaptation, trust, informality, regularity, participation, common interests, knowledge, respect, friendly distance, professional closeness, good will, networks, habitual behaviour, commitment, passion and exchange. Furthermore, the analysis of how the artist’s brand is being considered in the relationship between music labels and media has brought an understanding of the importance of brands to stand out in a noise society and how important the employee engagement is for the process.