• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 288
  • 12
  • Tagged with
  • 300
  • 144
  • 119
  • 100
  • 74
  • 61
  • 55
  • 37
  • 31
  • 31
  • 30
  • 29
  • 29
  • 28
  • 27
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Väljer du med Hjärtat eller Kronan? : Varumärkesupplevelser på den homogena apoteksmarknaden.

Sandberg, Joel, Sundqvist, Lotta January 2017 (has links)
Varumärkena på den svenska apoteksmarknaden har fortfarande problem att differentiera sig från varandra åtta år efter avregleringen. Detta är ett fenomen som många aktörer på homogena marknader stöter på. Fenomenet kallas brand dilution och sker när varumärkena är för lika varandra och varumärkenas unika egenskaper suddas ut för allmänheten. På en marknad där produkterna inte skiljer sig åt är det viktigt att hitta lojala kunder genom andra fördelar än bra produkter. Det gäller för företagen att förmedla varumärkets unika personlighet och kommunicera varumärkets budskap till konsumenterna. Varumärkespersonligheten förmedlas genom hur företagen lyckas utforma hela upplevelsen med deras varumärke. Ett varumärke upplevs genom fyra dimensioner; sensoriska, affektiva, beteende och intellektuella. Varumärkesupplevelsen sker före, under och efter ett konsumtionstillfälle och alla stadierna är av stor vikt då de kommer att resultera i konsumentens varumärkeskunskap. Varumärkeskunskap är den bild av företaget som konsumenten har i sitt minne. Konsumenterna kommer att förknippa varumärket med olika egenskaper, dessa egenskaper kan de sen identifiera sig med beroende på vilka egenskaper de förknippar med varumärket och sig själva. Identifierar sig konsumenten till ett varumärke kommer de känna ett känslomässigt band till varumärket och därmed bli lojala gentemot det. Tidigare forskning har undersökt varumärkesupplevelse på heterogena marknader men genom problematiken med differentiering som uppstår på homogena marknader så finns intresset att att undersöka hur konsumenter upplever varumärken på denna typ av marknad. Ett tydligt exempel på en homogen marknad är den svenska apoteksmarknaden som är kontexten i vår studie. Vi har undersökt vilka komponenter som influerar konsumenter på en homogen marknad med frågeställningen: “Hur upplever konsumenter varumärken på en homogen marknad?” Våra resultat visade att de komponenter som har betydelse för varumärkesupplevelsen på homogena marknader är sinnesintryck, känslor, tankar och agerande. På apoteksmarknaden upplever konsumenterna främst sinnesintryck och agerande. De har ingen känslomässig förankring till något apotek idag och kan inte identifiera sig med något apoteks egenskaper. Dock kan konsumenterna ändå ses som lojala då de har en tendens att alltid besöka samma apotek. Detta beror på att tillgängligheten spelat en stor roll. Vi kan fortfarande se incitament för apoteken att satsa på konsumenter som kan identifiera sig med deras varumärke, då detta gör dem till stabilare kunder på lång sikt. Kunder som identifierar sig med ett företag är mindre känsliga för produktförändringar samt handlar från hela företagets utbud och inte bara specifika produkter. Det finns stor potential för apoteken att satsa mer på komponenterna känslor och tänkande och de har också genom dessa komponenter möjlighet att differentiera sig mot sina konkurrenter.
82

Fyra PR-konsulters syn på hur man förändrar ett personligt varumärke. : -En kvalitativ undersökning om processen av att förändra ett personligt varumärke.

Aguilar, Huri Eunice January 2009 (has links)
Huri Eunice Aguilar Fyra PR-konsulters syn på hur man förändrar ett personligt varumärke. - En kvalitativ undersökning om processen av att förändra ett personligt varumärke. Antal sidor: 38 Uppsatsen behandlar processen av att förändra ett befintligt personligt varumärke. Syftet är att beskriva och skapa förståelse för processen av att förändra ett personligt varumärke. Frågeställningarna är hur ompositioneras eller revitaliseras ett befintligt personligt varumärke? Finns det gemensamma komponenter som leder till framgång när man förändrar det personliga varumärke? Vilka risker finns vid en ompositionering eller revitalisering utav ett befintligt  personligt varumärke? Kan de varumärkesstrategierna som finns om hur man förändrar ett företags eller produktvarumärke anpassas till personliga varumärken? Metoden är kvalitativa intervjuer med fyra PR-konsulter som har erfarenhet av att förändra varumärken eller personliga varumärken. Processen av att förändra ett personligt varumärke är att identifiera det personliga varumärkets identitet. Det andra steget är att fastställa hur det personliga varumärket ska uppfattas, och vilka egenskaper i ens identitet som därmed måste belysas. De sista steget är att ta reda på hur det personliga varumärket uppfattas, och minska gapet mellan hur man vill att det personliga varumärket ska uppfattas, och den faktiska uppfattningen. Gemensamma komponenter som leder till framgång när man förändrar ett personligt varumärke är att förändringen anses vara genuin, naturlig, och att förändringen endast belyser andra redan existerande egenskaper i ett personligt varumärkes identitet. De risker som finns i att förändra ett personligt varumärke är att tappa sin målgrupp eller trovärdighet samt att man eliminerar de element som differentierar det personliga varumärket. Uppsatsens slutsats är att vissa av de varumärkesstrategier som finns, kan appliceras på personliga varumärken. Skillnaden är att varumärkesstrategierna för produkt och företags varumärkena är mer omfattande. Varumärkesstrategierna som inte tycks vara applicerbara, är de som tar upp en förändring av själva produkten vid en förändring av varumärket. Uppsatsen kommer fram till att ett personligt varumärke kan revitaliseras dock inte ompositioneras. En ompositionering involverar en förändring på själva produkten, medan en revitalisering är ett mer korrekt begrepp att använda , då begreppet syftar till att ändra ett varumärkes associationer.
83

Varumärken och dess relation till snowboardkulturen

Johansson, Sofia, Lager, Fanny January 2012 (has links)
The purpose of this study has been to analyze the relationship between commercial brands and a subculture, with a focus on a number of elements of success. These elements could be in the nature of sale stats as well as that of influence within the subculture. All of this within the context of the snowboard culture. In accossiation to this we have formulated a question of study: What marks brands which gains influence within a subculture in addittion to becoming an important factor in the self-expression process of the cultural members? In this study, we have practised a qualitative method based on six (6) independant interviews with participants, active within the snowboard culture as well as one outside marketing executive and one ethnological reseracher. From these interviews we have achieved a deeper knowledge for the role which brands play within the snowboard culture and industry. Through our analyzis we have identified the presence of five strong elements of success regarding brands with a clear subcultural connection. These are: autentic origin and operation, commitment and devotion to the focal activity, activ participation within the culture and prescense among its members, appropriate image associations and pleasing design to a reasonable price. It has been shown that these elements have an impact on both sale stats and influence within the culture due to the fact that sales and influence are strongly related. Furthermore, we have found that the brands which has gained a significant influence within a subculture in general shows tendencies of several of these elements. Said elements has also been described as a fundamental component do becoming an important part of the self-expression process of the members in addition to the ability of communicating the identity and personality of the brand. The core message has none the less been identified as that “giving back to the community” is the absolute most crucial element of them all.
84

Fyra PR-konsulters syn på hur man förändrar ett personligt varumärke. : -En kvalitativ undersökning om processen av att förändra ett personligt varumärke.

Aguilar, Huri Eunice January 2009 (has links)
<p>Huri Eunice Aguilar</p><p>Fyra PR-konsulters syn på hur man förändrar ett personligt varumärke. - En kvalitativ undersökning om processen av att förändra ett personligt varumärke.</p><p>Antal sidor: 38<strong></strong></p><p>Uppsatsen behandlar processen av att förändra ett befintligt personligt varumärke. Syftet är att beskriva och skapa förståelse för processen av att förändra ett personligt varumärke. Frågeställningarna är hur ompositioneras eller revitaliseras ett befintligt personligt varumärke? Finns det gemensamma komponenter som leder till framgång när man förändrar det personliga varumärke? Vilka risker finns vid en ompositionering eller revitalisering utav ett befintligt  personligt varumärke? Kan de varumärkesstrategierna som finns om hur man förändrar ett företags eller produktvarumärke anpassas till personliga varumärken?</p><p>Metoden är kvalitativa intervjuer med fyra PR-konsulter som har erfarenhet av att förändra varumärken eller personliga varumärken.</p><p>Processen av att förändra ett personligt varumärke är att identifiera det personliga varumärkets identitet. Det andra steget är att fastställa hur det personliga varumärket ska uppfattas, och vilka egenskaper i ens identitet som därmed måste belysas. De sista steget är att ta reda på hur det personliga varumärket uppfattas, och minska gapet mellan hur man vill att det personliga varumärket ska uppfattas, och den faktiska uppfattningen.</p><p>Gemensamma komponenter som leder till framgång när man förändrar ett personligt varumärke är att förändringen anses vara genuin, naturlig, och att förändringen endast belyser andra redan existerande egenskaper i ett personligt varumärkes identitet.</p><p>De risker som finns i att förändra ett personligt varumärke är att tappa sin målgrupp eller trovärdighet samt att man eliminerar de element som differentierar det personliga varumärket. Uppsatsens slutsats är att vissa av de varumärkesstrategier som finns, kan appliceras på personliga varumärken. Skillnaden är att varumärkesstrategierna för produkt och företags varumärkena är mer omfattande. Varumärkesstrategierna som inte tycks vara applicerbara, är de som tar upp en förändring av själva produkten vid en förändring av varumärket. Uppsatsen kommer fram till att ett personligt varumärke kan revitaliseras dock inte ompositioneras. En ompositionering involverar en förändring på själva produkten, medan en revitalisering är ett mer korrekt begrepp att använda , då begreppet syftar till att ändra ett varumärkes associationer.</p>
85

Packaging design and consumer response – an evaluation of design characteristics in the private label lower price tier / Förpackningsdesign och konsumentreaktioner – en studie om stildrag inom egna lågprisvarumärken

Ericson, Åsa, Mesic, Merima January 2016 (has links)
Allt fler dagligvarukedjor erbjuder produkter vid sidan av leverantörernas, dessa säljs under ett flertal egna varumärken som delas in i olika prissegment. Med det ökade utbudet av varumärken blir konsumenterna allt mer selektiva vilket ställer högre krav på en tydlig differentiering för att varumärkena ska kunna konkurrera och nå målsegmentet. Denna studie undersöker hur lågprisvarumärkena differentierar sig genom förpackningsdesign och vilka konsumentreaktioner det medför. Detta görs genom att identifiera och utvärdera de typiska stildrag som idag tycks gälla vid formgivningen av distributörers egna lågprisförpackningar. Stildragen fastställs utifrån kulör, typografi, bildspråk och visuell hierarki. De lågprisvarumärken som undersöktes var Ica Basic, Coop X-tra och Eldorado, vilka tillhör de tre ledande aktörerna på den svenska livsmedelsmarknaden; Ica, Coop och Axfood. För att uppfylla syftet och besvara de preciserade frågorna genomfördes en visuell datainsamling samt fokuserade gruppintervjuer. Under den visuella datainsamlingen fotograferades aktuella förpackningar i sina respektive butiker, där bilderna sedan användes för att identifiera de gemensamma stildragen. För att utvärdera de identifierade stildragen genomfördes därefter fokusgruppsintervjuer som undersökte konsumenternas reaktioner på förpackningarna. Studien visade att stildragen som lågprisvarumärkena använder sig av utgörs av ett utbrett användande av kulören vitt tillsammans med mättade kulörer, ofta i stora block. För typografin används grova linjära typsnitt satta i stor teckengrad. Stildragen för bildspråk utgörs av användandet av avskalade produktbilder samt enkla illustrationer. Den visuella hierarkin utmärktes av att förpackningsdesignen inkluderade få designelement och ett tydligt fokus på produktnamn, produktbild och logotyp. Stildragen har visat sig vara väl inarbetade indikatorer för lågpris hos konsumenterna då de har lärt sig associera dessa med lågprissegmentet. Det har även visat sig att stildragen medför associationer till låg kvalitet och att de överlag ofta uppfattas som icke attraktiva, detta väljer dock många att bortse från då engagemanget rörande livsmedelsprodukter visat sig vara lågt när det kommer till förbrukningsvaror. Att signalera en högre kvalitet och attraktivitet utan att avvika från stildragen har visat sig möjligt då Eldorados alternativa implementering väckt dessa känslor hos flertalet av studiens deltagare. Dock så medför detta även en problematik då varumärkets differentiering som lågpris tycks vara otydligare och därför riskerar att bli insorterad i fel prisgrupp hos konsumenterna.
86

Låt den andra parten bli hörd : En studie av hur kunder uppfattar relationsmarknadsföring

Andersson, Evelina, Danielsen Gustavsson, Madelene January 2010 (has links)
<p>Relationsmarknadsföring är egentligen inget nytt fenomen men ett relativt nytt begrepp då det användes första gången 1983 av Leonard Berry. Idag är begreppet välkänt och accepterat av forskare och teoretiker och har även fått fäste i litteraturens värld. I litteraturen (Bl.a. Blomqvist, Dahl & Heager, 2004, Gummesson 1999, Grönsroos, 2008) framhävs fördelarna med relationsmarknadsföring ur ett företagsperspektiv och det skrivs om varför det är viktigt att satsa på. Dock tas det sällan upp om kunderna faktiskt är lika intresserade. För att relationsmarknadsföring ska nå maximal effekt är det viktigt att det även finns ett intresse från kundernas sida att skapa relationer med företag.</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kunders intresse för relationsmarknadsföring ser ut, samt att undersöka om relationsmarknadsföring kan påverka synen på ett varumärke. Genom en kvantitativ telefonenkät genomfördes studien på Karlstads Stadsnäts kunder där de fick svara på frågor som tog upp relationer, kunddialog och varumärken.</p><p>Undersökningen visar på att kunderna upplever relationer med företag som viktigt om det handlar om varan eller tjänsten som köps kräver större engagemang från kundens sida. Kunderna tycker också att det är viktigt att få information regelbundet om vad som händer inom företaget, för Karlstads Stadsnät handlar det om information om nya operatörer, tjänster, erbjudanden även information om nyanslutna områden önskas. Studien pekar också på att det finns olika typer av kunder, passiva eller aktiva. De flesta kunderna är passiva och nöjer sig med att veta att företaget finns där och att möjligheten till kontakt finns om det behövs. De aktiva kunderna vill ha en större kontakt med företaget och få ut ett större värde.</p><p>En kundrelation kan förbättra kunders associationer till ett varumärke. En stark och bra relation gör att kunden förstår varumärket och dess innebörd bättre. Vad gäller denna undersökning visar den att Karlstads Stadsnät kan bli bättre på att kommunicera ut sina värdeord och göra det tydligare för sina kunder.</p>
87

Co-branding : En studie i branschöverskridande samarbeten med kaféer i Stockholm

Cimen, Betül, Fagerlund, Charlotte January 2006 (has links)
<p>Olika former av allianser har numera börjat utvecklas och bli allt mer vanliga. Eftersom det kan vara svårt att höras och synas försöker företag i allt större utsträckning göra det i nya sammanhang. Den mättade marknaden driver företag till att särskilja sig, vilket ofta med enklaste medel görs med deras varumärken. Varumärken är en stor resurs som används i detta syfte, och de får en allt större attraktionskraft. Företag som är mer varumärkesinriktade har också visat sig vara mer framgångsrika.</p><p>Den här undersökningen avser behandla co-branding, som uppstår när två företag med distinkta varumärken inom samma eller olika branscher väljer att samarbeta. Vi har valt att inrikta oss på olikartade företag eftersom co-branding-allianser allt oftare breddar sig till olika branscher. Dessutom känns det mer spännande att undersöka hur samverkan mellan helt olika verksamheter fungerar. Syftet är att belysa motiven bakom samarbetena, samt möjligheter och begränsningar. Undersökningen avser även att analysera effekterna som kan uppstå i dessa konstellationer.</p><p>Genom sex stycken fallstudier av samarbeten mellan företag i Stockholm som ingått co-branding med kaféer, har vi försökt belysa hur de har kommit till och fungerar, samt om dessa samarbeten är co-branding överhuvudtaget. Vi har främst använt oss av intervjuer som grund för det empiriska materialet. De samarbeten som ingått i vår undersökning är Akademibokhandelns, SEBs, Planet Fitness och Konserthusets med Wayne’s Coffee, c/o Stockholms med Sosta samt 3s med Espresso House.</p><p>Vi har konstaterat att starka varumärken har en stor attraktionskraft och att vissa företag skapar co-branding om de tror att deras varumärken gemensamt kommer att bidra till mer givande associationer. Undersökningen visade att en ny kontext skapades då verksamheterna startade ett samarbete, eftersom de kom från olika branscher. Vi kom också fram till att det i samtliga fall aldrig var kaféerna som tagit initiativ till co-branding. Hos dem som däremot var initiativtagare, var huvudmotiven att ge något extra till sina kunder och att utöka sin kundkrets. Motiven för kaféerna var främst att öka varumärkeskännedomen samt att finnas på bra lägen med ett stort flöde av människor. För de inblandade företagen har samarbetena lett till en del bakslag men mestadels haft positiva effekter.</p>
88

Konceptbutiker : och hur de förmedlar varumärken

Arnelid, Vendela, Matila, Jenny January 2006 (has links)
<p>Klädbranschen är idag hårt konkurrensutsatt och det gör det svårt för klädföretag att synas vilket leder till att företag ständigt måste finna nya vägar för att nå ut till kunderna. En av dessa vägar är att ha ett starkt varumärke eftersom varumärket har fått en betydande roll för konsumenterna då deras köpbeteende har förändrats. Konsumenterna köper inte längre en produkt, de köper ett varumärke och det som förmedlas genom detta. Till följd av konkurrensen har många företag gett sig in i varumärkeshandeln på butiksnivå och konceptbutiker har växt fram där kunden får kliva in i företagens värld. Företag säljer genom konceptbutiker inte bara produkter utan även image och upplevelse vilket kan förstärka varumärket.</p><p>Detta gör att det är intressant att ställa frågan: Vilka faktorer i konceptbutiker är viktiga för att förstärka och underhålla ett varumärke? Syftet med denna uppsats är att med hjälp av fallstudier analysera och utvärdera vad som är viktigt i konceptbutiker för att förmedla varumärken. Undersökningen är baserad på fallstudier av två lokala samt två globala företag och deras konceptbutiker, samt av observationer av både kvalitativ och kvantitativ karaktär.</p><p>Teorierna vi använt har vi valt med tanke på fenomenen i bakgrunden; vikten för företag att ha ett starkt varumärke för att kunna konkurrera, konsumentens ändrade köpbeteende samt upplevelsesamhällets framväxt. I undersökningen har vi kommit fram till att det i konceptbutiker finns ett flertal faktorer som är viktiga för att förstärka och underhålla ett företags varumärke. I en konceptbutik är det viktigt att servicen och personalens agerande överensstämmer med varumärket för att detta ska kunna stärka varumärket. Det är även viktigt att den fysiska strukturen, och då särskilt färgerna och layouten, förmedlar varumärket. Är servicen samt den fysiska strukturen tillfredsställande och förmedlar varumärket ger detta mervärde och därmed även lojala kunder som i sin tur stärker och underhåller varumärket.</p><p>Vi har även funnit skillnader på lokala samt globala företag och deras konceptbutiker. Lokala företag och butiker tenderar att vara mer anpassningsbara och mer inriktade på att skapa relationer till sina kunder, medan globala företag tenderar att ha en sämre anpassningsförmåga och satsar mer på transaktioner än på relationer. En konceptbutik som förmedlar varumärket på ett överensstämmande sätt med företagets image stärker och underhåller ett företag och dess varumärkes värde.</p>
89

Lönsam premiumstrategi? Laddavarumärket med rationella och emotionella värden till den breda massan : En kvalitativ undersökning om hur företag utvecklar en framgångsrik och lönsam premiumstrategi.

Karlström, Erica, Camilla, Musser January 2014 (has links)
I den här uppsatsen tillhandahåller vi resultatet av en deduktiv och kvalitativ fallsstudie om företagsinterna processer för framgångsrikt varumärkesarbete med fokus på hur identifiera, prioritera, applicera och omsätta effekterna av omvärldstrender till en framgångsrik och lönsam premiumstrategi; genom att beskriva och analysera detta arbete i två premiumföretag (Haglöfs och BMW). Studien avser att göra ett bidrag till teorin om effektivt varumärkesarbete med fokus på premiumstrategi, nämligen premiumstrategins sammanbindande länkar med hänsyn tagen till dess kontextuella förutsättningar   Den teoretiska referensramen utgörs av huvudbegreppen: trender, premiumvarumärken, varumärkesutvidgning samt marknadsposition. För studien valdes två empiriska undersökningsobjekt och relevant information beträffande dessa samlades in via två metoder; dels via en kvalitativ semistrukturerad-intervju samt via dokumentanalys. Detta för att undersöka hur premiumföretag arbetar utefter den struktur och teoretiska modell/bidrag som identifierats i samband med fastställandet av syntesen. Utifrån teorin identifierade vi ett antal förutsättningar samt länkar kopplade till en premiumstrategi. Dessa förutsättningar samt länkar verifierades senare via en analytisk induktion. Återkommande sekvenser i insamlad empiri söktes och förklarades genom att vi undersökte företagens branschspecifika förutsättningar men även hur de arbetade med att utveckla en premiumstrategi. Strukturen och länkarna för att utveckla en premiumstrategi var följande: att identifiera, prioritera samt applicera trender àatt identifiera och utarbeta värdeskapande attributà att därefter anpassa och utveckla premiumvarumärketà och att senare etablera en premiumkanal med syfte att tillgängliggöra varumärket till den bredare massan. Länkarna utgjorde viktiga förutsättningar associerade med en önskad effekt om en marknadsposition i form av premiumledarskap. / In this paper, we provide results of a deductive and qualitative case study on a company's internal processes for successful branding efforts with a focus on how to identify, prioritize, apply and translate the impact of external trends into a successful and profitable premium strategy by describing and analyzing this work in two premium companies (Haglöfs and BMW).   The theoretical framework consists of the main concepts: trends, premium brands, brand extensions and market position. For the study, two empirical survey items were elected and relevant information concerning these were collected via two methods; partly through a qualitative semi-structured interview, and through document analysis. This is to investigate how premium business works along the structure and theoretical model/contribution identified in connection with the determination of the synthesis. Based on theory, we identified a number of conditions, and links related to a premium strategy. These conditions, as well as links, were later verified through an analytical induction. Recurrent sequences in the collected empirical data were declared by investigating companies industry-specific conditions but also how they were developing a premium strategy. The structure and links in order to develop a premium strategy were: to identify, prioritize and apply trends à to identify and develop value-adding attributes à then to adapt and develop the premium brand à and later to establish a premium channel with the purpose of making the brand available to a wider mass. These links were important conditions associated with a desired effect on a market position in the form of premium leadership.
90

"What we're doing isn't a sport! It’s Art! And you can't compete in art!" : En semiotisk bildanalys om extremsportidrottare och deras användning av Instagram / "What we're doing isn't a sport! It’s Art! And you can't compete in art!" : A semiotic image analysis of extreme sports athletes and their usage of Instagram

Kasanen, Johan, Fredriksson, Patrik January 2016 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur extremsportsidrottare framställer och stärker sitt personliga varumärke på sociala medier. Vad är viktigast att tänka på när idrottaren vill att deras följare ska interagera med dem? Studien analyserar i vilken grad välproducerade bilderna spelar roll i hur mycket uppmärksamhet bilderna får, genom till exempel gillamarkeringar och kommentarer. De teorier som denna studie bygger på, handlar om hur en avsändare ska tänka runt sitt varumärke, hur sociala medier fungerar och vad som ökar chansen till att ett material får bra spridning på sociala medier. Vad är viktigt för att stärka sitt varumärke? Vad är viktigt för att mottagaren ska ta till sig ett varumärke? Hur ska ett varumärke använda sig av sociala medier? Hur ska ett varumärke göra för att öka chansen till spridbarhet? De metoder som har använts är en kvalitativ innehållsanalys genom en semiotisk bildanalys, den har givits störst utrymme, för att studiens huvudsyfte är att analysera hur idrottarna använder sig av bilder och bildtexter. Den kvalitativa innehållsanalysen kompletteras med en kvantitativ webbenkät, syftet med enkäterna, är att studien ska få en övergripande bild av hur följarna intrigera med idrottarna på Instagram och vad som är största anledningen till att de gör det. Verktygen som beskrivs i metodkapitlet används för att göra en bildanalys av de bilder som valts ut för studien. Resultatet av bildanalysen beskrivs genom att presentera det vi direkt ser, vilka känslor och associationer bilder utstrålar och vilka tecken och koder som hittas. I resultatkapitlet beskrivs bakgrunden till varje idrottare som ingår i denna studie. I analysen knyts resultatet ihop med de teorier som tas upp i studien. Resultatet analyseras genom att undersöka hur idrottarna använder sig av bilder och bildtexter för att stärka och sprida sitt varumärke utifrån de teorier som beskrivs. Använder de sociala medier på rätt sätt? Det undersöks även hur olika typer av bilder, till exempel välproducerade bilder med en tanke i hur bilden är tagen, till exempel tankar som vart personen är placerad i bilden i förhållande till andra objektiv i bilden och hur ljuset och färgerna används i bilden, och bilder som inte har någon direkt tanke skiljer sig i hur många gillamarkeringar bilden fått. Studien avslutas med att besvara på studiens frågeställningar och slutsatsen visar att det är viktigare för mottagaren är att känna en närhet till avsändaren, idrottaren ska kännas som en vanlig vän som dyker upp i mottagarens Instagramflöde. Det ger mer uppmärksamhet än en välproducerad bild som är tagen av en fotograf och där det finns en tanke bakom bilden. / The purpose of this study is to examine how athletes, that compete in extreme sports, produce and strengthen their personal brand on social media. What are the important things to think about when they want their followers to interact with them? The study analyses to what extent the quality of the pictures matter in how much attention they will get, in form of “likes” and comments. The theories that will be used involve: how personal branding works, how social media works and how to increase spreadability on social media. What are the key factors for strengthening their personal brand? What influences how followers perceive the brand? The method that has been used for the study is a qualitative content analysis through a semiotic analysis, which helps analyse how the athletes is using pictures and captions. The qualitative content analysis is supplemented with a quantitative web survey to examine how the users interact with the athletes on Instagram and what the main reasons are for them to follow the athletes. The tools that are described in the method chapter are used to do a analysis of the pictures that has been selected for this study. The results of the picture analysis are described by presenting what we actually see, what kind of emotions and associations the pictures gives off and what kinds of signs and codes that can be found in them. In the result chapter there is a description of the background of every athlete that is included in the study. In the analysis chapter the result are linked with the theories used in the study. The result will be analyzed by examining how the athletes use pictures and captions to strengthen and spread their brand by the theories that will be described. Are they using social media in the right way? The study will also examine why different kinds of pictures, for example well produced, carefully composed pictures, where the person is placed in the picture in relation to other objects in the picture and how lights and colors are used in the picture, or pictures that are not, differs in how many likes they get. The study ends with answering the research questions. The conclusion shows that the most important thing for the followers is to feel closely connected to the athlete and the athlete should feel like a close friend that shows up in the followers Instagram flow. This gives more likes than a well-produced, carefully composed picture taken by a photographer.

Page generated in 0.1401 seconds