<p>Titel: Personliga varumärken i bloggar</p><p>Författare: Tina Dolk</p><p>Handledare: Margaretha Rönnberg, Högskolan i Gävle</p><p>Kurs: C-uppsats, Medie- och kommunikationsvetenskap C, Högskolan i Gävle</p><p>Nyckelord: modebloggar, blogginnehåll, personliga varumärken</p><p>Problem: Modebloggar har fått stor genomslagskraft de senaste åren i Sverige. De unga tjejerna som driver dessa populära bloggar betraktas som kändisar. Vad skriver dessa tjejer om som är så intressant att hundratusentals läsare följer dem varje vecka? Och hur har dessa tjejer gjort för att bygga upp sina starka personliga varumärken?</p><p> </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att att studera två av Sveriges största bloggare, Kenza Zouiten och Isabella Löwengrip, närmare för att se vad deras bloggar innehåller. Även deras personliga varumärken kommer att granskas närmare – hur framhäver de sig själva i sina bloggar?</p><p>Metod: Jag har valt att kombinera en kvantitativ innehållsanalys med en kvalitativ retorisk textanalys. Detta för att få en djupare insyn i dels vad tjejerna fokuserar på att skriva om genom att undersöka ett antal månaders inlägg med en kvantitativ innehållsanalys. Jag kommer sedan använda mig av en kvalitativ textanalys där jag närmare granskar några utvalda inlägg i Kenzas och Isabellas bloggar för att se hur de framhäver sig själva och på så vis se hur deras personliga varumärken ser ut.</p><p>Slutsats: Båda tjejerna fokuserar främst på personliga inlägg i form av både text och bilder där texten dominerar. Både Kenza och Isabella har även en inspirerande vinkel i sin blogg där de fokuserar på mode och kläder, men den syns i större utsträckning i Kenzas blogg. I Isabellas blogg däremot ser man även inslag där hon försöker hjälpa sina läsare genom att t.ex. tipsa om hur man får bättre självkänsla. Dessa inlägg bjuder in till diskussion med läsarna och hon försöker påverka dem i frågor som hon själv är insatta i. Den kvalitativa analysen påvisade att i sin blogg framställer Kenza sig som en stark, äventyrlig och glad partytjej, medan Isabella framhäver sig som en ödmjuk, öppen tjej vars intresse ligger i att hjälpa unga tjejer.</p>

<p>The purpose of this essay is to analyze and understand how people in different ways can take on the role as carriers of brands and understand what part they play in today’s society. Brands are everywhere today and the competitions are becoming harder and harder for the customers’ attention and consumption, which is why I am curious of how an individual in a company’s frontline or a celebrity can help the success of a brand. The essay is based on a qualitative method where six interviews have been performed. The persons I have interviewed are selected after their knowledge of people as carriers of brands and personal brands of different kinds, both regarding celebrities and individuals in the frontline. The material generated from these interviews has made out the basis of my analysis and is presented in the fourth chapter of this essay. Since I am using a qualitative method it is hard to make any generalisations regarding personal brands, even though certain patterns can be seen. For further reading I would therefore like to direct you to the fourth and fifth chapter.</p>

<p>The purpose of this essay is to analyze and understand the effects that a recession can have on a company’s marketing department. In times of a recession most companies have less means to promote their products to their target market and to build their brand. This means that cutting the marketing budget will show some effects on today’s way of marketing. I want to highlight some key aspects when it comes to marketing in a world of change, amongst these aspects are how does companies work with service management and is there a need to constant renewal of the servicescape? Is marketing in a recession more accurate when companies no longer can be “fat and lazy” but instead have to cut expenses and make cost efficient marketing efforts?</p><p>This essay is based on a qualitative method where seven people have been interviewed about their point of views on the subject. The interview objects have been selected to participate in this essay because of their specific knowledge about the subject in question.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med vår studie är att undersöka konsumenters kännedom och uppfattning om olika produktmärkningar inom livsmedelsbranschen. Avsikten är att skaffa en tydligare bild av konsumenternas förhållningssätt till produktcertifiering.</p><p><strong>Teoretisk referensram: </strong>Den teoretiska utgångspunkten var uppbyggd kring varumärken och specifikt varumärkesvärde (<em>brand equity) </em>och varumärkesförstärkning. Även teorier kring attitydutformning och konsumentens köpbeslutsprocess användes i syfte klargöra hur konsumenterna förhåller sig till fenomenet.</p><p><strong>Metod: </strong>I studien användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som besvarades av 140 respondenter i olika livsmedelsbutiker i Stockholm.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Resultatet från vår undersökning visar att konsumenter överlag har kännedom om de mest förekommande produktmärkningarna samt har ett positivt förhållningssätt till dessa. I och med att majoriteten av respondenterna uppfattade symbolernas budskap, drar författarna slutsatsen att produktcertifiering ofta uppfyller sitt syfte som ett kommunikations- och vägledningsverktyg för konsumenterna.</p>

<p>Varumärkesdegeneration innebär att ett varumärke förlorar sin särskiljningsförmåga och övergår till att bli en produktbeteckning, en generisk term. När särskiljningsförmågan försvinner mister varumärket sin huvudsakliga funktion - att särskilja innehavarens varor från andra näringsidkares varor av samma slag. En ensamrätt till en produktbeteckning medför vidare att övriga näringsidkare får problem att beskriva sina produkter i marknadsföring eller vid försäljning. Ett varumärke som degenererat är således odugligt som varumärke och kan därför inte längre vara föremål för någon varumärkesrättslig ensamrätt. En näringsidkare som lider förfång av ett varumärke som förvandlats till en generisk beteckning kan därför kräva att allmän domstol häver varumärkesregistreringen, varpå ensamrätten till varumärket upphör att gälla. Varumärket blir då fritt tillgängligt för alla näringsidkare att använda.</p><p>Att förlora ett värdefullt varumärke kan få förödande konsekvenser för en varumärkesinnehavare. Det är därför viktigt att skydda sitt varumärke från att degenerera. Har en varumärkesinnehavare kunskap om varumärkesdegenerationens orsaker och konsekvenser är möjligheterna att skydda varumärket från degeneration mycket goda. Varumärkesdegeneration kan uppstå av många orsaker. Ett varumärke med låg särskiljningsförmåga, avsaknad av en generisk beteckning, samt inkorrekt användning av dessa är exempel på riskfaktorer. Det är därför viktigt att varumärket har ett namn med hög särskiljningsförmåga, att det introduceras med en funktionell generisk beteckning och att båda dessa används korrekt. För att förstå vad detta innebär i praktiken krävs en semantisk undersökning av varumärkets funktion, dess särskiljningsförmåga och vad som egentligen sker när ett varumärke degenererar. Ju bättre en varumärkesinnehavare förstår ett varumärkes funktion, desto bättre kan han eller hon skydda det.</p><p>Varumärkesdegeneration är juridiskt sett ett relativt ovanligt fenomen. Även om det i Sverige finns flera exempel på varumärken som idag används generiskt är det få varumärkesregistreringar som, enligt nuvarande varumärkesrätt, de facto hävts. Detta kan bero på att den bevisning som krävs för att ett varumärke ska bedömas ha degenererat i allmän domstol är mycket sträng. Varumärkesdegenerationen måste vara fullbordad. Således måste en överväldigande majoritet av omsättningskretsen uppfatta varumärket som generiskt. Vilka som skall ingå i den relevanta omsättningskretsen är en omdebatterad fråga. Enligt förarbetena till VmL ska tidigare distributionsled, det vill säga grosshandeln, varuhusens och detaljhandels inköpsavdelningar etc., väga tyngre än senare. Hur varumärket uppfattas av butikspersonal eller av konsumenterna är av mindre betydelse för bedömningen. Varumärken har dock inte samma funktion idag som det hade när dessa förarbeten författades. Globalisering och Internethandel har gjort att konsumenter idag har betydligt större makt än de hade i slutet av 50-talet. Vi anser att avgörande omständigheter skall återspegla faktiska förhållanden. Det sätt på vilket ett varumärke används idag, för att varumärkesrätten i framtiden ska komma att bli så rättvis som möjligt, bör därför undersökas ytterligare.</p> / <p>The principal purpose of a trade mark is to individualize products from a certain business. This quality is called distinctiveness. When the distinctiveness disappears the trade mark is said to have degenerated. The trade mark has then developed into a common noun, a generic term, and can no longer function as an individualizing designation. A degenerated trade mark might confuse the consumers and cause unfair competition. A trade mark proprietor, who suffers from a trade mark turning into a common noun, can therefore claim that a public court has the trade mark title cancelled. The degenerated trade mark then becomes available to all.</p><p>For a trade mark proprietor, losing a trade mark can be devastating. It is therefore important to avoid degeneration. However, if the trade mark proprietor understands the causes and consequences of degeneration, avoiding it is relatively easy. Case studies show that degeneration is caused mainly by misuse of the trade mark and the generic term. Thus, coining and using both a trade mark and a practicable generic term are two of the most important anti-degenerative measures. The trade mark proprietor must understand the effects of use on the distinctiveness of the trade mark and what happens linguistically when a trade mark degenerates. The better the trade mark proprietor understands the function of the trade mark, the better he can protect it.</p><p>Degeneration is an unusual phenomenon. Even if there are several trade marks that are used generically in our language today, there are few cases in Swedish law where a trade mark title has been actually cancelled. This can be due to the fact that the evidence which must be adduced in cases of degeneration must be very strong. The degeneration has to be completed, thus, an overwhelming majority in the relevant circles must use the trade mark generically. And which people that shall be included in the relevant circles is somewhat unclear. According to the preparations of the Swedish trade mark law the previous links in the distribution chain, e.g. suppliers, purchasers etc., shall be of higher relevance than the later. How the trade mark is used by store personal or consumers are not as important in the judgment. However, the trade marks of today have not the same function as when the preparations where written. Globalization and the Internet commerce have given the consumers of today considerably more power than in the late 1950’s. And we believe that conclusive circumstances shall reflect actual conditions. For the trade mark law to become as fair as possible, the way that a trade mark is used today ought to be examined further.</p>

<p>Idag utgör immateriella tillgångar en allt större del av företagens tillgångar och de får därmed en allt större betydelse. I takt med att den här trenden fortgår blir traditionell redovisning mindre och mindre användbar för investerare, analytiker och kreditgivare.</p><p>Vi har i uppsatsen delvis utgått från en artikel i tidskriften Balans. I artikeln ifrågasätts om redovisningen inte bör anpassas efter var värdet skapas i företaget. Vårt huvudsakliga mål är att utreda om nuvarande hantering och värdering av varumärken och övriga immateriella tillgångar ger en rättvisande bild av företagen. Detta skall vi göra genom att se på och undersöka utvecklingen inom området. Följer redovisningen den utveckling som skett och som fortfarande sker? Vilka, om några, åtgärder kan vidtas för att förbättra redovisningens informationsutbud vad gäller varumärken? Hur ser man på de förändringar som hittills gjorts?</p><p>Våra primärdata, vilka utgör innehållet i empiridelen, har vi samlat in genom fyra intervjuer. Vi har även under rubriken övriga samtal presenterat en bild som vi fått genom ett antal telefonsamtal med tilltänkta intervjupersoner, som av olika skäl inte kunnat delta i en fullskalig intervju.</p><p>Vi kan konstatera att det efter undersökningen till viss del väckts fler frågor än vad som fanns innan uppsatsen. Svaren vi fått i empiridelen via de intervjuer som vi genomfört ger en ganska splittrad bild av problemet och dess potentiella lösningar eller förslag till förbättringar.</p><p>Vår mest elementära frågeställning i uppsatsen är om redovisningen av varumärke och immateriella tillgångar ger en rättvisande bild. De immateriella tillgångarna utgör idag ett så stort värde hos många företag så att utesluta dem eller gömma dem under något som man kallar goodwill, enligt oss, inte är något rättvisande alternativ. Vår slutsats är att särredovisning av goodwill vid förvärv i alla fall är ett steg i rätt riktning. Men vi anser att man måste ge företagen mer tid att anpassa sig efter det nya regelverk som IASB (International Accounting Standards Board) har infört.</p>

Bakgrund: Fusioner har blivit en allt vanligare företeelse, inte minst bland svenska banker och försäkringsbolag. Varumärken är ett annat aktuellt område och starka varumärken anses vara en av företagens viktigaste tillgångar. Stora forskarinsatser har gjorts om dessa två områden men kunskapen om hur varumärken skall hanteras vid fusioner är fortfarande liten. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den varumärkesproblematik som uppstår vid en fusion hanteras av svenska bank- och försäkringsföretag och utifrån detta ge en egen option på hur denna hantering bör gå till. Genomförande: För att besvara syftet har vi utgått ifrån litteratur och genomfört intervjuer med sex svenska bank- och försäkringsföretag samt med tre varumärkeskonsulter och tre anställda vid reklambyråer. Utifrån dessa intervjuer och den befintliga litteraturen har vi gett en egen option på hur varumärkeshanteringen vid fusioner bör bedrivas. Resultat: Vad företag måste göra innan en fusion är att se över om de kärnvärderingar som finns i respektive varumärke går att kombinera, samt om en lösning på varumärkeshantering som är acceptabel både för företagens anställda och kunder kan nås. Kan en acceptabel lösning på dessa frågor nås är en fusion möjlig. Det arbete som då vidtar är att formulera ett enkelt budskap som både de anställda och företagets kunder kan ta till sig. Detta budskap måste först kommuniceras internt i företaget innan den externa kommunikationen tar vid.

Titel: Personliga varumärken i bloggar Författare: Tina Dolk Handledare: Margaretha Rönnberg, Högskolan i Gävle Kurs: C-uppsats, Medie- och kommunikationsvetenskap C, Högskolan i Gävle Nyckelord: modebloggar, blogginnehåll, personliga varumärken Problem: Modebloggar har fått stor genomslagskraft de senaste åren i Sverige. De unga tjejerna som driver dessa populära bloggar betraktas som kändisar. Vad skriver dessa tjejer om som är så intressant att hundratusentals läsare följer dem varje vecka? Och hur har dessa tjejer gjort för att bygga upp sina starka personliga varumärken?   Syfte: Syftet med uppsatsen är att att studera två av Sveriges största bloggare, Kenza Zouiten och Isabella Löwengrip, närmare för att se vad deras bloggar innehåller. Även deras personliga varumärken kommer att granskas närmare – hur framhäver de sig själva i sina bloggar? Metod: Jag har valt att kombinera en kvantitativ innehållsanalys med en kvalitativ retorisk textanalys. Detta för att få en djupare insyn i dels vad tjejerna fokuserar på att skriva om genom att undersöka ett antal månaders inlägg med en kvantitativ innehållsanalys. Jag kommer sedan använda mig av en kvalitativ textanalys där jag närmare granskar några utvalda inlägg i Kenzas och Isabellas bloggar för att se hur de framhäver sig själva och på så vis se hur deras personliga varumärken ser ut. Slutsats: Båda tjejerna fokuserar främst på personliga inlägg i form av både text och bilder där texten dominerar. Både Kenza och Isabella har även en inspirerande vinkel i sin blogg där de fokuserar på mode och kläder, men den syns i större utsträckning i Kenzas blogg. I Isabellas blogg däremot ser man även inslag där hon försöker hjälpa sina läsare genom att t.ex. tipsa om hur man får bättre självkänsla. Dessa inlägg bjuder in till diskussion med läsarna och hon försöker påverka dem i frågor som hon själv är insatta i. Den kvalitativa analysen påvisade att i sin blogg framställer Kenza sig som en stark, äventyrlig och glad partytjej, medan Isabella framhäver sig som en ödmjuk, öppen tjej vars intresse ligger i att hjälpa unga tjejer.

Relationsmarknadsföring är egentligen inget nytt fenomen men ett relativt nytt begrepp då det användes första gången 1983 av Leonard Berry. Idag är begreppet välkänt och accepterat av forskare och teoretiker och har även fått fäste i litteraturens värld. I litteraturen (Bl.a. Blomqvist, Dahl &amp; Heager, 2004, Gummesson 1999, Grönsroos, 2008) framhävs fördelarna med relationsmarknadsföring ur ett företagsperspektiv och det skrivs om varför det är viktigt att satsa på. Dock tas det sällan upp om kunderna faktiskt är lika intresserade. För att relationsmarknadsföring ska nå maximal effekt är det viktigt att det även finns ett intresse från kundernas sida att skapa relationer med företag. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kunders intresse för relationsmarknadsföring ser ut, samt att undersöka om relationsmarknadsföring kan påverka synen på ett varumärke. Genom en kvantitativ telefonenkät genomfördes studien på Karlstads Stadsnäts kunder där de fick svara på frågor som tog upp relationer, kunddialog och varumärken. Undersökningen visar på att kunderna upplever relationer med företag som viktigt om det handlar om varan eller tjänsten som köps kräver större engagemang från kundens sida. Kunderna tycker också att det är viktigt att få information regelbundet om vad som händer inom företaget, för Karlstads Stadsnät handlar det om information om nya operatörer, tjänster, erbjudanden även information om nyanslutna områden önskas. Studien pekar också på att det finns olika typer av kunder, passiva eller aktiva. De flesta kunderna är passiva och nöjer sig med att veta att företaget finns där och att möjligheten till kontakt finns om det behövs. De aktiva kunderna vill ha en större kontakt med företaget och få ut ett större värde. En kundrelation kan förbättra kunders associationer till ett varumärke. En stark och bra relation gör att kunden förstår varumärket och dess innebörd bättre. Vad gäller denna undersökning visar den att Karlstads Stadsnät kan bli bättre på att kommunicera ut sina värdeord och göra det tydligare för sina kunder.

Idag utgör immateriella tillgångar en allt större del av företagens tillgångar och de får därmed en allt större betydelse. I takt med att den här trenden fortgår blir traditionell redovisning mindre och mindre användbar för investerare, analytiker och kreditgivare. Vi har i uppsatsen delvis utgått från en artikel i tidskriften Balans. I artikeln ifrågasätts om redovisningen inte bör anpassas efter var värdet skapas i företaget. Vårt huvudsakliga mål är att utreda om nuvarande hantering och värdering av varumärken och övriga immateriella tillgångar ger en rättvisande bild av företagen. Detta skall vi göra genom att se på och undersöka utvecklingen inom området. Följer redovisningen den utveckling som skett och som fortfarande sker? Vilka, om några, åtgärder kan vidtas för att förbättra redovisningens informationsutbud vad gäller varumärken? Hur ser man på de förändringar som hittills gjorts? Våra primärdata, vilka utgör innehållet i empiridelen, har vi samlat in genom fyra intervjuer. Vi har även under rubriken övriga samtal presenterat en bild som vi fått genom ett antal telefonsamtal med tilltänkta intervjupersoner, som av olika skäl inte kunnat delta i en fullskalig intervju. Vi kan konstatera att det efter undersökningen till viss del väckts fler frågor än vad som fanns innan uppsatsen. Svaren vi fått i empiridelen via de intervjuer som vi genomfört ger en ganska splittrad bild av problemet och dess potentiella lösningar eller förslag till förbättringar. Vår mest elementära frågeställning i uppsatsen är om redovisningen av varumärke och immateriella tillgångar ger en rättvisande bild. De immateriella tillgångarna utgör idag ett så stort värde hos många företag så att utesluta dem eller gömma dem under något som man kallar goodwill, enligt oss, inte är något rättvisande alternativ. Vår slutsats är att särredovisning av goodwill vid förvärv i alla fall är ett steg i rätt riktning. Men vi anser att man måste ge företagen mer tid att anpassa sig efter det nya regelverk som IASB (International Accounting Standards Board) har infört.