Sverige har historiskt sett haft en god tillgång till sötvatten. Under de senaste åren har dock problematiken kring torka och vattenbrist ökat och periodvis blivit ett problem i vissa regioner. Torka och vattenbrist förväntas bli mer förekommande till följd av klimatförändringar, vilket i bland annat Skåne blir problematiskt eftersom tillgången till sötvatten redan är begränsad. Problematiken ökar i kombination med att det finns ett stort vattenbehov, eftersom det är en folktät region med mycket verksamheter och jordbruk. Som följd har intresset för alternativa vattenkällor ökat, såsom återvinning av avloppsvatten. Syftet med studien var att undersöka utvecklingen av vattenåtervinning i Skåne. Mer specifikt ämnade studien att ta reda på vad skånska aktörer som initierat och påbörjat projekt kring återvinning av vatten stött på för hinder och drivkrafter. Ett kriteriestyrt urval samt snöbollsurval användes för att hitta lämpliga respondenter för de semistrukturerade intervjuerna. Respondenterna bestod av kommunala och regionala tjänstepersoner samt forskare som varit involverade i lokala projekt kring vattenåtervinning i Skåne. Genom induktiv kvalitativ kodning visade resultaten att de främsta drivkrafterna för att utveckla vattenåtervinning i Skåne var vattenbrist, engagemang hos olika aktörer samt tillgång till finansiella och tekniska resurser. Följande visade resultaten att lagstiftning och andra juridiska aspekter, ekonomiska aspekter och infrastruktur utgör de främsta hindren för utvecklingen av vattenåtervinning i Skåne. Slutsatsen visade att VA-systemet och utvecklingen av återvinning av vatten i Skåne befinner sig i en sorts lock-in, på grund av path dependency, där olika system såsom lagstiftning, infrastruktur och ekonomi hämmar utvecklingsmöjligheter. Dock framkom också slutsatsen att engagerade nyckelaktörer såsom VA-organisationer, myndigheter och politiker eller stora kriser såsom torka och vattenbrist harförmågan att agera som focusing events eller path break-outs och bryta den lock-in som finnsoch därmed driva utvecklingen framåt inom vattenåtervinning. Det etiska perspektivet av intergenerationell rättvisa bör integreras vid planeringen av ny VA-infrastruktur. / Sweden has historically had sufficient access to freshwater. However, during the last years drought and water scarcity has increased and periodically become a problem in some regions. Drought and water scarcity is expected to occur more often due to climate change, which in Scania becomes problematic as the access to freshwater is already limited. Combined with thelarge need for water, the issue increases due to how the region is densely populated with numerous industries and agriculture. Consequently, alternative water sources, such as the recycling of wastewater, have gotten more interest. The purpose of this study was to investigate the development of water recycling in Scania, Sweden. More specifically, the aim was to determine what barriers and drivers actors in Scania, who have initiated or participated in projects related to water recycling, have encountered. A criteria-driven selection and snowball selection was used to find appropriate respondents for the semi-structured interviews. The respondents consisted of municipal and regional public-officials as well as researchers who have been involved in local water recycling projects in Scania. Through inductive qualitative coding, results showed that the major drivers of water recycling were water shortage, dedication of different actors and availability of financial and technical resources. Furthermore, the results showed that laws and other juridical aspects, economic aspects and infrastructure were the major barriers of the development of water recycling in Scania. In conclusion, the water and wastewater system and development of water recycling in Scania is in a lock-in face, in accordance with path dependency theory. The study revealed how several systems have contributed to this lock-in, and how legislation, infrastructure and economy therefore prevent development possibilities. However, another conclusion is that dedicated key-actors such as wastewater organisations, government agencies and politicians or major crises like drought or water shortage have the ability to act as focusing events or pathbreak-outs. They have the capability to break the lock-in and therefore act as drivers for further development of water recycling. The ethical perspective of intergenerational justice should be integrated in the planning of new wastewater infrastructure.