Det absolut vanligaste materialet vid nybyggnad av dricksvattenledningar var år 2008 polyeten. Flera VA-huvudmän i Sverige och Norge upptäckte dock att vissa av dessa ledningar gick sönder efter bara några få år i drift, trots det faktum att de skulle ha en drifttid på upp mot 150 år. Flera VA-bolag gick då ihop och skapade en branschorganisation under namnet 4S med syftet att stimulera till utveckling av ledningsmaterialet. Organisationen visste dock inte hur utbrett problemet med läckande PE-ledningar var och hade bara indikationer om bakomliggande orsaker. Det vill säga att PE-ledningar av stora dimensioner gick sönder efter få år i drift på grund av fel på skarven. Uppgiften med detta examensarbete var att ta fram ett statistiskt underlag som påvisar hur omfattande problemet var och kunna hitta samband som visar var och varför problemen uppkom. Ett frågeformulär som beskrev för VA-huvudmännen vilken information som eftersöktes för att kunna göra en bra undersökning sattes ihop och skickades ut. De data som sen inkom sammanställdes i ett dokument i programmet Excel för att få en enhetlig och övergripande bild. Resultaten som kom in visade sig dock ha stora brister och det var svårt att dra några statistiskt säkerställda slutsatser. Det fanns dock antydan till att problemet var på skarvar och i mindre dimensioner, oftast på servisledningar. Problembilden som uppkom under arbetets gång var att de data som tillhandahölls oftast var antingen bristfälligt eller obefintligt, och något VA-huvudmännen måste arbeta mer med. Det gick heller inte att se några ålderssamband, det vill säga att PE-ledningarna skulle gå sönder efter kort eller lång tid i drift. / The most common material used when producing new water pipes in Sweden in 2008 was polyethylene. A couple of pipe owners in Sweden discovered that pipes made out of PE who only had been operating a few years broke, despite the fact they are supposed to have a service life of 150 years. The pipe owners therefore created an organization named 4S with the target to develop the PE pipe system. The problem was that the organization did not know how widespread the problem with leaking PE pipes was and they only had indications of why it is caused. The objective with this project was to collect statistics to show how widespread the problem is and to find where and why the problem arises. A couple of question that described to the pipe owners what kind of data that was needed, on order to make a good examination, was put together and sent out. The data that came in was put together in an Excel document to get a better picture of the problem. The results that came in proved to have major flaws and it was difficult to draw statistically based conclusions. The results, however, showed a hint that the problem mainly was in the joints and in smaller dimensions. The biggest problem was that the received data most often was either inadequate or non-existent, and the pipe owners have to work harder improving the system. The statistics also cannot find any age related problem.

Hållbarhets- och klimatfokus driver aktörer inom bygg- och anläggningsbranschen att utveckla nya arbetssätt och verktyg för att minimera klimatpåverkan från den egna verksamheten. Livscykelanalyser, LCA, som ett miljöledningsverktyg för att analysera och minska klimatpåverkan från processer kräver stora resurser för att applicera LCAmetodik på hela entreprenadprojekt. Ett flertal nischade beräkningsverktyg har därför utvecklats av intressenter inom ledningsrenovering. Som ledningsnätsägare har Norrvatten höga krav på kvalitet vid nyläggning och renovering av huvudvattenledningar. Men även ett miljöfokus och engagemang för nya tekniker som mynnat ut i användandet av nya schaktfria metoder för renoveringsprojekt, ibland i grunden av praktiska skäl men där en betydande minskning av klimatpåverkan kan anses uppstå till följd. Genom större insyn i klimatpåverkan från entreprenadprojekt skapas underlag för framtida beslutsfattande, arbetsprocesser och fortsatta studier. Syftet med studien var att se över tillgängliga beräkningsverktyg och deras användbarhet och användarvänlighet. Vidare att analysera aktuella vattenledningsentreprenadprojekt utförda i öppen schakt samt schaktfri metod för att se om dessa val kan påverka hur entreprenader kan utföras mer hållbart, ur ett klimatmässigt och ekonomiskt perspektiv. Under studien uppstod problem vid resursinventering för entreprenaderna, där faktiska mängder från entreprenörer ej kunde erhållas. Endast övergripande kartläggning och analys utfördes därför av entreprenaderna, i kombination med ett antal beräkningsverktyg tillgängliga på marknaden. Studien visar att många nischade beräkningsverktyg baserade på LCA-metodik saknar anpassning för analys av ledningsentreprenader med större rördimensioner, vanligt förekommande inom Norrvattens ledningsnät. Beräkningsverktyg saknar även den transparens och därmed jämförbarhet som renodlade LCA-verktyg. Resultatet visade dock att, även trots antagen och uppskattad analys av ingående parametrar för projekten, skapades en ganska likartad bild av den procentuella sänkningen av kg CO2-ekvivalenter mellan de olika teknikerna. Den beräknade klimatpåverkan var omkring 80% lägre per meter ledning för påverkanskategori GWP, liknande det resultat som kunde erhållas från nischade beräkningsverktyg. Med hänsyn tagen till att den schaktfria metoden infodring är relativt ny för dricksvattenledningar samt har en halverad teoretisk materiallivslängd kan en teoretisk brytpunkt beräknas till 231,8 år eller drygt fyra schaktfria renoveringar innan klimatpåverkan uppgår till motsvarande renovering i traditionell öppen schakt. Fortsatta studier kan med fördel mer ingående fokusera på resursinventering av entreprenader och fördjupning inom transparenta LCA-verktyg likt miljöberäkningsverktyget, BM 1.0. Alternativt bygga vidare på rapportens analys och beräkningsdel för framtagning av ett nischat beräkningsverktyg. / Sustainability and environmental focus drives actors in the construction industry into developing new working methods and tools to minimize the climate impact from their own activities. Life cycle assessment, LCA, as an environmental management tool for analyzing and reducing the climate impact of processes require considerable resources to apply the methodology to entire construction projects. A number of niche calculation tools have therefore been developed by actors working with trenchless technologies. As a grid owner, Norrvatten has high demands on quality when installing and renovating main water pipes. But also, an environmental focus and commitment to new technologies that have resulted in the use of new shaft-free methods for renovation projects, sometimes for practical reasons but where a significant reduction in climate impact can result. Greater transparency in the climate impact from contracting projects creates the basis for future decision-making, work processes and further studies. The purpose of the study was to review available calculation tools and their usefulness and ease of use. Furthermore, to analyze current projects carried out in open shafts and shaft-free method to see if these choices can affect how contracts can be carried out more sustainably, from a climate and economic perspective. During the study there were problems with gathering information about used resource from the contractors, therefore actual quantities from contractors could not be obtained. Only overall mapping and analysis was carried out, in combination with a number of calculation tools available on the market. The study shows that many niche calculation tools based on LCA methodology lack adaptation for analysis of management contracts with larger pipe dimensions, commonly found in Norrvatten's pipeline network. Calculation tools also lack the transparency and thus comparability as general LCA tools. The result also showed that despite rough assumptions and analysis using several different calculation tools, with different input parameters, a fairly similar picture was created of the percentage reduction in kg CO2 equivalents between the different technologies. The calculated result in climate impact category GPW was about 80% lower per meter pipeline. A similar result that could be obtained from niche calculation tools. Given that the NoDig-method with liner for potable water pipes is fairly new on the market and has a halved theoretical material-lifespan, a theoretical break-even can be estimated to 231,8 years or just over four life cycles of rehabilitation of pipes with the use of this NoDig-technology, before reaching the climate impact corresponding to traditional open shafts. Continued studies can advantageously focus more on resource inventory of contracts and in-depth in transparent LCA-tools like the environmental calculation tool, BM 1.0. Or deeper analysis and further development on a niche calculation tool.

För att minska framtida problem med läckor på våra ledningsnät är det viktigt att man förnyar dessa. Planeringen av denna förnyelse kallas för förnyelseplanering. En metod i förnyelseplaneringen är så kallad ”riskbaserad förnyelseplanering”. Denna metod syftar till att hitta de ledningar som innebär störst risk. Med hög risk menas: en ledning som har hög sannolikhet för brott, samtidigt som konsekvensen av att ett brott uppstår är stor. Tekniska Verken i Linköping ansvarar för vattenledningsnätet i Linköpings kommun. I sin förnyelseplanering arbetar man på att få fram ett nytt verktyg, kallat ”Knappen”. Ambitionen med ”Knappen” är kunna hitta sina riskledningar med ”endast ett knapptryck”. ”Knappen” är en beräkning som baseras på en mängd indata om sannolikhet och konsekvens. En av faktorerna som ska användas i beräkningen är en uppskattning av reparationskostnaden läckan medför. Denna undersökning har resulterat i en formel för beräkning av denna kostnad. Formeln är baserad på data om tidigare läckor från 2011. De faktorer som formeln visade sig bero på är: vilken marktyp läckan har skett i, hur långt avståndet är, vilken reparationsmetod man måste använda samt ledningens material och diameter. För en läcka i en segjärnsledning med dimensionen 150 mm som måste lagas med en infällning blir reparationskostnaden enligt formeln 118 740 kr om den inträffade i en villagata. Om samma förutsättningar gäller för en läcka i en gjutjärnsledning med dimensionen 100 mm som tätas med en repmuff blir reparationskostnaden enligt formeln 62 060 kr. / Water is an essential resource that we today take for granted. The distribution of drinking water is done with pipes in our water distribution network. These pipes have a limited lifetime and at some point they will rupture, with a leak as a result. The leak can lead to major consequences. Some examples are: disturbance in traffics, damage to property, as well as private individuals and businesses that are without water. Another consequence is the cost itself of repairing the leak, which sometimes is the most severe consequence. To avoid future problems with water leaks, it is important to renew the pipe network. The planning of this renewal is called renewal planning. A method in renewal planning is so-called “risk-based renewal planning”. This method aims to find the pipes that carry the highest risk. A pipe with high risk is a pipe that has high probability of rupturing, at the same time as the consequence of a rupture is great. Tekniska Verken in Linköping is in charge of the water distribution network in Linköping municipality. In their renewal planning they are working on a new tool, called “Knappen”. The ambition with “Knappen” is to be able to find pipes with high risk with “just one touch of a button”. “Knappen” is a calculation based on a variety of input data on probability and consequence. One of the factors to be used in the calculation is an estimate of the repair cost that the leak causes. This study has resulted in a formula for calculating this cost. The formula is based on data about past leaks from 2011. The factors that the formula turned out to depend on is: in which land type the leak has occurred, how far the distance is, which repair method has to be used and also the material and dimension of the pipe.