“Linguistic relativity” has been studied for a long time. Many empirical studies have been conducted on cross-linguistic differences to find support for the influence of language on thought. This study proposes viewpoint (defined as the point from which the conceptualizer sees and construes the event) as a cross-linguistic difference, and explores whether the linguistic constraint and preference of subjective/objective construal can affect one’s cognitive activity as viewpoint. As Japanese is a subjectivity-prominent language whereas Swedish is not, data elicited from monolingual adolescences (aged 12-16) in Japan and Sweden were compared. A set of tasks which consisted of non-verbal tasks (scene-visualisation) and verbal tasks (narrative of comic strips) was performed in order to elicit the participants’ viewpoints. The same set of tasks was assigned to simultaneous Swedish-Japanese bilingual adolescences in Sweden. The bilinguals took the set of non-verbal and verbal tasks twice, once in Swedish and once in Japanese. The results demonstrated a clear difference between the monolingual groups both in the non-verbal and verbal tasks. The Japanese monolinguals showed a higher preference for subjective viewpoint. The bilinguals’ viewpoint preference had a tendency to fall between that of monolinguals of both languages. This finding indicates that the bilinguals’ viewpoint preference may be influenced by both languages. This study demonstrates for the first time that the speaker’s viewpoint can be affected not only in verbal tasks but also in non-verbal tasks. The findings suggest that a language may influence the speaker’s way of construing events. It is also implied that the influences from different languages in bilinguals can be bidirectional. However, the influence does not seem to be all or nothing. Regardless of the language, one’s event construal is more or less the same. Nevertheless, the findings indicate that the linguistic subjectivity in a language tends to counteract the universal construal. / Språkrelativitet (Linguistic relativity) har studerats under lång tid. Många empiriska studier har studerat om och i så fall hur språk påverkar tänkandet och eventuella skillnader mellan olika språk. Denna studie föreslår perspektivpreferens för att beskriva ur vilket perspektiv en berättare återger skeenden. Studien utforskar om ett språks lingvistiska begränsningar och preferens för subjektiva/objektiva tolkningar av skeenden påverkar personers kognitiva aktivitet som val av perspektiv. Japanska är ett tydligt subjektivt framträdande språk medan svenskan inte är det. Därför jämfördes data från enspråkiga ungdomar (12-16 år gamla) i Japan och i Sverige. För att klarlägga deltagarnas perspektivpreferens genomfördes två delstudier, dels en icke-verbal studie (en scenvisualisering) och dels en verbal studie (ett återberättande av tecknade serier). Samma delstudier genomfördes också till simultant svensk-japanska tvåspråkiga ungdomar i Sverige. De tvåspråkiga deltagarna gjorde de verbala och icke-verbala delstudierna i två omgångar, en gång på svenska och en gång på japanska. Resultatet visade en klar skillnad mellan de enspråkiga grupperna, både i den icke-verbala och verbala delstudien. De japanska enspråkiga deltagarna visade högre preferens för subjektiva tolkningar. De tvåspråkiga deltagarnas perspektivpreferens hade en tendens att komma mellan de enspråkiga deltagarnas preferenser. Detta indikerar att de tvåspråkigas val av perspektiv påverkades av deras tvåspråkighet. Studien visar för första gången att berättarens val av perspektiv kan påverkas inte bara i verbala uppgifter utan också i icke-verbala uppgifter. Resultaten från studien indikerar att ett språk kan påverka en berättares sätt att tolka händelser, och att påverkan från de olika språken hos tvåspråkiga kan vara dubbelriktad. Oberoende av språk återges skeenden på ett likartat sätt. Studien indikerar emellertid att lingvistisk subjektivitet i ett språk tenderar att motverka ett universellt återgivande av perspektiv.