Informe de Seminario para optar al grado de Licenciado en Historia.

La Editorial UPC presenta la historia inédita con testimonios de primera fuente plasmadas en una crónica que nos invita a conocer las historias de jaranistas de la Guardia Vieja, quienes reclaman ser oídos por ser parte importante de la peruanidad. Este primer libro de Luis Cáceres Álvarez está lleno de episodios, versos y canciones que demuestran que el criollismo sigue sonando y es escuchado en una ciudad que se abre paso al siglo XXI.

Informe de Seminario para optar al grado de Licenciado en Historia. / La idea de este trabajo es identificar a los líderes del proceso revolucionario chileno en sus primeros años, dentro del período que conocemos como Patria Vieja que va desde los años 1810, con la instauración de la primera junta de gobierno, hasta 1814 cuando las tropas patriotas fueron derrotadas por las fuerzas realistas enviadas por el Virrey del Perú.

På Kanarieön La Palma finns sprickzonen och vulkanen Cumbre Vieja. Under ett vulkanutbrott år 1949 bildades ett förkastningssystem längs vulkanens västra sida som skulle kunna vara ett förstadium till en framtida kollaps av vulkanen. Denna kollaps skulle kunna leda till bildandet av en tsunami när kollapsmaterial rasar ner i havet likt ett jordskred. Tsunamin kan komma att spridas över stora delar av Atlanten och i olika grad påverka de omkringliggande kontinenterna. Det finns olika teorier om hur stort jordskredet kommer att bli och om det kommer att ske successivt eller kollapsa som en enda enhet. I detta arbete studeras fyra kollapsscenarier med volymer av 20 km3, 40 km3, 80 km3 och 450 km3 närmare. Utifrån dessa volymer skapas riskanalyskartor i GIS över ön Teneriffa och New Yorks storstadsområde som visar hur långt över land tsunamin når vid de olika kollapsscenarierna. Dessa kartor jämförs sedan med markanvändningskartor över Teneriffa och New Yorks storstadsområde. Trots att tsunamivågen kan bli mycket hög vid Teneriffas kust kommer stora delar av ön att undkomma tsunamin, vilket bl.a. beror på öns höga höjd över havet. Då de flesta byggnader är belägna vid kusten innebär det att många människor ändå riskerar att drabbas. New Yorks storstadsområde är istället lågt beläget, vilket bidrar till att många kustnära områden kommer att drabbas trots att våghöjden har avtagit väsentligt. Då detta område är mycket tätbefolkat kan en tsunami därför leda till en stor påverkan. / On the Canary Island La Palma there is a volcanic ridge called Cumbre Vieja. During an eruption in 1949 a fault system was formed along the western flank of the volcano that can be an early stage of a future flank collapse of Cumbre Vieja. During this collapse a large volume of rock material will fall into the ocean like a landslide, which could lead to the formation of a tsunami. The tsunami could spread over large parts of the Atlantic Ocean and to varying extent affect the surrounding continents. There are different theories of how big the landslide will be and if it will collapse gradually or as a coherent block. In this study four collapse scenarios with different volumes, 20 km3, 40 km3, 80 km3 and 450 km3, are studied more closely. Based on these volumes, vulnerability maps are created in GIS covering the island Tenerife and the New York metropolitan area. The maps show the land reach of the tsunami for each of the collapse scenarios. These maps are thereafter compared with land use maps over Tenerife and the New York metropolitan area. Despite the high amplitude of the tsunami wave at the coast of Tenerife, large parts of the island will remain unaffected by the tsunami. This is due to, among other things, the high altitude of the island. However, most buildings are located along the coast, which means that many people are at risk. The New York metropolitan area has, on the other hand, low altitude which is one explanation why many coastal areas will be affected despite the significant decrease in tsunami wave height. A tsunami would have a major impact due to these areas being densely populated.

I följande arbete undersöks förståelsen av kulturarv i stadsförnyelse. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lokala och globala uppfattningar av kulturarv styr och samspelar med utvecklingen av städer samt bygga upp en förståelse för hur kulturmiljöer och narrativ tolkas och tillämpas när stadens förnyas. Detta gjordes genom en fallstudie av Habana Vieja, den historiska stadskärnan i Havanna. Avgränsningen till Habana Vieja som fall grundade sig i dess position som världsarvsstad med ett kolonialt förflutet och dess pågående stadsutveckling, där UNESCO agerar som global aktör.Arbetets teoretiska ramverk grundades i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Synen på kunskap, berättelser och platser förklaras som socialt konstruerade, vilket gjorde att kulturarven kunde analyseras och förstås utifrån dess specifika kontext. Tolkningar av Habana Viejas kulturarv analyserades genom både tid, plats och narrativ för att en förståelse för dess sammanhang skulle utrönas. Kvalitativa metoder valdes för att jag skulle kunna tolka och analysera datainsamlingen i den sociala verklighet som den befann sig i. Fältarbetet i Habana Vieja gav en direkt insyn i hur kulturarven samspelar med stadsutvecklingen medan analysen av myndighetsdokument presenterade den bild som aktörerna ville ge utåt. Utifrån de premisserna analyserades fallet Habana Vieja utifrån övergripande och platsspecifika nivåer för att kunna både bredda och fördjupa förståelsen för kulturarvets roll i stadsförnyelsen. Analysen påvisade att kulturarven i Habana Vieja integreras i stadsförnyelsen. Kulturarven förklaras som historiska men de bedöms efter sin relation till nutiden. Kulturarvens primära användningsområde är sammanlänkat med synen på kulturarv som resurser för att legitimera framtida stadsutveckling, snarare än bärare av ett arv. UNESCOs globala beskyddande av kulturarv verkar vidare påverka sociala, ekonomiska och planeringsrelaterade aspekter i Habana Vieja.

Memoria (licenciado en ciencias jurídicas y sociales)

Thesis (M.A.)--State University of New York at Binghamton, Department of Anthropology, 2005. / Includes bibliographical references (leaves 81-91).

Beginning in the 16th century, the Isthmus of Panama was identified as a region of strategic importance. Although mountainous and prone to adverse weather, it provided the most direct route between the Atlantic and Pacific oceans. During this period the Isthmus served as the primary route for the shipments of silver and gold extracted from the mines of Peru. The bullion was transported via coastal armadas from Peru to Panamá la Vieja, where it was loaded onto pack mules and hauled across the Isthmus to Nombre de Dios until 1597, and after that to Portobelo. Once the bullion arrived at the Caribbean port cities it was transferred to the ships of the Armada de la Guardia de la Carrera de Indias and shipped across the Atlantic to the royal coffers of Spain. Because of the Isthmus’s role in the transportation of valuable commodities, it quickly became a region prone to attacks by pirates and privateers looking to profit from the plunder of Spanish assets. Thus the Spanish crown began a campaign to defend the Isthmus early on and repeatedly adapted its defensive strategy in order to meet the ever-changing tactics of the pirates and privateers. This thesis investigates the history of the Isthmus of Panama and the ways in which Spain defended this strategically significant locale during the 16th century. It incorporates an historical analysis of the tactics planned, ordered, and executed by the crown; an overview of the most relevant structural remains of the fortifications built during this period; and a synopsis of previous archaeological investigations, as well as the prospects of future archaeological research. The thesis begins with a brief history of the three main cities located on the Isthmus as well as a general description of the geography and climate in order to better explain the challenges faced by the inhabitants, soldiers, and attackers in this region. It then discusses the strategic importance of the Isthmus as it was perceived in the 16th century. Since defense would not have been necessary had it not been for the presence of pirates and privateers, the history of attacks on the Isthmus is discussed, and a general overview of piracy in the Spanish Main during the period under analysis is presented. Lastly, the archaeological work previously undertaken in the region is examined and summarized, and recommendations for further research are provided in an effort to provide a basis for future study of the ships and infrastructure used during this era for the defense of the Isthmus of Panama.