I Sverige har vi ett väldigt delat klimat över årets olika årstider. I Norrbotten har vi varje år en sträng vinter med mycket tjäle och nederbörd. Eftersom detta är återkommande varje år resulterar även detta i ett svårare arbetsklimat på vintern än vad som är på sommaren för markarbeten.  Syftet var att ta reda på vilka olika utförandemetoder som används vid arbete vintertid och hur dessa påverkar tid och kostnad för markprojekt på vintern i Norrbotten. De huvudsakliga arbetsmomenten som tillkommer vid arbete vintertid är tjälbrytning med hydraulhammare eller upptining av tjäle med ett tjältiningsaggregat. I rapporten utförs en introduktion på vad Sveriges vanligaste jordart är, Morän. Det introducerar även läsaren till vad tjäle är och hur det uppkommer i marken. Rapporten går sedan vidare och fördjupar sig i de olika utförandemomenten, hur man bryter tjäle med hydraulhammare, hur tjältining går till och vad schaktning och återfyll av schakt är och vad man bör tänka på när man utför denna typ av arbete både sommar och vintertid för att undvika att eventuella olyckor sker då att utföra större schakter kan medföra risker. Utifrån intervjuer och informationsinhämtning på internet har nog med information tagits fram för att kunna utföra tre fiktiva scenarion på en schakt som är 200 meter lång, 2 meter djup, har en botten som är 2 meter bred med en slänt med lutningen 1:1. Dessa fiktiva scenarion fick olika förutsättningar där scenario 1 var en schakt som utfördes sommartid. Scenario 2 var en schakt som utfördes vintertid där 2 meter tjäle skulle brytas med hydraulhammare vid utförande. Scenario 3 var samma schakt som i scenario 2 vintertid fast tjälen skulle tinas innan schaktning påbörjades för att kunna arbeta i en tjälfri miljö.  Av dessa fiktiva scenarion framgick resultatet att kostnaden för att utföra markarbeten på vintern är betydligt mycket dyrare än vad det är att utföra samma typ av arbete sommartid och tiden det tar att utföra arbete är betydligt mycket längre. Eftersom det endast är fiktiva scenarion som är utförda i rapporten är det endast ett antagande för hur tid och kostnad kan påverkas vid arbete i vintermiljöer och inte ett konstaterande. Flera faktorer kan spela in vid utförande, vilket innebär att utfallet på resultatet hade kunnat se helt annorlunda ut om en fallstudie hade utförts. Men det går att anta att både tiden och kostnaden kommer påverkas negativt vid arbete vintertid i Norrbotten.

Detta projekt har utförts som examinerande moment i kursen: examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, MSGC12, 22,5 hp. Projektet inleddes och utfördes av Hampus Deljerud med hjälp av Invencon AB. Handledare på universitetet var Monica Jakobsson, och examinator i kursen var professor Leo de Vin. Ett problem har identifierats att ägare av fritidsfordon har svårt att tillgodose sitt behov av hushållsel under vintern. Under projektet har en rad marknadsundersökningar genomförts där behovet och existerande lösningar har undersökts. Enkäter och andra undersökningsmetoder resulterade i att över hundra respondenter tog sin tid och visade intresse för att svara på frågor och delta i omröstningar. När problemet hade fastställts gjordes en projektplan för att klargöra mål, avgränsningar, milstolpar och deadlines. Detta kompletterades även med riskanalyser i försök att eliminera eventuella fallgropar.  Utifrån litteraturstudier och marknadsundersökningar sammanställdes alla krav i en kravspecifikation. Kravspecifikationen användes för att se till att alla nya koncept uppfyllde alla krav. Idégenereringar utfördes digitalt med hjälp av tre olika grupper över videosamtal. Alla deltagare fick möjlighet att dela sina tankar och idéer direkt över nätet via Google drive. Tjugoen koncept togs fram och sållades ned till fem potentiella lösningar som tillgodosåg de krav som ställdes i kravspecifikationen.   Ett Exceldokument togs fram där väderdata från SMHI användes i en beräkningskalkyl för att hitta den bästa lösningen på grundproblemet. Den bästa lösningen visade sig vara en kombination av energisystem där en del av systemet består av ett hopfällbart vindkraftverk. Vindkraftverkets fällmekanism tar hjälp av generatorn i kraftverket och vajrar. Genom tillämpning av existerande mekanik i dagens vindkraftverk görs konstruktionen med färre delar och resulterar i en lösning som bedöms vara gynnsam ur ett ekonomiskt perspektiv.

Betong är ett byggmaterial som allt fler byggnader byggs av. Byggnaden kan vara uppbyggda av platsgjutna eller förtillverkade betongelement. Vid platsgjutning av betongelement är det av vikt att tänka på att betongens egenskaper ska anpassas till byggnadens krav samt väderlekens förutsättningar. Byggnadsdelar av betong är kritiska att gjuta vintertid. Det beror på att betongen inte får frysa innan konstruktionen uppnått 5 MPa i hållfasthet samt att nerkylning av konstruktionen kan bromsa hållfasthetsutvecklingen. Bygg- och fastighetssektorn svarar för 35% av landets totala energianvändning. En av många bidragande faktorer är gjutning av betong vintertid. I dagens läge är värmekablar vanligt förekommande för att underlätta gjutning av betong vintertid. Syftet med studien är att studera metoder för att minska energianvändningen vid gjutning av betong vintertid med avseende platta på mark på Byggdialogs byggarbetsplatser. Målet är att föreslå energieffektiviserande åtgärder som kan användas av Byggdialog för att bli mer energieffektiva. Studien avgränsas till att undersöka gjutning av platta på mark vintertid för nybyggnationen av Mora Lasarett. Studien avgränsas även till att endast undersöka hållfastheten för betong den första 10 dygnen. För att besvara rapportens frågeställning och syfte används metoderna: litteratur och dokumentstudie, webbaserad enkät, material från byggarbetsplatsen,beräkningar för energiåtgång och koldioxidutsläpp samt simuleringsprogram PPB ProduktionsPlanering Betong. Genom programmet PPB ges mätdata för temperatur och hållfasthet över tid för betong. Rapportens resultat visar att den mest energieffektiva åtgärden för att gjuta betong vintertid utan risk för för frysning och nedsatt hållfasthet är att applicera cellplast 100 mm. Andra icke energianvändande metoder för gjutning av betong är isoleringsmattor/vintertäckmattor, väderskydd, högre temperatur vid gjutning samt att tilläggsisolera formen. / Concrete is a commonly used building material in today's constructions. Buildings made of concrete are either cast in place or prefabricated. It's important to consider the properties of concrete while casting in different temperatures and weathers. Casting in winter is a critical moment. If the concrete freeze before it reaches 5MPa in strength it can slow down the process and possibly destroy the element. The construction sector answers for 35% of Sweden's total energy use. One of the contributing factors is winter casting. Electric heating cables are a commonly used method during winter casting. The purpose of this report is to study the energy consumption while casting a concrete slab in the winter at one of Byggdialogs construction sites. The goal is to find a more energy-efficient method for Byggdialog so they can become more sustainable. The methods used in this report are literature-and document study, web-based survey, calculations, and simulations in the PPB program. The results show the case where the concrete was covered with a 100 mm thick cellular plastic insulation is the best alternative for casting in the winter without jeopardizing the strength development. Other methods presented in this report are insulation mats, weather protection, young concrete that is heated, and also insulating the form.