Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av vitt friluftsliv i kommunala gymnasieskolor runt om i Stockholms län. Frågeställningarna är:   Bedrivs undervisning i vitt friluftsliv på gymnasieskolor runt om i Stockholms län? Hur bedrivs undervisningen i vitt friluftsliv? Finns det några faktorer som påverkar utformningen av undervisning i vitt friluftsliv? Metod: Studiens datainsamling gjordes genom intervjuer. Urvalet bestod av åtta stycken idrott- och hälsalärare på gymnasieskolor runt om i Stockholms län. För att få en spridning av urvalet över hela området delades Stockholms län in i tre zoner: norra sidan, innerstad och södra sidan. Utifrån dessa zoner listades alla kommunala gymnasieskolor och ett slumpmässigt urval gjordes. Tre intervjuer vardera skedde på norra respektive södra sidan och två intervjuer tog plats i innerstaden. Resultatet har analyserats utifrån ramfaktorteorin. Resultat: Fem av åtta skolor bedriver någon form av undervisning i vitt friluftsliv. Hur undervisningen går till skiljer sig mellan skolorna. Vissa bedriver undervisning i säkerhet, längdskidor och långfärdskridskor under lektionstid, andra skolor använder sig av friluftsdagar för att undervisa inom detta och några skolor gör längre skidresor. Det har även framkommit ett antal faktorer som påverkar utformningen av undervisningen. Exempel på dessa faktorer är tillgången till material, ekonomi, tid, elevers attityder och bakomliggande organisation. Slutsats: Det som framkommit i denna uppsats är att majoriteten av medverkande skolor bedriver någon form av undervisning i vitt friluftsliv. Hur den undervisningen går till varierar mellan de olika skolorna. Slutsatsen är att det går att bedriva undervisning inom vitt friluftsliv i Stockholms län men det finns ett antal faktorer som påverkar utformning och genomförandet av detta. / Aim: The purpose of this study is to explore the occurrence of snow/ice-dependent outdoor life in local secondary schools around the Stockholm area. The research questions are: Is there any education of snow/ice-dependent outdoor life practiced at secondary schools around the Stockholm area? How is the education of snow/ice-dependent outdoor life practiced? Are there any factors that can affect the design of the education of snow/ice-dependent outdoor life? Method: The study's data collection was done by interviews. The sample consisted of eight physical education teachers at secondary schools around Stockholm. To get a spread of samples across the entire Stockholm area, Stockholm was divided into three zones: the northern side, the inner city and the southern side. Based on these zones, all local secondary schools were listed and a random sample was drawn. Three interviews each occurred on the northern and the southern side and two interviews took place in the inner city. The first physical education teacher in the staff list at the selected school was contacted, the next teacher in the list was to be contacted if no response and if no response at all, a new school was to be contacted. The results have been analyzed based on the frame-factor theory. Results: Five of the eight schools practices some form of education in snow/ice-dependent outdoor life. How the education is exercised differs between schools. Some teaches safety, cross country skiing and skating in class, other schools use outdoor days to teach this and some schools do longer skiing trips. There have also been a number of factors that influence the design of education. Examples of these factors are access to equipment, finances, time, student’s attitudes, underlying organization etc. Conclusions: What has been shown in this study is that the majority of participating schools practices some form of education in snow/ice-dependent outdoor life. How the teaching is done can vary between the different schools. The conclusion of this study is that it is possible to practice education in snow/ice-dependent outdoor life in the Stockholm area but there are a number of factors that affect the design and implementation.

<p>Detta arbete handlar om den tekniska utbildningen i Försvarsmakten, närmare beskrivet hur en kursbeskrivning för systemmekaniker och tornmekaniker genomförs praktiskt och hur den skall genomföras teoretiskt. Uppsatsen kommer inte att behandla hela utbildningen. Den kommer bara behandladen minsta delen av utbildningen - den del som innefattar soldatutbildningen. Syftet med att skriva detta arbete är att komma fram till om den tekniska utbildningen genomförs på ett kvalitativt sätt och kontrollera om en mekaniker kan agera i subarktisk miljö efter sin genomförda utbildning. Denna uppsats är uppbyggd på följande sätt. Först genomförde jag en kvalitativ innehållsanalys för att få en grundstomme i arbetet. Detta följdes av kvalitativa intervjuer för att få veta hur utbildningen genomförs i praktiken. Avslutningsvis diskuterades de frågor jag ställde för att kunna avrunda arbetet ur mina egna synvinklar samt att göra subjektiva bedömningar. Slutsatserna som dragits i denna uppsats är att det finns brister i utbildningen och i kursplaner av tornsystemmekaniker. Bristerna i utbildningen som blev uppenbara är att utbildare inte alltid utbildar på det som skall utbildas som är i detta fall ”kallt väder” utbildning. Detta på grund av att utbildare ser denna del av utbildning som tidstjuv och hellre fokuserar på den tekniska utbildningen. De brister i kursbeskrivningen som kom fram under min rapport är att torn- och systemmekanikerutbildningarna inte är i synk med varandra. Det innebär att utbildningarna inte alltid strävar mot samma mål. Tornmekanikerna genomför enligt kursplan en ”kall väder”-utbildning men inte systemmekanikerna och på grund av detta kan det vara svårt för dessa att samarbeta efter sin genomförda utbildning.</p> / <p>This work is about the technical training of the Armed Forces. It is a closer description how a course description for system mechanics and turret mechanics are implemented in practice and how it should be done theoretically. The essay will not treat the full training, it will only deal with the smaller part of the training, the soldier training. The purpose of writing this work is to show how the technical training is conducted in a qualitative way and check whether a mechanic can operate in a subarctic environment after the training is completed. This paper will be structured as follows. First, I conduct a qualitative content analysis to provide a foundation, this will be followed by qualitative interviews to discover how training is conducted in practice. Finally, I will discuss the issues I have set out, from my own points of view. The conclusions which have been drawn from this paper are that there are gaps in training and in curricula of turret-system mechanics. The shortcomings of the education that became obvious are that educators do not always deliver, "cold weather". This is because the trainer views this part of the training as taking away time, and would rather focus on the technical training. The shortcomings in the course description that developed from my report are that the turret and system mechanic training are not in sync with each other, it means that courses are not always pursuing the same objectives. Turret mechanics implement curriculum as a "cold weather" training, but not the system mechanics and for this reason it may be difficult for them to cooperate after their education is complete.</p>

Detta arbete handlar om den tekniska utbildningen i Försvarsmakten, närmare beskrivet hur en kursbeskrivning för systemmekaniker och tornmekaniker genomförs praktiskt och hur den skall genomföras teoretiskt. Uppsatsen kommer inte att behandla hela utbildningen. Den kommer bara behandladen minsta delen av utbildningen - den del som innefattar soldatutbildningen. Syftet med att skriva detta arbete är att komma fram till om den tekniska utbildningen genomförs på ett kvalitativt sätt och kontrollera om en mekaniker kan agera i subarktisk miljö efter sin genomförda utbildning. Denna uppsats är uppbyggd på följande sätt. Först genomförde jag en kvalitativ innehållsanalys för att få en grundstomme i arbetet. Detta följdes av kvalitativa intervjuer för att få veta hur utbildningen genomförs i praktiken. Avslutningsvis diskuterades de frågor jag ställde för att kunna avrunda arbetet ur mina egna synvinklar samt att göra subjektiva bedömningar. Slutsatserna som dragits i denna uppsats är att det finns brister i utbildningen och i kursplaner av tornsystemmekaniker. Bristerna i utbildningen som blev uppenbara är att utbildare inte alltid utbildar på det som skall utbildas som är i detta fall ”kallt väder” utbildning. Detta på grund av att utbildare ser denna del av utbildning som tidstjuv och hellre fokuserar på den tekniska utbildningen. De brister i kursbeskrivningen som kom fram under min rapport är att torn- och systemmekanikerutbildningarna inte är i synk med varandra. Det innebär att utbildningarna inte alltid strävar mot samma mål. Tornmekanikerna genomför enligt kursplan en ”kall väder”-utbildning men inte systemmekanikerna och på grund av detta kan det vara svårt för dessa att samarbeta efter sin genomförda utbildning. / This work is about the technical training of the Armed Forces. It is a closer description how a course description for system mechanics and turret mechanics are implemented in practice and how it should be done theoretically. The essay will not treat the full training, it will only deal with the smaller part of the training, the soldier training. The purpose of writing this work is to show how the technical training is conducted in a qualitative way and check whether a mechanic can operate in a subarctic environment after the training is completed. This paper will be structured as follows. First, I conduct a qualitative content analysis to provide a foundation, this will be followed by qualitative interviews to discover how training is conducted in practice. Finally, I will discuss the issues I have set out, from my own points of view. The conclusions which have been drawn from this paper are that there are gaps in training and in curricula of turret-system mechanics. The shortcomings of the education that became obvious are that educators do not always deliver, "cold weather". This is because the trainer views this part of the training as taking away time, and would rather focus on the technical training. The shortcomings in the course description that developed from my report are that the turret and system mechanic training are not in sync with each other, it means that courses are not always pursuing the same objectives. Turret mechanics implement curriculum as a "cold weather" training, but not the system mechanics and for this reason it may be difficult for them to cooperate after their education is complete.