Bakgrund Projekt är en arbetsform som idag ofta används i alla typer av organisationer. Projekt är dock komplexa och så är även människor. Att få en grupp att arbeta mot ett och samma mål är inte en lätt uppgift. Om gruppen dessutom befinner sig i olika delar av landet blir det än mer komplext. Projektledaren står därmed inför utmaningen att vägleda och motivera sina projektmedlemmar som befinner sig i helt olika miljöer, har olika drivkrafter och preferenser samt kanske sällan eller aldrig träffats fysiskt. Med bakgrund i detta har vi i denna studie undersökt: “Hur upplever projektledare att deras möjlighet att motivera påverkas av geografisk distans mellan projektledare och medlemmar?”. Syfte Syftet med studien är att främst utöka den befintliga forskningen inom projektledarskap i virtuella gruppsammansättningar. Vi vill även skapa en förståelse för hur distansen mellan projektledare och dess medlemmar påverkar arbetet gällande motivation. Genomförande Genom en kvalitativ studie har vi genomfört sju stycken intervjuer med personer som på något sätt har ledaransvar för projekt som sker på distans. I studien har vi använt oss utav en deduktiv ansats genom att bland annat utgå från teorin vid skapandet av vår intervjuguide. Slutsatser och resultat Vår studie har visat att det finns flertalet faktorer som påverkar motivationen i virtuella projekt. Under arbetets gång har vi identifierat sju olika kategorier som är kopplade till en projektledares möjlighet att motivera. Dessa kategorier är: projektgruppens sammansättning, kommunikation, relationer och samarbete, ledaregenskaper, leda traditionellt/distans, feedback och mål. Utifrån dessa kategorier har sedan vi identifierat flertalet ståndpunkter som influerar motivationen. Resultatet visar att i virtuella projektgrupper är relationerna generellt sett svaga och fokuserar mer på arbetsrelaterade aspekter än socialt samspel. Relationer och sammanhållning påverkar motivationen till hög grad. Med grund i detta är det därför av stor vikt att projektgruppen regelbundet träffas fysiskt och att dessa träffar fokuserar på relationsskapande aktiviteter. Den virtuella miljön gör kommunikationen komplex och att den med lätthet kan hämmas. Vilket än en gång framhäver vikten av fysiska träffar. Vidare har vår studie indikerat att ett delegerande ledarskap är fördelaktigt samt att projektledaren har kompetens inom projektets ämnesområde. För att upprätthålla en hög motivation är det även viktigt att ledaren har en större mängd struktur och ordning än i ett traditionellt ledarskap.   Nyckelord Motivation, Projekt, Projektledarskap, Virtuella projekt, Virtuella projektteam

Diss. Stockholm : Tekniska högskolan, 2005.

No description available.

<p>En virtuell organisation (VO) är resultatet av den snabba och målmedvetna utvecklingen, där exempelvis två företag kan agera som separata enheter, men arbeta tillsammans som ett företag och på så sätt blir ett virtuellt lag. Lagsamarbetet består av en grupp människor med spetskompetens. Detta arbetssätt har lett till att flera företag inom en VO kan ha tillgång till samma information, oavsett var arbetsplatsen är geografiskt lokaliserad.</p><p>Undersökningen i rapporten genomfördes i intervjuform. Sex företag medverkade. Arbetet syftade till att klargöra vilka faktorer som företagen ansåg vara viktiga, då virtuella lag skapas inom en VO. Ett annat syfte var att klargöra betydelsen av förtroende (trust) under ett samarbete och vilka för och nackdelar företagen ansåg sig uppleva med en VO.</p><p>Resultatet av undersökningen har visat att flera faktorer måste beaktas, då ett virtuellt lag ska skapas inom en VO. Utan riktlinjer kan inte ett virtuellt lag skapas. Företagen anser att en lagledare behövs för att sammanlänka de riktlinjer som finns, för rekrytering av spetskompetens och nödvändig teknologi.</p>

No description available.

Att föra en dialog med en virtuell karaktär blir ett allt vanligare fenomen, till exempel som interaktiv kundtjänst på en hemsida, att testa agentens gränser och vara otrevlig och förolämpa den virtuella agenten är en förekommande händelse likaså. Virtuella karaktärer blir ofta representanter för könsstereotyper, i värsta fall kopplas den förolämpning som ges till agenten också till stereotypens motsvarighet i det verkliga livet. Denna uppsats har som syfte att ta reda på om virtuella agenter med olika visuella genus blir behandlade olika. Loggade chatdialoger mellan högstadielever och virtuella agenter analyserades, resultaten pekar på att ju fler feminina drag en virtuell agent har desto mer förolämpningar får agenten. Detta visar att det är viktigt att ta hänsyn till virtuella agenters genus vid design av dessa agenter, då förolämpning uppstår i olika mängder trots att agenterna i övrigt är identiska.

Bakgrund: Många företag arbetar idag i virtuella team eftersom det ger en möjlighet att samla kompetens utspridd på flera platser utan att behöva spendera tid och pengar på resor. Virtuella team ger också möjligt att arbeta med en uppgift över hela dygnet. Genom att en arbetsuppgift flyttas mellan tidszoner under dygnets timmar. Även om virtuella team har sina fördelar så finns det problem. Dessa inkluderar sämre teamsammanhållning, arbetsglädje, tillit, samarbetsbeteende, social kontroll och engagemang i att nå teamets mål. Detta kan påverka teamets prestation negativt och det finns därför anledning att titta närmare på vad som påverkar prestationen i virtuella team. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vad som påverkar prestationen i virtuella team. Metod: Kvantitativa data samlades in från individer som arbetar i virtuella team genom en webbbaserad enkät. Frågorna i enkäten hade byggts upp utifrån fem hypoteser som skulle testas. Hypoteserna byggde på fråge-ställningar kring relationsbyggande, teknisk support, möjligheten att träffas ”face to face”, kontinuitet och antalet medlemmar i teamet. Data från enkäten testades med en regressionsanalys. Resultat och slutsats: Detta arbete tyder på att relationsbyggande och kontinuitet kan ha en positiv påverkan på prestationen. Möjligheten att träffas ”face to face” verkar enligt analysen ha en negativ påverkan på prestationen medans teknisk support och antalet medlemmar i teamet inte har betydelse.

This thesis has been conducted inassociation with ÅF Infrastructure AB in Borlänge, Sweden. Within ÅF Infrastructure and other ÅF divisions it is common to make use of the geographically dispersed employees in virtual project teams. Some of the advantages from working in virtual teams are financial, due to the fact that a company can save money in recruiting costs, office rents and travel costs.Thanks to the technological progress since the start of the 1990’s the use of virtual teams is being considered a common way to cooperate nowadays. With the advantages though comes disadvantages, pitfalls and challenges to face for the virtual team toovercome.The purpose of this thesis was to conducta case study to find out how ÅF make use of virtual teams. With this in regard, the statement of issues for this bachelor thesis were the following: is the casestudy for this project affected by being geographically dispersed and how can the eventually negative consequences be fixed and improved, and how are the common virtual team pit falls and challenges handled and how can this make use in future projects? To answer these questions the decision was made to conduct a literature study, observation study and an interview study with the project members in the casestudy. During the literature study facts concerning the area of virtual teams and project management were gathered and made use of during the interview and observation study. The conclusion of this thesis was that the case study project isaffected by being geographically dispersed, but handles pit falls and challenges well in most cases. Some of the areas they can improve is first and farmost the meeting arrangements, where they are recommended to focus on effectiveness, preparations and include more videoconferencing. One of the approaches they can make use of in future projects are thekick off meeting, where they should focus on really make sure that every team member is aware of the projects goals, their own involvement and the scope of their assignment.

I detta examensarbete har vi undersökt hur musik kan påverka människors perception av virtuella karaktärer. Det har gjorts i relation till något som kallas för The Uncanny Valley, en term som myntades av robotforskaren Dr Masahiro Mori (1970). Denna term beskriver obehagskänslan som framkallas i människor av robotar och virtuella karaktärer som försöker, men inte riktigt lyckas, vara helt mänskliga. Arbetet tar upp hur The Uncanny Valley har uppmärksammats av kritiker, spel- och karaktärsdesigners och forskare. Dessutom inkluderas tidigare forskning kring hur musik kan påverka människors känslor och uppfattning av visuella stimuli. Vi har undersökt musikens roll i visuell perception om virtuella karaktärer genom en kvantitativ enkät och kompositionen av två stycken baserade på dissonanta respektive konsonanta musikaliska intervall, för att se om dessa förstärker eller förminskar uppfattningen om The Uncanny Valley. Resultatet av arbetet indikerar att musiken påverkade deltagarnas uppfattning.

Intern kommunikation är den kommunikation som sker inom en organisation (Verčič et al., 2012 s.225). Idag kan man använda sig av olika virtuella mötesformer i organisationer, främst för interna möten men även externa möten (Trafikverket, 2010 s.3). Kommunikationen inom organisationer sker via olika sorters medier, så som personlig kontakt, telefon, brev, böcker, tidningar, datorer, radio och tv (Wallentin, 2006 s.247). Anledningen till att välja att använda sig av virtuella mötesformer är att dessa mötesformer kan bidra till en effektivare verksamhet, bättre ekonomi och fler harmoniska medarbetare. Dessutom kan mötesformen minska den miljöpåverkan som resor ger (Trafikverket, 2010 s.4).Författaren har valt att använda sig av en kommunikationsströmsteori av Katz &amp; Kahn och en teori om kommunikationsprocessen av Kotler. De båda teorierna används för att visa på vad intern kommunikation är och hur kommunikation sker internt i ett företag. Författaren har även förklarat olika typer av mediekanaler som används för att sprida kommunikationen.Syftet med denna uppsats var att undersöka vad medarbetarna på Skatteverket tyckte om deras interna kommunikation. Detta skedde på Skattekontoret i Södertälje samt Företagsskattekontor i Stockholm i form av intervjuer.Undersökningen visar att medarbetarna tycker olika om Skatteverkets interna kommunikationsstrategi. En del tycker att kommunikationsstrategin är klar, tydlig, enkel att förstå och det enda sättet som kommunikationen måste ske på i en stor myndighet. Andra tycker att den är krånglig, har alldeles för många steg och det är stegen som gör modellen till en seg process. Den största orofaktorn som medarbetarna kände när det gäller Skatteverkets interna kommunikation är att budskapet som kommuniceras ut och återkopplingen som kommuniceras tillbaka har en tendens att förändras, glömmas bort eller förvrängas under processens gång. Skatteverket bör därför välja att fokusera på att använda sig av flera olika sorters mediekanaler. De bör även satsa på att använda mediekanaler som erbjuder möjlighet för medarbetarna att ge snabb återkoppling.Undersökningen visar även att medarbetarna på Skatteverket tycker att båda mötesformerna är bra, men att de föredrar fysiska möten framför de virtuella mötena. Detta främst för att de virtuella mötesformerna ännu inte känns tillräckligt stabila och enkla att jobba med. Detta tror författaren kan ha med generationsfrågan att göra då respondenterna inte är uppväxta med denna kommunikationsform och det är därför den inte känns naturlig att arbeta med. Undersökningen har även tagit fram vilka faktorer medarbetarna tror har bidragit till att virtuella mötesformer har ökat. Dessa faktorer har varit införandet av en policy, att fler har tillgång till programmen, att tekniken har utvecklats, att kontoren vill skapa nätverk och samverkan mellan olika kontor eller verksamhetsområden, att ledningen stödjer mötesformen och att användningsområdet för programmen har ökat. För att användandet av virtuella möten ska öka måste beslutet om detta vara enhetligt och genomsyra hela organisationen, något som Skatteverket har lyckats med enligt vad medarbetarna påstår i de intervjuer som gjorts.