Kroniskt sjuka ungdomar överlever i större utsträckning barndomen vilket har lett till att övergången mellan barnsjukvård till vuxensjukvård har blivit vanligare. Övergången är i nuläget bristfällig och kontrasterna mellan vårdklinikerna är stora vilket skapar en känsla av otrygghet hos ungdomarna. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar med kroniska sjukdomar upplever övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård. För att beskriva dessa upplevelser görs en litteraturstudie. Sju artiklar analyserades och fem teman urskildes. Ungdomarna beskrev att relationen till föräldrar och vårdpersonal ändrades drastiskt samtidigt som de mötte stora skillnader i vårdmiljön. Alla ungdomar upplevde informationen som bristande vilket ledde till otillräcklig förberedelse. Majoriteten av ungdomarna hade önskat att övergången skulle ske med hänsyn till deras mognad och inte enbart deras ålder. Övergången var en stor händelse i ungdomarnas liv och upplevdes av vissa som övermäktig då de tvingas att ta större ansvar och bli mer självständiga. Författarna lyfte fram ungdomarnas synpunkter på vad som skulle kunna förbättras för att underlätta övergången. Det är viktigt att vårdpersonal uppmärksammar ungdomarnas känslor och upplevelser för att kunna ha ett gott bemötande och en god omvårdnad i samband med övergången.

Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar överlever idag en kronisk sjukdom och behöver överföras till vuxensjukvård. Idag är inte denna transition/överföringsprocess tillfredsställande utan en förbättring behöver ske. Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som är betydelsefulla i samband med överföringsprocessen från barn- till vuxensjukvård hos unga med kronisk sjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Efter urval och granskning genomfördes analys och tolkning. Studien omfattade 23 artiklar som besvarade studiens syfte. Resultat: Efter analys av artiklarna kunde fyra faktorer urskiljas. Information och förberedelse, samarbete mellan barn- och vuxensjukvård, psykosociala faktorer samt vårdgivarnas kompetens och egenskaper. Konklusion: Överföringsprocessen måste förberedas bättre. Den ska starta tidigt, individualiseras och involvera både patienten och föräldrar. Fokus ska ligga på att stärka ungdomarnas oberoende och att förändra föräldrarollen. Vårdgivarnas främsta uppgift är att bygga broar genom en förbättrad kommunikation och ett ökat samarbete mellan barn- och vuxensjukvård. Vårdgivarna måste känna sig trygga i sin kunskap om patienten när det gäller tidigare sjukhistoria och kunskap om sjukdomen samt bli bättre på ungdomsmedicinska frågor för att bemöta ungdomarna på ett bra sätt.

Problemställning: Fler barn och ungdomar med kroniska sjukdomar övergår till vuxensjukvård då medicinsk och medicinteknisk utveckling blivit mer avancerad. Detta ställer krav på vuxensjukvården att kunna ta över ungdomar som kommer från barnsjukvården så att de upplever en god och tillfredställande vård. Det finns dock lite forskning kring hur övergången till vuxensjukvård upplevs av ungdomar med kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur ungdomar med kronisk sjukdom upplever övergången från barn- till vuxensjukvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 14 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och kategoriserades för att finna likheter och skillnader i ungdomars upplevelse av övergången till vuxensjukvård. Resultat och Konklusion: I resultatet framkom fem kategorier som benämdes ”Känslan av att bli vuxen”, ”Oro och Rädsla”, ”Att känna sig förberedd och delaktig”, ”Kommunikation mellan vårdenheterna” och ”Skilda världar”. Att övergå till vuxensjukvård innebar en period av oro och rädsla. Ungdomar med kroniska sjukdomar upplevde att förberedelser och delaktighet inför övergången var otillräcklig och påbörjades alltför sent. De upplevde även en bristande kommunikation mellan patient och vårdpersonal samt mellan barn- och vuxensjukvård, vilket försvårade övergången. Implikation: Det är av stor betydelse att sjukvården utarbetar tydligare riktlinjer och utvecklar samarbetet mellan barn- och vuxensjukvård i syfte att underlätta övergången för ungdomarna. Det behövs vidare forskning kring hur detta samarbete skulle kunna se ut för att tillgodose ungdomarnas behov av förberedelser och delaktighet i sin egenvård och i övergångsprocessen. / Problem: Increasing numbers of children and adolescents with chronic diseases transfer to adult health care due to the fact that the medical and technological developments have become more advanced. This requires that the adult care is capable to transfer young people from childcare so that they experience a good and satisfying care. However, there is little research about how the transition to adult care is experienced by young people with chronic diseases. Aim: The aim was to describe how young people with chronic disease experience the transition from child to adult care. Method: The study was conducted as a literature review and was based on 14 scientific articles. These were reviewed, analyzed and categorized to identify similarities and differences in young people's experience of transition to adult care. Results and Conclusion: The results revealed five categories: "Feelings of becoming an adult," "Worry and Fear", "To feel prepared and involved", "Communication between care units" and "Different worlds". Changing to adult care meant a period of anxiety and fear. Adolescents with chronic disease felt that the preparation and participation due to transition was inadequate and began too late. They also experienced a lack of communication between patients and health professionals, and between child and adult care, which made the transition difficult and complicated. Implication: It is important that health care is developing clearer guidelines and develop cooperation between adult and child care in order to facilitate the transition of young people. There is further need of research on how this could be formed in order to satisfy young people´s needs for preparation and participation in their self-care and in the transition process.

Bakgrund: I Sverige vårdas barn och ungdomar med långvarig sjukdom som är i behov av sjukhusvård oftast på enheter speciellt anpassade för unga personer. Vid 18 års ålder flyttas ansvaret för dessa patienter från barnsjukvården till vuxensjukvården. Dessa två vårdformer skiljer sig åt i arbetssätt, framförallt gällande hur familjemedlemmar involveras i vården. I barnsjukvården läggs stort fokus på att involvera och vårda hela familjen, medan de unga vuxna i vuxensjukvården ofta förväntas fungera självständigt och ta fullt ansvar för sin vård. Att vara ung, ha en långvarig sjukdom och genomgå byte av vårdform är faktorer som tillsammans skapar en sårbar situation. Syfte: Att belysa hur unga vuxna med långvarig sjukdom upplever övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård. Metod: En integrativ litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem teman framkom: känslor och förväntningar i samband med övergången, upplevda hinder för en lyckad övergång, upplevd beredskap inför övergången, upplevda skillnader mellan barn- och vuxensjukvård, samt upplevda förändringar i rollfunktion i samband med övergången.  Diskussion: De mest betydande delarna av resultatet har diskuterats i förhållande till Roys adaptionsmodell, tidigare forskning och till unga vuxnas rättigheter. / Background: In Sweden children and youths with chronic diseases commonly receive hospital care in pediatric clinics. At the age of 18 these patients are transferred to adult care. One main difference between pediatric and adult care is that in pediatric care there is an ambition to involve the whole family in the care of the young person, whereas in adult care the young person is expected to be independent and to take full responsibility for his or her own care. Being young, having a chronic disease and to undergo a transition of care are factors that together make up a vulnerable situation. Aim: To describe the experiences of young adults with a chronic disease transitioning from pediatric to adult healthcare. Method: An integrative literature review based on twelve qualitative scientific articles. Results: Five themes emerged: emotions and expectations associated with the transition, perceived barriers to a successful transition, perceived readiness to transition, perceived differences between pediatric and adult health care, and experiences of changes in role function associated with the transition. Discussion: The main findings were discussed in relation to the Roy adaptation model, previous research and the rights of young adults transitioning to adult care.