Sammanfattningsvis syftar denna uppsats till att studera hur patienter beskriver sin smärta samt på vilka sätt de beskriver hur de utforskar sin smärta i vardagen. Jag vill med dessa beskrivningar som bakgrund lyfta fram patienters egen lärprocess om sin smärta. Avhandlingen syftar vidare till att diskutera hur vårdgivare kan lära sig av patienters smärtbeskrivningar. I detta sammanhang vill jag lyfta fram några begrepp som kan belysa hur patienterna i mina studier delger vad jag tolkar som smärtupplevelser.

Bakgrund Leukemi är en form av cancer som drabbar benmärgen där blodet bildas. Leukemi delas in i två olika grupper, akut och kronisk. Kronisk leukemi har en långsam process och är svår att upptäcka men när sjukdomen väl är upptäckt finns det inga botemedel, endast lindring. Kronisk leukemi delas i sin tur in i två olika grupper, kronisk lymfatisk leukemi och kronisk myeloisk leukemi som utgår från olika system i kroppen. Leukemi behandlas bland annat genom olika typer av cytostatika, strålbehandling och kirurgi. Beroende på vilken omfattning sjukdomen har varierar behandlingsformen. Kronisk leukemi innebär ofta en stor förändring i livet där människans livsvärld och självuppfattning kan förändras. Syfte Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk leukemi. Metod Metoden som använts utgår från en systematisk litteraturöversikt med nio utvalda artiklar. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO och granskades utifrån en vald granskningsmall. Artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes till ett nytt resultat för den här studien med utgångspunkt från vald teoretiska referensramen. Resultat Resultatet visas genom tre kategorier och tre subkategorier. Kategorierna är ett förändrat liv, erfarenheter av information och erfarenheter av att få behandling kontra att inte få behandling. Slutsats De erfarenheter en person med kronisk leukemi har är att de har sämre livskvalité samt att de lever med en osynlig sjukdom. En slutsats är att patienterna beskriver biverkningarna av behandlingarna som värre än symtomen av sjukdomen. Resultatet visar att erfarenheterna av information till patienterna, både gällande behandling och sjukdomsbild, är något som brister och det upplevs påverka livskvalitén negativt.

No description available.

No description available.

Introduktion: HIV är en kronisk sjukdom vilken i Sverige uppskattas att 6 400 människor lever med. Psykosociala symtom som rädsla och oro har visat sig vanliga hos människor med HIV. Behandlingen för HIV är kostsam och har många biverkningar vilket leder till att den drabbade har ett livslångt behov av omvårdnad. Comfort theory assesment (CTA) är ett holistiskt förhållningssätt som hjälper sjuksköterskan att identifiera de omvårdnadsinterventioner som patienter är i behov av. Syfte: Litteraturstudiens syfte var var att belysa rädsla och dess ursprung hos människor som lever med en HIVinfektion. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av Polit och Becks (2012) niostegmetod. Databaserna PubMed och Cinahl har använts liksom frisökningar för att finna de 11 artiklar som utgör resultatet av litteraturstudien. Artiklarna har genomgått en urvalsprocess och granskats. Resultat: Två huvudkategorier har identifierats och redovisats: ‘rädsla kopplad till det privata och personliga’ och ‘rädsla kopplad till samhället’ vilka redovisas med tillhörande underkategorier. Slutsats: Människor som lever med HIVinfektion upplever rädsla av olika ursprung. Rädsla upplevs i det egna hemmet såväl som i samhället. En medvetenhet hos sjuksköterskan om rädsla hos människor med HIVinfektion ger större möjlighet att ge individuell omvårdnad. För att hjälpa sjuksköterskan identifiera rädsla och ge god omvårdnad kan CTA som förhållningssätt användas.

This thesis is a part of the project ― "Målrettede rehabiliteringstiltak", offering a multidisciplinary rehabilitation program, based on a salutogenic understanding of health, coping and illness. This thesis consists of two papers. The first paper provides an overview of physical activity, sense of coherence (SOC) and functional health status in individuals with chronic musculoskeletal pain. The paper builds upon health promotion through a biopsychosocial and salutogenic approach. Paper two is an empirical investigation who exploring the relationship among physical activity and sense of coherence in functional health status in individuals with chronic musculoskeletal pain. Hopefully, this thesis can provide new knowledge within factors that can help individuals with chronic / Denne masteren er en del av prosjektet "Målrettede rehabiliteringstiltak", som tilbyr et tverrfaglig rehabiliteringsprogram, basert på den salutogene forståelse av helse, mestring og sykdom. Masteren består av to artikler. Den første artikkelen gir en oversikt over fysisk aktivitet, ―opplevelsen av sammenheng‖ (OAS) og den funksjonelle helsetilstand hos personer med kronisk smerter i muskel- og skjelett systemet. Den bygger på helsefremming gjennom en biopsykososial og salutogen tilnærming. Andre artikkel er en empirisk undersøkelse som utforsker sammenhenger blant fysisk aktivitet og OAS i funksjonell helsestatus hos personer med kroniske kronisk smerter i muskel- og skjelett systemet. Forhåpentligvis kan denne oppgaven gi ny kunnskap innen faktorer som kan hjelpe personer med kroniske smerter i muskel- og skjelett systemet for å få mer forståelse for egen situasjon.

Bakgrund Kronisk njursvikt är ett globalt hälsoproblem som ökar världen över och räknas som den tredje största sjukdomen. Sjukdomen medför diet- och vätskerestriktioner, att behandlas med hemodialys är tidskrävande och påfrestande för kroppen. Det leder till att patientens hela livssituation påverkas. Syfte Belysa patienters erfarenheter av att leva med hemodialysbehandling. Metod Systematisk litteraturstudie. Resultat Resultatet presenteras genom tre teman; Ett begränsat liv med tre subteman, Känslomässiga reaktioner med två subteman samt Ändrade förutsättningar för hälsa med två subteman. Resultatet tyder bland annat på att patienterna känner sig beroende av både behandlingen i sig men även människor i sin omgivning. Det framkom även att en stor del av patienterna upplevde en oro och förtvivlan bland annat gällande försämringen i sjukdomen och behandlingen, men kunde trots allt negativt ändå se en framtid med fortsatt liv. Slutsats Patienterna upplevde ett existentiellt lidande och beroende till hemodialysenheten, som kan vara svårt att sätta ord på och få begriplighet i. Patientens beslut av att följa hemodialysbehandlingens restriktioner och begränsningar kan leda till att de känner ett välbefinnande trots allt.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom är den tredje dödligaste sjukdomen i världen. Sjukdomen drabbar luftvägarna vilket leder till försämrat syreupptag. Patienten drabbas bland annat av dyspné, högre slemproduktion som irriterar luftvägarna och ger långvarig hosta, vilket påverkar individen negativt och kan leda till sjukdom- och livslidande. Centrala begrepp var Livsvärldsperspektiv och KASAM (känsla av sammanhang).  Den valda referensramen var Katie Erikssons’s lidandeteori om sjukdomslidande och livslidande då just denna patientgrupp har mycket lidande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar har genomförts. Metoden som användes var induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters upplevelse var att dyspné var det svårast symptomet att leva med på grund av att detta innebar begränsningar. Fysiska aktiviteter kunde inte längre utföras på grund av detta och det ledde till förlust av socialt liv och emotionellt välmående. Slutsats: Sjukdomen begränsar patientens livsvärld och skapar ett sjukdomslidande.

Introduktion: KOL är en av de huvudsakliga orsakerna till dödsfall runtom i världen. Tobaksrökning och andra luftföroreningar är de dominerande orsakerna och många yrkesgrupper har en förhöjd risk att drabbas av sjukdomen. Patienter med KOL lider av symtom som dyspné, kronisk hosta och ökad slemproduktion, vilket har en stor påverkan på det dagliga livet. Syfte: Att belysa faktorer som kan påverka upplevelsen av livskvalitet hos patienter med KOL. Metod: Litteraturstudie som baserades på Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databassökningen utfördes i CINAHL samt PubMed. Efter att ha genomgått kvalitetsgranskningar återstod totalt 15 artiklar som svarade på syftet och efter databearbetningen kunde två huvudkategorier urskiljas med tillhörande underkategorier. Resultat: Två huvudkategorier av faktorer kunde utläsas i resultatet med tillhörande mindre underkategorier. Dessa var ”Fysiologiska faktorer” och ”Psykologiska faktorer”. Fysisk aktivitet visade sig vara en betydande faktor för att öka den upplevda livskvaliteten samtidigt som besvär med ångest och depression minskade den upplevda livskvaliteten. Slutsats: Litteraturstudien visade på en mängd olika faktorer som kan ha en inverkan på den upplevda livskvaliteten. Sjuksköterskor bör därför ha kunskap om dessa för att på ett effektivt sätt kunna hjälpa och vägleda sina patienter till att möjliggöra en förhöjd upplevelse av livskvalitet.

<p>Kronisk sjukdom betraktas som det största</p><p>växande hälsoproblemet i den industrialiserade världen.</p><p>Erfarenheter av att leva med en kronisk sjukdom innebar</p><p>stora förändringar i livet. Förändringar som framkallar</p><p>känslor av lidande, rädsla, nedsatt kontroll och förnekande.</p><p>Syftet var att belysa individers upplevelser av att</p><p>leva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes som</p><p>en litteraturstudie, där 16 vetenskapliga artiklar</p><p>granskades. I resultatet framkom flera faktorer som</p><p>påverkade individen och dess liv med en kronisk sjukdom,</p><p>dessa var psykiska, fysiska, sociala, andliga samt</p><p>relationen mellan sjuksköterska och patient. De svårigheter</p><p>individerna påträffade i livet krävde praktiskt, socialt och</p><p>emotionellt stöd, vilket inte alltid upplevdes tillräckligt.</p><p>Samtidigt ansågs det viktigt att inte ge upp kampen för en</p><p>tillfredsställande tillvaro. För att möjliggöra en god</p><p>omvårdnad behövs ökade kunskaper om människors</p><p>upplevelser av att leva med en kronisk sjukdom. Studien</p><p>kan ge kunskap för utveckling av omvårdnadsvetenskap</p><p>vad gäller kroniskt sjuka människor och deras upplevelser.</p>