<p>Njurarna är ett av människans livsviktiga organ vars uppgift är att </p><p>kontrollera elektrolyt- och vätskebalansen samt rena blodet. Kronisk </p><p>njursjukdom medför fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar </p><p>individens livssituation. Sjukdomen kräver behandling med dialys </p><p>som är tidskrävande och ställer krav på patientens följsamhet. </p><p>Egenvård är personlig omsorg som varje individ frivilligt utför </p><p>dagligen för att främja liv, hälsa samt välbefinnande. Vid kronisk </p><p>njursjukdom uppstår det brister i patientens kapacitet att utöva sin </p><p>egenvård. Sjuksköterskans uppgift är att kompensera patienters brist i </p><p>egenvård genom att stödja, handleda och undervisa. Syftet med </p><p>litteraturstudien var att analysera egenvård hos kroniskt njursjuka </p><p>patienter med utgångspunkt i Dorothea Orems teori om </p><p>egenvårdsbalans. I litteraturstudien analyserades 18 vetenskapliga </p><p>artiklar deduktivt. Resultatet visade att kroniskt njursjuka upplevde </p><p>begränsningar i sin livssituation och behövde modifiera sin självbild </p><p>för att anpassa sig till den nya livssituationen. Patienter som lyckades </p><p>anpassa sig var mer delaktiga i sin egenvård och upplevde ökat </p><p>välbefinnande. Kapacitet att utföra sin egenvård minskade med ett </p><p>försämrat hälsotillstånd. Patienter upplevde sig begränsade av </p><p>sjukvårdspersonalen i sin egenvård. För att patienterna ska få ökad </p><p>delaktighet i sin egenvård krävs det av sjuksköterskan att individuellt </p><p>identifiera egenvårdsbehov och egenvårdsbrister samt planera </p><p>omvårdnaden i samråd med patienten.</p>

<p><strong>Sammanfattning </strong>Syftet med studien var att få ökad kunskap och undersöka om det finns några konsekvenser i det dagliga livet för personer som får diagnosen kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. Syftet var också att undersöka vilken betydelse individuell information och utbildning, nutrition och träning samt omvårdnad har för personer som får diagnosen KOL. För att få svar på frågeställningarna valde författarna att göra en deskriptiv litteraturstudie. Data samlades in via databaserna SweMed, PubMed/Medline och Cinahl. Författarna valde sökorden KOL, nutrition, omvårdnad, träning, information och livskvalitet på både engelska och svenska som kombinerades på olika sätt för att få bästa sökresultat. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar där det framkom att det var mycket viktigt med individuell information och utbildning om sjukdomen KOL till en person som får diagnosen. I flera av studierna framkom det att nutritionen var av stor betydelse för sjukdomsförloppet. Övervikt samt malnutrition var vanligt förekommande och ska alltid ses som ett allvarligt problem. Flera av studierna som berörde ämnesområdet fysisk aktivitet sade emot varandra. Några studier visade positiv effekt av fysisk aktivitet medan andra studier inte visade någon förbättring av den fysiska funktionen dock inte heller någon försämring.  <strong><em>Nyckelord:</em></strong> KOL, nutrition, fysisk aktivitet, omvårdnad, information</p> / <p><strong>Abstract </strong></p><p>The aim of the study was to gain knowledge and to find out if there are any consequences in the daily life for a person diagnosed with chronic obstructive pulmonary disease, COPD. The aim was also to find out what influence individual information and education, nutrition, exercising and nursing have on a person diagnosed with COPD.  In order to receive this information the authors decided to make a descriptive study of literature. Data were collected from the data bases SweMed, PubMed/Medline and Cinahl by using key words <em>COPD, nutrition, nursing, exercising, information</em> and <em>quality of life</em>. These key words were used in English as well as in Swedish. They were also combined in various ways in order to receive the best results of the computer search. The result is based on 15 scientific articles which all establish that for a person diagnosed with COD it is very important to receive individual information and education about the disease. Several studies showed that nutrition has an impact on the progression of the disease. Obesity and malnutrition is a common issue among persons with COPD and this issue should always be considered as a serious problem. Several studies on the subject of physical activity showed contradictory results. Some studies showed that physical activity has a positive effect on the physical function while others showed that physical activity neither has a positive nor a negative effect on the physical function.  </p><p> </p><p><strong><em>Keywords:</em></strong> COPD, nutrition, physical activity, nursing, information</p>

Njurarna är ett av människans livsviktiga organ vars uppgift är att kontrollera elektrolyt- och vätskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar individens livssituation. Sjukdomen kräver behandling med dialys som är tidskrävande och ställer krav på patientens följsamhet. Egenvård är personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att främja liv, hälsa samt välbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstår det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvård. Sjuksköterskans uppgift är att kompensera patienters brist i egenvård genom att stödja, handleda och undervisa. Syftet med litteraturstudien var att analysera egenvård hos kroniskt njursjuka patienter med utgångspunkt i Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans. I litteraturstudien analyserades 18 vetenskapliga artiklar deduktivt. Resultatet visade att kroniskt njursjuka upplevde begränsningar i sin livssituation och behövde modifiera sin självbild för att anpassa sig till den nya livssituationen. Patienter som lyckades anpassa sig var mer delaktiga i sin egenvård och upplevde ökat välbefinnande. Kapacitet att utföra sin egenvård minskade med ett försämrat hälsotillstånd. Patienter upplevde sig begränsade av sjukvårdspersonalen i sin egenvård. För att patienterna ska få ökad delaktighet i sin egenvård krävs det av sjuksköterskan att individuellt identifiera egenvårdsbehov och egenvårdsbrister samt planera omvårdnaden i samråd med patienten.

Kronisk sjukdom betraktas som det största växande hälsoproblemet i den industrialiserade världen. Erfarenheter av att leva med en kronisk sjukdom innebar stora förändringar i livet. Förändringar som framkallar känslor av lidande, rädsla, nedsatt kontroll och förnekande. Syftet var att belysa individers upplevelser av att leva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie, där 16 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom flera faktorer som påverkade individen och dess liv med en kronisk sjukdom, dessa var psykiska, fysiska, sociala, andliga samt relationen mellan sjuksköterska och patient. De svårigheter individerna påträffade i livet krävde praktiskt, socialt och emotionellt stöd, vilket inte alltid upplevdes tillräckligt. Samtidigt ansågs det viktigt att inte ge upp kampen för en tillfredsställande tillvaro. För att möjliggöra en god omvårdnad behövs ökade kunskaper om människors upplevelser av att leva med en kronisk sjukdom. Studien kan ge kunskap för utveckling av omvårdnadsvetenskap vad gäller kroniskt sjuka människor och deras upplevelser.

Sammanfattning Syftet med studien var att få ökad kunskap och undersöka om det finns några konsekvenser i det dagliga livet för personer som får diagnosen kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. Syftet var också att undersöka vilken betydelse individuell information och utbildning, nutrition och träning samt omvårdnad har för personer som får diagnosen KOL. För att få svar på frågeställningarna valde författarna att göra en deskriptiv litteraturstudie. Data samlades in via databaserna SweMed, PubMed/Medline och Cinahl. Författarna valde sökorden KOL, nutrition, omvårdnad, träning, information och livskvalitet på både engelska och svenska som kombinerades på olika sätt för att få bästa sökresultat. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar där det framkom att det var mycket viktigt med individuell information och utbildning om sjukdomen KOL till en person som får diagnosen. I flera av studierna framkom det att nutritionen var av stor betydelse för sjukdomsförloppet. Övervikt samt malnutrition var vanligt förekommande och ska alltid ses som ett allvarligt problem. Flera av studierna som berörde ämnesområdet fysisk aktivitet sade emot varandra. Några studier visade positiv effekt av fysisk aktivitet medan andra studier inte visade någon förbättring av den fysiska funktionen dock inte heller någon försämring.  Nyckelord: KOL, nutrition, fysisk aktivitet, omvårdnad, information / Abstract The aim of the study was to gain knowledge and to find out if there are any consequences in the daily life for a person diagnosed with chronic obstructive pulmonary disease, COPD. The aim was also to find out what influence individual information and education, nutrition, exercising and nursing have on a person diagnosed with COPD.  In order to receive this information the authors decided to make a descriptive study of literature. Data were collected from the data bases SweMed, PubMed/Medline and Cinahl by using key words COPD, nutrition, nursing, exercising, information and quality of life. These key words were used in English as well as in Swedish. They were also combined in various ways in order to receive the best results of the computer search. The result is based on 15 scientific articles which all establish that for a person diagnosed with COD it is very important to receive individual information and education about the disease. Several studies showed that nutrition has an impact on the progression of the disease. Obesity and malnutrition is a common issue among persons with COPD and this issue should always be considered as a serious problem. Several studies on the subject of physical activity showed contradictory results. Some studies showed that physical activity has a positive effect on the physical function while others showed that physical activity neither has a positive nor a negative effect on the physical function.     Keywords: COPD, nutrition, physical activity, nursing, information

Syftet med studien var attutifrån vetenskaplig litteraturbeskriva hur sjukdomen fibromyalgi inverkar på patienters liv och vardag samt att beskriva vilka copingstrategier som används för att hantera en vardag med fibromyalgi och för att uppnå livskvalité. Metodologiskt tillvägagångssättvar att genom databasen Pubmed söka vetenskapliga artiklar utifrån sökorden: fibromyalgia, coping, experience, pain, symptoms, coping strategies, health, patient perspective och qualitative. Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie och totalt inkluderades 13 vetenskapliga artiklar i resultatet. Huvudresultatet visade att fibromyalgi inverkar på patienters vardag och livssituation. Patienter lever med ständig smärta, kronisk trötthet och bristande energi vilket var en begränsande faktor i det dagliga livet. Patienterna upplevde bristande förståelse och stöd från omgivning och sjukvårdvilket gav upphov till sorg och frustration. För att hantera en vardag med fibromyalgi var familj och vänner en viktig resurs. Att undvika stress, planera aktiviteteroch spara energivar viktiga strategier för att hantera en vardag medständig smärta. Mental och praktisk distraktion var viktiga strategier för att kontrollera symtomen samt att bibehålla personliga intressen och delta i sociala sammanhang. Patienter med fibromyalgi behöver förståelse och stöd från sjukvårdspersonal medatt finna copingstrategier för att kunna hantera sin livssituation och vardag samt förbättra livskvalitén.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Livskvalitet definieras av WHO som upplevelsen av livssituationen samt förmågan att påverka denna i förhållande till egna mål. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära en förändrad livssituation. För patienter med kronisk njursvikt, anpassas tillvaron till livsnödvändig och tidskrävande dialysbehandling vilket kan påverka livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa patienters livskvalitet vid dialysbehandlad kronisk njursvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningen resulterade i fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Dessa granskades med granskningsmallar och analyserades. Resultat: Patienter som är i behov av dialys upplever sig vara bundna och begränsade till tid och plats. Livet begränsas även ur ekonomiska och sociala perspektiv samtidigt som hälsan och välbefinnandet ofta påverkas negativ vilket får konsekvenser för den upplevda livskvaliteten. Slutsats: Med ett livsvärldsperspektiv får vårdpersonal möjlighet att ta del av patienters upplevda livskvalitet och vad välbefinnande betyder för den enskilda individen.

Bakgrund:Njursvikt kan utvecklas långsamt under flera år men kan även uppkomma på bara några dagar och orsakerna till njursvikten kan variera Att leva med dialysbehandling medför en stor förändring i patientens liv. Patienterna måste avsätta tid för sin behandling cirka tre gånger i veckan, varje behandlingstillfälle tar mellan 4-5 timmar och patienten är beroende av dialysbehandling livet ut. Metod: Systematisk litteraturstudie där sex kvantitativa artiklar och fem kvalitativa artiklar har blivit granskade och analyserade utifrån Forsberg &amp; Wengström (2008). Syftet: var att beskriva hur njursviktspatienters livskvalitet påverkas av dialysbehandling ur ett livsvärldsperspektiv. Resultat: Sex teman identifierades påverka patienternas liv vid dialysbehandling; skattad livskvalitet, mötet med vården, känslor vid behandling, kontakten med vårdpersonalen, och sociala relationer. Slutsats: Vårdpersonalen bör uppmärksamma och tillgodose patienternas individuella behov vid dialysbehandlingen. Eftersom patienterna anser att dialysbehandlingen stjäl tid från deras liv, är uttröttande och samtidigt livsnödvändig. Trötthet och känslor av tidsbrist framkom som mest centralt. Ny forskning kring hur tröttheten kan lindras för patienter med dialys skulle vara av nytta för att minska lidandet som dialysbehandlingen medför.

Bakgrund: År 2012 beräknades ca 200 000 svenskar leva med symtomgivande hjärtsvikt. Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till inläggning på sjukhus hos personer över 65 år och tillståndet ökar väsentligt risken för att dö i förtid. Patienter med hjärtsvikt kräver en kontinuerlig utbildning för att kunna utföra en god egenvård. Genom att sjuksköterskan uppmärksammar individens upplevda situation erhålls viktig information för hur omvårdnaden ska utformas. Syfte: Belysa människors upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på tolv kvalitativa studier. Studierna sammanställdes och analyserades för att besvara syftet. Begreppet hälsa valdes som vårdvetenskaplig utgångspunkt. Resultat: Resultatet visade att upplevelserna av sjukdomen präglades av negativa känslor såsom rädsla för döden, ångest och känslor av att bli socialt isolerad. Trots detta förekom positiva känslor som hopp inför framtiden samt att uppskatta det nuvarande livet och det tidigare. Sjukdomen innebar en förändring av självbilden samt en process av att lära sig leva med den. I denna process fann många stöd av sina närstående och genom hoppet. Vården kunde också vara ett stöd men upplevdes av många som negativ. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras hur människornas upplevelser kan tolkas i relation till hälsa och resultatet jämförs även med annan forskning. Sjuksköterskan behöver se till att patienten upplever kontroll över sin situation och sina mediciner samt identifiera vad denne känner hopp inför så att hälsan hos patienten kan stärkas. I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter med den valda metoden.

Kronisk sjukdom är ett ökande problem och kräver en ökad kunskap bland vårdpersonal. Enligt WHO dog 35 miljoner människor av kronisk sjukdom under 2005. En kronisk sjukdom är långvarig, har ett långsamt förlopp och är obotlig. Yrkeskunskap, etik och lagar reglerar sjuksköterskans profession. Många med kronisk sjukdom drabbas av kronisk sorg som är en naturlig reaktion på en pågående förlust. Genom att försöka använda ett livsvärldsperspektiv i vårdsammanhang kan sjuksköterskan komma närmare patientens upplevelser av lidande och vårdande.Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. Denna kvalitativa litteraturstudie följde Evans modell för analysen. I resultatet framkom följande tre teman; kontinuerligt förändrad identitet, ett liv präglat av begränsningar och sociala förändringar. Patienterna upplevde att de kontinuerligt tvingades förändra sin identitet under sjukdomens förlopp. De fysiska begränsningar som sjukdomen medförde präglade deras liv och samtidigt upplevde de sociala förändringar såsom isolering och utanförskap.I diskussionen lyfts viktiga delar av resultatet fram såsom den kontinuerligt förändrade identiteten, vikten av meningsfulla aktiviteter samt närståendes betydelse. Den komplexa situation som kroniskt sjuka patienter lever med kräver ökad förståelse från sjuksköterskor. / Program: Fristående kurs