Bakgrund Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar fem till tio procent av alla kvinnor i fertil ålder. Symtombilden innefattar kronisk buk- och bäckensmärta, kraftiga menstruationssmärtor orsakade av endometrios (sekundär dysmenorré), samlagssmärtor (dyspareuni) samt infertilitet. Tidigare forskning visar att endometrios påverkar kvinnornas livskvalitet. Trots att det är en av de vanligaste gynekologiska sjukdomarna idag råder en generell okunskap om endometrios. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios och hur det påverkar deras livskvalitet. Metod Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes som metod. Sammanlagt intervjuades sex kvinnor i åldern 21-36 med diagnosen endometrios. Vid analysen av det insamlade materialet användes en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat Huvudfyndet var att kvinnornas livskvalitet påverkades negativt av de begränsningar symtomen medför. Smärtan upplevdes göra inskränkningar både i deras vardag och på relationer. De ansåg att bemötandet från vården ej tillgodosåg deras förväntningar och behov. Tiden mellan debutsymtom och diagnos var fördröjd och information om sjukdomen upplevdes vara bristfällig. Det framkom vidare att bristen i bemötandet från vården och övrig omgivning upplevdes leda till en försämrad livskvalitet. En smärtfri vardag till följd av god behandling bedömdes däremot höja livskvaliteten för kvinnorna. Slutsats Det råder okunskap kring endometrios, vilket är en bidragande faktor till fördröjd diagnos, bristande behandling samt oförståelse från vård och omgivning. Dessa faktorer i samband med symtombilden leder till en försämrad livskvalitet för kvinnor med sjukdomen. Nyckelord Endometrios, Upplevelse, Livskvalitet, Kronisk smärta, Bemötande, Okunskap.

Introduktion: Gingivit förekommer hos en större del av befolkningen och kronisk parodontit förekommer hos upptill 40 % av alla vuxna i Sverige. Kunskapen om parodontala sjukdomar och vad de kan leda till är begränsad hos den svenska befolkningen. Den parodontala behandlingen delas in i icke-kirurgisk och kirurgisk infektionskontroll. Mätinstrumenten OHIP-14 och -49 är de mätinstrument som används oftast för att mäta livskvalité. Syfte: Att beskriva livskvalitén hos individer med kronisk parodontit. Frågeställningar: Hur upplever individer med kronisk parodontit sin livskvalité? Metod: En litteraturstudie. Resultat: I resultatet framkommer det att livskvaliteten hos personer med parodontit påverkas påtagligt. Faktorer som påverkar är bland andra psykologisk och fysiologisk diskomfort/ dysfunktion, tuggfunktionen, dålig andedräkt och att mat fastnar mellan tänderna. Det har även påvisats att icke-kirurgisk parodontal behandling påverkar livskvalitén positivt. Konklusion: Livskvalitén hos individer med kronisk parodontit påverkas.

Studien undersöker vilka kemikalier som används i frisersalonger och som kan vara farliga för miljön. Största delen av kemikalierna sprids till vattenmiljön genom avloppsvatten, där exponering för vattenlevande organismer kan orsaka förändringar. En ekotoxikologisk farobedömning identifierar och karakteriserar kemikaliers risker och toxicitet. Farobedömningen baseras på tester utförda på de trofiska nivåer som finns i den akvatiska miljön och bygger på tre kriterier: akvatisk toxicitet, nedbrytbarhet och bioackumulerbarhet. Syftet med examensarbetet är att genomföra en farobedömning på kemikalierna som släpps ut i avloppsnätet från utvalda frisersalonger. Information om kemikalierna som återfanns hos tre frisersalonger eftersöktes i databaser för kemikalier. Totalt identifierats 202 kemikalier från 52 produkter och av dessa kunde 77 kemikalier klassificeras. Farokarakterisering gjordes på de kemikalier som var toxiska för vattenlevande organismer. Resultaten visade att totalt 29 av kemikalierna var klassade som toxiska för vattenlevande organismer. Kemikalierna som identifierats vara toxiska för den akvatiska miljön kan analyseras vidare genom att göra en exponeringsbedömning och risk karakterisering. Information om akvatisk toxicitet, nedbrytbarhet och bioackumulerbarhet saknas för mer än hälften av de funna kemikalierna. Avsaknaden av denna information gör att kunskapen om hur avfallet ska hanteras riskerar att vara bristfällig och att miljöriskerna ligger på en högre nivå än vad som är önskvärt. För att minska riskerna ges några förslag på åtgärder såsom komplettering av miljöriskbedömningar för kemikalierna som finns i hårvårdsprodukter, ökat kunskap om produkternas effekter på miljön, hantering av avfall på rätt sätt samt förslag på reningsmetoder. / This study identifies and examines which chemicals used at hairdressers that are dangerous to the environment. Whereas the largest amounts of chemicals in these products are spread via the sewage net and discharge to recipient, this can cause changes or death in the aquatic environment. Toxic chemicals can be identified and characterized by ecotoxicological hazard assessment. However, an ecotoxicological test, done on different trophic species, is based on 3 criteria: aquatic toxicity, biodegradation, and bioaccumulation. The goal of this exam work is to make a hazard assessment for chemicals that pass through the hairdressers’ sewage system. Hair products that were gathered from three hairdressers have been studied via different classification databases. Hazard characterization has been done for chemicals that were identified to be toxic. 202 chemicals were obtained from 52 products, where 77 chemicals have been classified in the used databases and 29 were identified as toxic to water environment. Besides, studies can be completed and an exposure assessment can be done to chemicals that have been identified to be hazardous in order to complete the environmental risk assessment. Information such as, toxicity to aquatic environment, biodegradation, and bioaccumulation, for more than half of the obtained chemicals has been missing in this study. As a suggestion, further risk assessments, chemical classification, and more demanded information about products ingredients can be recommended in order to minimize the risk. However, a good knowledge about how solid waste can be handled is a way to make the risks for nature smaller. Another interesting suggestion, from a recent study, has been done in order to minimize risks that are spread through sewage.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

<p>SAMMANFATTNING</p><p><strong>Bakgrund:</strong> Enligt WHO kommer dödligheten i KOL att stiga och beräknas år 2020 vara den 3:e största dödsorsaken i världen. Främsta orsaken till KOL är rökning. KOL är en sjukdom som begränsar vardagen, sänker livskvaliteten och orsakar mycket lidande för patienten. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med KOL. <strong>Metod: </strong>Systematisk litteraturstudie där sökning har skett i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Studien bygger på elva vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat:</strong> Patienter med KOL upplevde social isolering, beroende och otrygghet. Denna patientgrupp lever med ständig andnöd som ger oro och ångest. <strong>Slutsats: </strong>Patienter med KOL behöver individanpassad utbildning och information om sin sjukdom för att kunna känna trygghet. Denna litteraturstudie kan vara till hjälp för sjuksköterskan att få en ökad förståelse för denna patientgrupps erfarenheter och behov. Detta kan bidra till en bättre och mer individanpassad omvårdnad.</p>

Introduktion: Prevalensen av kronisk njursvikt ökar världen över. Patienter som diagnostiseras ställs inför stora livsförändringar för att möta de restriktioner och rutiner som blir avgörande för överlevnad. Med vetskap om detta är det av värde att utöka kunskapen om copingstrategier och på vilket sätt patienter hanterar den potentiellt påfrestande situationen. Det för att Sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna bemöta och stötta patienterna. Syfte: Belysa copingstrategier hos patienter med kronisk njursvikt som genomgår dialys, utifrån Lazarus och Folkmans (1984) och Folkmans (1997) teori om copingstrategier. Metod: Litteraturstudien utgick från Polit och Becks (2017) nio-steg. Databearbetningen utfördes med deduktiv ansats. Resultatet baserades på tio artiklar och databaserna som användes var Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Patienter med kronisk njursvikt som genomgår dialys använde olika copingstrategier. Litteraturstudien identifierade underkategorierna; söka information, konfronterande, problemlösning/planering/beslutsfattande, distansering/undvikande, acceptans, socialt stöd, humor, positiv omvärdering och religion. Underkategorierna kunde placeras in under; Problemfokuserad, Emotionsfokuserad och Meningsfokuserad coping utifrån Lazarus och Folkmans teori. De användes enskilt och i kombination med varandra och vilken typ av copingstrategi som användes påverkades av olika sociodemografiska och kliniska variabler. Slutsats: Med vetskapen om att dessa patienter är i behov av välfungerande copingstrategier för att hantera sin livsomställning krävs utökad kunskap om copingstrategier och vilka variabler som påverkar. Detta kan hjälpa sjuksköterskan att tidigt identifiera och hjälpa utsatta grupper för att motverka stressorer som påverkar individens förmåga till coping negativt.

Introduktion: Varje år drabbas en tredjedel av alla vuxna i Sverige av någon typ av ryggsmärta och chansen att någon gång drabbas under sin livstid är 80 %. Personer med ländryggssmärta har ofta dålig kontroll över ryggraden och har svårt att automatiskt aktivera muskulatur som transversus abdominis, multifiderna och obliquerna. För att kunna återfå kontroll har motorisk kontrollträning varit ett alternativ till behandling. Motorisk kontroll definieras som “förmågan att kunna reglera och styra mekanismerna som är nödvändiga för rörelse. Fysioterapeutens roll blir därför allt mer betydande då vi kan hjälpa patienter att hitta tillbaka till det korrekta rörelsemönstret som motorisk kontrollträning tillför för att kunna minska smärtan.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att jämföra om motorisk kontrollträning i jämförelse med andra behandlingsmetoder minskar smärtan hos personer med kronisk ospecifik ländryggssmärta.  Metod: För att hitta artiklar gjordes det en sökning i databaserna Pubmed, AMED, SportDiscus och CINAHL. Därefter sorterades dessa ut efter inklusions- och exklusionskriterier som resulterade i sex artiklar som användes i sammanställningen. 618 personer deltog i studierna.  Resultat: Sex artiklar ansågs relevanta till frågeställningen och hade överensstämmande inklusions - och exklusionskriterier. Träningsprogrammen utfördes i åtta veckor. Smärtskalorna som användes var VAS, NRS och NPRS. Fyra av studierna visade ett resultat där smärtreduceringen ej var signifikant när intervensionsgruppen jämfördes med kontrollgruppen. Två studier visade på signifikant smärtreducering. Konklusion: Litteratursamanställningen visar att motorisk kontrollträning inte är bättre än någon annan typ av behandlingsmetod i fyra av sex studier. Det behövs göras fler studier inom detta ämne för att kunna säkerhetsställa detta.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är vanligt förekommande, fler människor drabbas och dödsfallen ökar globalt. KOL innebär förändringar i livet för patienten och påverkar också livskvaliteten negativt. Sjuksköterskor möter patienter med KOL överallt i vården och behöver en ökad förståelse för att kunna ge stöd ur ett helhetsperspektiv. Den teoretiska referensram som användes var livsvärldsteorin.  Syfte: Syftet var att belysa hur patienter upplever att KOL påverkar deras liv. Metod: En litteraturstudie med resultat från 13 kvalitativa artiklar. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes.  Resultat: Patienterna upplevde att KOL påverkade livet på olika sätt. Resultatet är sammanställt i två teman med sex subteman. Temana är: Psykiska påfrestningar och Begränsningar i livet. Psykiska påfrestningar har subtemana: Skuld över självförvållade, Skam över beteende och symtom, Fysiska symtom leder till psykiska påfrestningar samt Oro och rädsla inför framtiden. Begränsningar i livet har subtemana: Förlust av kontroll och självständighet samt Social isolering.  Slutsats: Konsekvenserna som KOL medför har stor inverkan på patienternas liv och detta leder till lidande för patienten. Dessutom skiljer sig patienternas upplevelser av att leva med KOL något från vårdpersonalens uppfattning om patienternas tillstånd. Detta tyder på att vårdpersonal inte har en tillräckligt god förståelse för hur KOL påverkar patienters liv.

<p>Validerat; 20151021 (global_studentproject_submitter)</p>

Background: The kidneys have three important tasks in the body, when these three functions break down it is called kidney failure. To survive when the kidneys break down you need dialysis treatment or transplantation. Hemodialysis is a time-consuming treatment who includes several hours every week. The prevalence for chronic kidney disease has increased worldwide and it is a disease which is very expensive to the society, both local and global.   Aim: Investigate the change in everyday life for patients over the age of 18 with chronic kidney disease that receive hemodialysis treatment. Method: A literature review based on 11 original papers with qualitative approach.  Results: The result showed that the dialysis treatment influence everyday life from several aspects. The result shows that patients experiencing a change in the everyday life do to travel, food and drinks, social relationships, fatigue and economy. All these categories were affected mostly negative compared to before start of dialysis. The participants witness a mentally change. Living in doubt gave the patients anxiety, and that it affected the quality of everyday life.  Conclusion: This qualitative study contribute to a developed knowledge about the everyday life and thoughts of patients receiving hemodialysis. Patients who starts treatment experiences a change in life, who affect the majority negative. In order to give the best possible care, the nurse require a developed knowledge on how patients in hemodialysis treatment experience the everyday life changes.  Keywords: Hemodialysis, experience, patients, chronic kidney disease