Studien undersöker vilka kemikalier som används i frisersalonger och som kan vara farliga för miljön. Största delen av kemikalierna sprids till vattenmiljön genom avloppsvatten, där exponering för vattenlevande organismer kan orsaka förändringar. En ekotoxikologisk farobedömning identifierar och karakteriserar kemikaliers risker och toxicitet. Farobedömningen baseras på tester utförda på de trofiska nivåer som finns i den akvatiska miljön och bygger på tre kriterier: akvatisk toxicitet, nedbrytbarhet och bioackumulerbarhet. Syftet med examensarbetet är att genomföra en farobedömning på kemikalierna som släpps ut i avloppsnätet från utvalda frisersalonger. Information om kemikalierna som återfanns hos tre frisersalonger eftersöktes i databaser för kemikalier. Totalt identifierats 202 kemikalier från 52 produkter och av dessa kunde 77 kemikalier klassificeras. Farokarakterisering gjordes på de kemikalier som var toxiska för vattenlevande organismer. Resultaten visade att totalt 29 av kemikalierna var klassade som toxiska för vattenlevande organismer. Kemikalierna som identifierats vara toxiska för den akvatiska miljön kan analyseras vidare genom att göra en exponeringsbedömning och risk karakterisering. Information om akvatisk toxicitet, nedbrytbarhet och bioackumulerbarhet saknas för mer än hälften av de funna kemikalierna. Avsaknaden av denna information gör att kunskapen om hur avfallet ska hanteras riskerar att vara bristfällig och att miljöriskerna ligger på en högre nivå än vad som är önskvärt. För att minska riskerna ges några förslag på åtgärder såsom komplettering av miljöriskbedömningar för kemikalierna som finns i hårvårdsprodukter, ökat kunskap om produkternas effekter på miljön, hantering av avfall på rätt sätt samt förslag på reningsmetoder. / This study identifies and examines which chemicals used at hairdressers that are dangerous to the environment. Whereas the largest amounts of chemicals in these products are spread via the sewage net and discharge to recipient, this can cause changes or death in the aquatic environment. Toxic chemicals can be identified and characterized by ecotoxicological hazard assessment. However, an ecotoxicological test, done on different trophic species, is based on 3 criteria: aquatic toxicity, biodegradation, and bioaccumulation. The goal of this exam work is to make a hazard assessment for chemicals that pass through the hairdressers’ sewage system. Hair products that were gathered from three hairdressers have been studied via different classification databases. Hazard characterization has been done for chemicals that were identified to be toxic. 202 chemicals were obtained from 52 products, where 77 chemicals have been classified in the used databases and 29 were identified as toxic to water environment. Besides, studies can be completed and an exposure assessment can be done to chemicals that have been identified to be hazardous in order to complete the environmental risk assessment. Information such as, toxicity to aquatic environment, biodegradation, and bioaccumulation, for more than half of the obtained chemicals has been missing in this study. As a suggestion, further risk assessments, chemical classification, and more demanded information about products ingredients can be recommended in order to minimize the risk. However, a good knowledge about how solid waste can be handled is a way to make the risks for nature smaller. Another interesting suggestion, from a recent study, has been done in order to minimize risks that are spread through sewage.

As the wild boar population increases, so does the consuming of wild boar meat. Often with the belief that this is much healthier than conventional meat. International studies have shown that wild boar meat is more likely to contain higher concentrations of soil pollutions than other game meat. The aim of this study was therefore to analyze the concentrations of lead (Pb) and cadmium (Cd) in the liver of free living wild boars (Sus scrofa), located in the south of Sweden. Samples were taken from 10 wild boars during the hunting season of spring, 2018. The lead and cadmium concentrations in wild boar livers were determined by AAS- atomic absorption spectroscopy. Our result shows a higher uptake for cadmium than lead. Cadmium also seem to increase with age in wild boars due to bioaccumulation. However, 7 out of 10 livers exceeded the maximum limit for food safety standards regarding lead (0,10 mg/kg) and 2 out of 10 for cadmium (0,50 mg/kg). Therefore, the consumer should practice vigilance, especially for wild boar meat originating from areas known to be contaminated.

I denna rapport får läsaren en övergripande bild över hur mikroplaster påverkar de internationella och svenska marina ekosystemen med en fördjupning på fem olika marina djurarter (torsk, sill, räkor, musslor och plankton). Vid framtagande av fakta och information kommer källor från olika relevanta vetenskapliga artiklar, rapporter samt myndigheter användas. På grund av att medvetenheten om mikroplaster i marina miljöer har ökat markant under de senaste 40 åren, har nya miljöproblem upptäckts av utsläppen. Många olika djur i näringskedjan påverkas negativt av mikroplastutsläppen genom exempelvis beteendeförändringar, svält, förgiftning, näringsbrist och andra problem i matsmältningssystemen. Mikroplasterna leder möjligtvis till bioackumulation, men inte biomagnifikation i näringskedjorna i de marina ekosystemen. För att minska mängden mikroplasterkan bland annat Sverige byta ut plastpellets på konstgräsanläggningar, använda filter vid tvättning, använda hållbara däck och göra starkare vägar, använda sediment på bottnen vid dammar, använda galler, filter och slam i vattenreningsverk, granska mikroplaster i jord och minska slamgödsel, samla upp skräp vid kuster och i havsbottnen, samt inte använda mikroplaster i kosmetiska produkter.

Ett flertal vattendrag i Sverige är idag förorenade (till viss grad), däribland Dalälven. Östersjön är ett utsatt hav vad gäller näringstillförsel, där Dalälven är en bidragande del till detta. I takt med att kunskapsnivån stiger kring hur vattenkvalitén påverkar organismer och människor så kan specifika åtgärder tas fram för enskilda vattendrag, för att förbättra kvalitén. Rapporten handlar om fiskodlingar och hur dem påverkas av utsläpp från mänskliga aktiviteter, samt hur odlingen påverkar dess omgivande vattendrag. Fiskodlingar används främst för att odla fisk som livsmedel, men även fisk som är avsedd för utplantering till sjöar och hav. Utplantering av fisk görs främst för att minska trycket på den vilda fisken. Att bedriva en fiskodling innebär stort ansvar för verksamhetsutövaren, där lagar och krav som är fastställda av riksdagen måste uppfyllas. För att kontrollera lagar och krav har man regelbundna kontroller vid fiskodlingar från olika myndigheter. Större delen av dagens fiskodlingar ligger i kontakt med sjöar och hav, och kan därmed påverkas av yttre faktorer i form av mänkliga aktiviteter, men även från själva odlingen i sig. Påverkan som bygger på utsläpp från dessa kan både vara positivt och negativt för vattendraget beroende på hur förutsättningarna hos denna ser ut. Fiskodlingar kan även placeras på land, men är dock betydligt mer kostsamt i jämförelse med en odling placerad i vattendrag. Det finns vissa risker med att bedriva en fiskodling i vattendrag, med avseende på sjukdomar och rymning. Sjukdomar inom en fiskodling kan resultera i slakt, och denna kan även spridas till utomstående vattendrag. En rymning kan bidra till hybridisering och därav påverka det vilda beståndet av fisk, den kan även rubba näringsväven hos vattendraget i form av konkurrens med det vilda beståndet, men även via bioackumulation och biomagnifikation. Det finns vissa faktorer som avgör placeringen av en fiskodling, detta allt efter hur förutsättningarna ser ut och vilken fisk som odlas. Slotts Lax AB, som är en fiskodlingsverksamhet i Dalarna, har valt att odla sin fisk i vattendrag, detta främst för att minimera kostnaderna och nyttja den miljö som erbjuds, vid Dalälven och Siljan. Fisk kan även odlas på land, detta görs främst för  att minimera riskerna med rymning av fisk och spridning av sjukdomar. / Several rivers in Sweden, including Dalälven, are today contaminated  to certain degree. As the knowledge rises around how water quality affects the organisms and humans can specific measures be developed for water bodies, to improve the quality. This thesis focuses on fish farms and how they are affected by emissions from human activity, and how fish farming affects its surrounding water. Fish farms are mainly used to raise fish for human consumption, but also fish intended for planting out in lakes and seas. The planting of fish is mainly to reduce the pressure on wild fish. Conducting a fish farm involves great responsibility for the operator, where laws and requirements that are established by the parliament must be met. For that purpose the laws and requirements are regularly checked at farms from different agencies. Most of the fish farms are currently in contact with lakes and seas, and those can be affected by external factors such as human activities, but also from the culturing itself. Impact of emissions from fish farms can be both positive and negative for the watercourse, depending on the conditions of the area. Fish farms can also be placed on land, but this would be far more costly in comparison with fish farming in waterways. There are certain risks associated with conducting a fish in streams such as, diseases and fish escaping. Diseases in the fish farming can result in the slaughter, and this can also spread to outside watercourses. An escape can contribute to hybridization which therefore affect the wild population of fish, it can also disrupt the food chain of the stream in the form of competition with the wild population, but also through bioaccumulation and biomagnification. There are certain factors that determine the location of a fish farm, depending on how the conditions look likes and what kind of fish species that are being grown. Slotts Lax AB, which is a fish farming business in Dalarna, have chosen to grow their fish in streams, primarily in order to minimize costs and use the environment offered by the Dalälven River and Lake Siljan. Fish can also be grown on land, this is done primarily to minimize the risks of escape and the spread of diseases.

Both poly- and perfluoroalkylated substances (PFASs) and mercury (Hg) are persistent bioaccumulative, and toxic substances (PBTs) of great concern due to their health effects on humans.  These pollutants are ubiquitously occurring in the global aquatic environment and dietary intake of fish is the major exposure pathway for humans. PFASs and Hg are widely studied in the temperate zones, but little is known from the tropical aquatic systems in Africa. Lake Tana, Ethiopia, is of high ecological value and predicted to increase its fish production and export during following years, but knowledge of human health effects due to bioaccumulated pollutants loading from this lake is lacking. The objective of this study was therefore to compare Hg and PFAS concentrations between sites and species, evaluate accumulation patterns and assess the human health risk with increased fish consumption.    During October 2014, a total of 97 fish specimens from five species (Labeobarbus megastoma, Labeobarbus gorguari, Labeobarbus intermedius, Oreochromis niloticus and Clarias gariepinus) were collected from seven sites in Lake Tana. The fish was dissected in Bahir Dar, where a muscle sample was taken from the dorsal line, and later analyzed at the Swedish University of Agricultural Sciences. To determine differences and correlations between sites and species as well as for Hg and PFASs, statistical analyses were conducted and to determine the health risks in increased fish consumption a hazard ratio (HR) was calculated for both substances.   The results showed several similarities between Hg and PFASs, including higher concentrations in piscivorous fish species (L. megastoma and L. gorguari) than non-piscivorous and also spatial distribution similarities. Hg concentrations ranged from 0-639 ng g-1 wet weight (ww) with an overall mean of 137 ng g-1 ww for all species. Seven PFASs were detected (PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTeDA, PFBS, PFOS), and the ∑PFSA concentrations ranged from non-detected to 3.61 ng g-1 ww. PFDA was found in all sites and species, compared to PFOS, which only was found in piscivorous species in elevated levels. The positive correlation between Hg and PFOS imply that these substances have similar accumulation patterns. The HRs showed that increased fish consumption is harmless to the Ethiopian population regarding PFAS and Hg contamination. Varied fish consumption is of importance though since several individuals from the piscivorous species contained Hg concentrations exceeding the WHO marketing limit of 0.5 μg g-1 (500 ng g-1). / Både poly- och perfluoralkylerade ämnen (PFASer) och kvicksilver (Hg) är persistenta, bioackumulerande och toxiska (PBT) ämnen som kan utgöra stor hälsorisk för människor. PFASer och Hg förekommer globalt i den akvatiska miljön och den mest betydande källan för mänsklig exponering av dessa ämnen är fiskkonsumtion. Studier av PFASer och Hg är vanligt förekommande i de tempererade zonerna, men väldigt lite är känt från de tropiska akvatiska systemen i Afrika. Lake Tana, Etiopiens största sjö, har stort ekologiskt värde och fiskproduktion och export från sjön förutspås öka under kommande år. Däremot saknas kunskap om hur denna föroreningsbelastning med ökat fiskintag kommer påverka befolkningen i landet. Syftet med denna studie var därför att jämföra Hg- och PFAS-koncentrationer mellan områden och arter, utvärdera ackumuleringsmönster och bedöma hälsoriskerna med ökad fiskkonsumtion i landet.   Under oktober 2014 samlades totalt 97 individer in från fem arter (Labeobarbus megastoma, Labeobarbus gorguari, Labeobarbus intermedius, Oreochromis niloticus och Clarias gariepinus) och från sju olika platser i Lake Tana. Dissektionen utfördes i Bahir Dar (där muskelprover togs från dorsala rygglinjen) och sedan fördes proverna till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för analys. För att bestämma skillnader och korrelationer mellan områden och arter, samt mellan Hg och olika PFASer, utfördes statistiska analyser och för att utvärdera hälsorisken av en ökad fiskkonsumtion beräknades riskfaktorer för båda ämnena.    Resultaten påvisade flertalet likheter mellan Hg och PFASer, bland annat högre koncentrationer i piskivora fiskarter (L. megastoma and L. gorguari) än icke-piskivora och även likheter i koncentrationer mellan provområdena. Hg-koncentrationerna varierade mellan 0-639 ng g-1 våtvikt (vv), med ett medel på 137 ng g-1 vv för alla arter. Sju PFASer detekterades i analysen (PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTeDA, PFBS, PFOS), där ∑PFSA koncentrationerna varierade mellan icke-detekterbara till 3,6 ng g-1 vv. PFDA förekom i alla arter och områden, medan PFOS bara fanns i förhöjda värden i piskivora arter. Den funna positiva korrelationen mellan PFOS och Hg antyder att dessa ämnen har liknande ackumulationsmönster. De beräknade riskfaktorerna visade att en fiskkonsumtions-ökning inte skulle utgöra en risk för den etiopiska befolkningen med avseende på Hg- och PFAS-halter. En varierad fiskkonsumtion är dock av stor vikt eftersom flertalet individer från de piskivora arterna innehöll högre Hg-koncentrationer än den av WHO rekommenderade gränsen på 0,5 μg g-1 vv.