När sjukdom drabbar en människa, förändras tillvaron. En av sjuksköterskans uppgifter är att hjälpa och stötta patienten att finna mening i sin nya situation och med andra förutsättningar än tidigare. Ska patienten kunna leva sitt liv så självständigt som möjligt, behöver vården utgå från patientens behov, och utformas så att patienten kan vara delaktig. Syftet med studien är att få förståelse för vad delaktighet kan innebära för kroniskt sjuka patienter i mötet med vården. Som metod för att svara på studiens syfte, valdes en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamling. Sex intervjuer genomfördes och analyserades utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk analysmetod. Under analysen växte två huvudteman med underteman fram. Resultatet visar att delaktighet kan innebära att bli lyssnad till. Det är centralt för informanterna, då önskan finns om att vården ska utgå från informantens tankar, behov och kunskap. Detta innefattar även tankar kring att erhålla relevant information för att kunna vara delaktig. En faktor som påverkade känslan av delaktighet eller ej för informanterna, var kontinuiteten bland vårdpersonalen. När en relation kunde byggas upp, gav det trygghet och känsla av delaktighet. Resultatet av studien ger förståelse för hur vårdpersonal kan arbeta för att patienter med kronisk sjukdom ska kunna vara delaktiga.

Ungefär 26 miljoner personer i världen lever med diagnosen hjärtsvikt. Antalet som lever med hjärtsvikt ökar vilket främst beror på att människan blir äldre men också på förbättrad vård. Kronisk hjärtsvikt är en sjukdom med hög mortalitet som påverkar livskvaliteten då den både ger fysiska symtom och har inverkan på den mentala hälsan. Därför krävs stort stöd av sjukvården, framförallt primärvården som kan arbeta profylaktiskt. Ett sämre stöd ger inte bara ett ökat lidande utan kan även ge försämrad hållbar utveckling ekonomiskt och socialt för både samhället och individen med bland annat fler sjukhusvistelser. Syftet är att beskriva och jämföra livskvalitet hos äldre personer med kronisk hjärtsvikt hos de som möter och inte möter hjärtsviktssköterska på vårdcentral. Studien är en kvantitativ enkätstudie med deduktiv ansats. Två grupper med äldre personer med kronisk hjärtsvikt jämfördes, en som följdes av hjärtsviktssköterska (n = 8) och en som inte följdes av hjärtsviktssköterska (n = 15). Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Mann-Whitney U-test och Chi-square test utfördes då det var en jämförande analys mellan två oberoende grupper med signifikansnivå p =.05. Slutsatser av resultatet måste göras med stor försiktighet då bortfallet var högt. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna gällande livskvalitet förutom i frågan om deltagaren varit hindrad att utföra vissa arbetsuppgifter eller andra aktiviteter. Där fanns en signifikant högre begränsning i gruppen som inte följs av hjärtsviktssköterska (p=.034). Även om studien inte visade någon större effekt av hjärtsviktssköterskans betydelse för livskvalitet hos äldre med kronisk hjärtsvikt så har flera andra studier visat på det motsatta. Då hjärtsviktssköterskan kan ha en betydelse, både för personer med hjärtsvikt och för hållbar utveckling både ekonomiskt och socialt. Fler studier borde göras inom detta område för att utöka antalet hjärtsviktssköterskor inom primärvården i Sverige.

<p><strong>Bakgrund</strong>: hepatit C- viruset identifierades för första gången år 1991. Sjukdomen är enligt smittskyddslagen klassificerad som en allmänfarlig sjukdom och nyupptäckta fall måste anmälas till smittskyddsinstitutet. Hepatit C- sjukdomen är förknippad med sänkt livskvalitet och de drabbade människorna upplever social stigmatisering i högre grad än andra. <strong>Syfte: </strong>belysa de faktorer som påverkar det dagliga livet för människor med kronisk hepatit C samt belysa sjuksköterskans roll i omvårdnaden för dessa patienter. <strong>Metod: </strong>litteraturstudie bestående av 18 vetenskapliga studier av grad I eller grad II kvalitet publicerade mellan år 2000-2008. <strong>Resultat: </strong>studierna visade att människor med kronisk hepatit C dels upplever de sjukdomsorsakade symtomen som mycket påfrestande, men även att relationen med andra människor påverkats negativt. Människorna som deltog i studierna upplevde att de var i stort behov av information från vårdpersonalen gällande familjeplanering och sexuella relationer. Kontakt med vården upplevdes inte alltid som någonting positivt då vårdpersonalens kunskaper om sjukdomen visade sig vara bristfälliga i många fall. <strong>Diskussion/Slutsats: </strong>sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskan skall hjälpa patienten att finna mening i sitt lidande samt hjälpa den sjuke att utveckla sitt sociala kontaktnät. Vidare forskning inom området behövs för att på bästa sätt kunna tillgodose patientens behov.</p>

<p>Examensarbete  vårdvetenskap 15 hp</p><p>TITEL: Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioners påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård</p><p> Författare: Julia Halt och Anna Jonsson</p><p>SAMMANFATTNING:<strong> </strong></p><p>Bakgrund:<strong> </strong>Kronisk hjärtsvikt är en av de vanligaste sjukdomarna hos äldre. En stor och viktig del av behandlingen utgörs av egenvård och då patienterna är införstådda med vikten av denna.<strong> </strong></p><p>Syfte:<strong> </strong>Att belysa sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning.  </p><p>Metod:<strong> </strong>Systematisk<strong> </strong>litteraturstudie där åtta artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och sedan analyserades till ett resultat.<strong> </strong></p><p>Resultat:<strong> </strong>Det huvudsakliga resultatet visar att de viktigaste interventionerna för att påverka hjärtsviktspatienters egenvård är kontinuerlig utbildning där patient och sjuksköterska närvarar. En viktig del efter att ha informerat patienterna är att kontrollera deras förståelse för egenvården. Centralt är även sjuksköterskans bemötande och patientens medverkan. Stor vikt läggs vid att patienterna ska motiveras till egenvården och därmed öka följsamheten. Resultatet ger ny kunskap om hur viktig sjuksköterskans påverkan är för egenvården och har hjälpt oss att förstå vilka delar som är väsentligast för att stötta patienter i egenvården.</p><p>Slutsatser: Sjuksköterskan har en stor påverkan på patientens egenvård. Relationen mellan sjuksköterska och patient bör grundas på en ömsesidig kommunikation, förtroende och engagemang. Patientundervisningen kan med fördel individanpassas för att öka förståelse och förmåga till egenvård.</p><p><strong> </strong>Nyckelord:<strong> </strong>Kronisk hjärtsvikt, egenvård, omvårdnad, patientutbildning, compliance<strong></strong></p>

<p>Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande i</p><p>olika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten. Litteraturstudien grundades på 16 vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv. Resultatet visade att socialt stöd från omgivningen, accepterande av sjukdomen, realistiska mål men även andlighet och inre harmoni ökade upplevelsen av hopp. Stigmatisering och avsaknad av diagnos var ett stort hot mot patientens upplevelse av hopp. Som sjuksköterska är det</p><p>viktigt att hjälpa patienten att genomlida lidandet och lägga energin på leva i nuet. Sjuksköterskan bör hjälpa patienten att se</p><p>möjligheterna och inte begränsningarna i framtiden. Blir patienten medveten och aktiv i sin sjukdomssituation leder det till ett oberoende av andra och ökar upplevelsen av hopp. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om fenomenet hopp för att kunna hjälpa patienten uppleva hopp och känna</p><p>livskvalitet.</p>

<p>Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen är okänd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strävar mot en så normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsägelsefulla angående skillnader mellan barn och ungdomar med JIA och friska barn och ungdomar. Smärta, stelhet och trötthet är några symptom som påverkar barn och ungdomars aktiviteter och skolgång. För att klara av att hantera det dagliga livet använder sig barn och ungdomar utav copingstrategier såsom samtal samt kontroll och acceptans av sin situation. För att uppnå optimal hantering av sin nya livssituation är det viktigt med en tillfredställande information och kunskap. Vidare forskning om JIA bör göras kvalitativt då barn och ungdomar är experter på sin egen sjukdom. Detta skulle bidra till en fördjupad förståelse om att hantering och upplevelser varierar i barn och ungdomars dagliga liv. Eftersom JIA är en sjukdom som är individuell och går i skov är det av stor vikt att sjuksköterskan följer patienternas dagsform för att optimera vården.</p>

<p>Patients with COPD (chronically obstuctive pulmonary disease) often experience acute episodes of the disease. On these occasions it is usual that the ambulance nurse is the patients first contact in the care. The purpose of this study is to describe patients' experiences in acute condition of the disease COPD and the Pre-hospital nursing. The method was systematic literature review with content analysis. The results show four prominent themes on the basis of patients' experiences. These themes are death anxiety, shame, loneliness and loss of control. Related to these themes different desires on care measures based on patients' experiences are described.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Kronisk hjärtsvikt är ett ökande sjukdomstillstånd bland befolkningen och påverkar det dagliga livet för de drabbade.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att beskriva fysisk aktivitet samt dess betydelse för livskvalitet för vuxna personer med kronisk hjärtsvikt.</p><p><strong>Metod</strong>: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl och ELIN@kalmar.</p><p><strong>Resultat: </strong>Fysisk aktivitet i form av specialutvecklade träningsprogram är en betydelsefull faktor för patienter som lider av kronisk hjärtsvikt. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på samtliga dimensioner av livskvalitet (global, fysisk, mental och social) hos de personer som lider av kronisk hjärtsvikt.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Det är viktigt att vårdpersonal, däribland sjusköterskor, möjliggör att fysisk aktivitet blir lättillgänglig och genomförd för alla patienter som drabbas av kronisk hjärtsvikt och detta så tidigt som möjligt för att undvika en snabb försämring av deras livskvalitet.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> kronisk hjärtsvikt, livskvalitet, fysisk aktivitet, omvårdnad.</p>

<p>Background: Multiple myeloma is a malignant incurable cancer disease associated with severe chronic pain. The nurse has several important roles in the management of patients with multiple myeloma. This study focuses on nurse´s roles including the caring of pain relief.</p><p>Aim: The aim of this study was to elucidate the nurse’s role in giving care to patients with multiple myeloma and associated chronic pain.</p><p>Method: This literature study was based on scientific articles.</p><p>Results: The nurse is in a key position to facilitate ongoing adequate pain and psychosocial assessment of patients with multiple myeloma. The study presents ways of relieving pain and suffering via different ways of caring management. Five themes emerged: communication, support, distraction, information and education, pain assessment and evaluation. The nurse´s roles are acknowledged, and associated ethical dilemmas are presented. Knowledge about how to decrease pain and suffering by non-pharmacological means, improves the nurse´s possibility to manage difficult situations in patients with incurable cancer.</p>

Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande i olika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten. Litteraturstudien grundades på 16 vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv. Resultatet visade att socialt stöd från omgivningen, accepterande av sjukdomen, realistiska mål men även andlighet och inre harmoni ökade upplevelsen av hopp. Stigmatisering och avsaknad av diagnos var ett stort hot mot patientens upplevelse av hopp. Som sjuksköterska är det viktigt att hjälpa patienten att genomlida lidandet och lägga energin på leva i nuet. Sjuksköterskan bör hjälpa patienten att se möjligheterna och inte begränsningarna i framtiden. Blir patienten medveten och aktiv i sin sjukdomssituation leder det till ett oberoende av andra och ökar upplevelsen av hopp. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om fenomenet hopp för att kunna hjälpa patienten uppleva hopp och känna livskvalitet.