Bakgrund: Kronisk sjukdom är den ledande dödsorsaken bland individer världen över varav hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes och kroniska lungsjukdomar är de dominerande. Att leva med kronisk sjukdom erfordrar en livslång behandling av förändrade levnadsvanor. Hälsa och välbefinnande utesluter inte sjukdom, för kroniskt drabbade innebär det att förhålla sig till sin livssituation. Subjektiva och objektiva emotioner är en stor del bland individers vardag och orsakar ett lidande. Hos hälso- och sjukvården föreligger det ett ansvar att främja hälsa, lindra lidande och förebygga sjukdom bland individer med kronisk sjukdom. Syfte: Att belysa individers upplevelser av att leva med kronisk sjukdom. Metod: En litteraturöversikt där datamaterialet består av tio kvalitativa artiklar ur ett patientperspektiv. Resultat: Resultatet identifierar två huvudteman; behov av ett stödjande nätverk och kronisk sjukdom i vardagen samt sju underteman; vikten av ett betryggande och socialt stöd, en förtroendefull vårdrelation, kunskap och information vid sjukdomshantering, att finna balans vid upprätthållandet av levnadsvanor, när sjukdomen är under progression, avsaknad av en meningsfull vardag och existentiell rädsla. Konklusion: Individer med kronisk sjukdom upplever ett dagligt och påtagligt livslidande. Individer bör ses ur ett helhetsperspektiv där hälso- och sjukvården skall utgå från en personcentrerad- och individanpassad vård.

Bakgrund: Kronisk njursjukdom (KNS) anses vara ett världshälsoproblem som kännetecknas av en smygande och irreversibel försämring i njurarnas funktion att rena blodet från avfallsämnen. Det krävs ofta en radikal livsstilsförändring hos patienten med KNS och associeras bland annat med en stress och förlorad frihet. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete med kroniskt njursjuka patienter syftar till att lindra lidande och motverka progression. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter med kronisk njursjukdom. Metod: Litteraturöversikt med en induktiv ansats. Litteratursökningen av originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed (Medline). Totalt inkluderades 15 artiklar till resultatet efter de analyserats. Resultat: Resultat presenterades under tre huvudkategorier; Relationen mellan sjuksköterskan och patienten, Eftersträva en hög följsamhet och Förutsättningar för god omvårdnad. Huvudkategorierna mynnade sedan ut i åtta subkategorier. Diskussion: Erfarenheter från sjuksköterskor som arbetar med kroniskt njursjuka patienter visade sig bland annat vara påfrestande och i vissa fall omfattande. Deras erfarenheter visade även att en god relation var till deras fördel. Med Roys adaptionsmodell kan sjuksköterskorna se patienterna från ett helhetsperspektiv och en föränderlig miljö kunde till fördel skapa balans i tillvaron. Slutsats: Omvårdnadsarbetet med patienter med KNS var omfattande och i vissa fall kunde emotionella känslor uppträda. En god relation var till fördel för omvårdnadsarbetet och förbättrade följsamheten i den givna omvårdnaden / <p>Examinationsdatum: 2021-03-22</p>

Bakgrund: I Sverige lider ca 18,7 procent av svår smärta eller värk och ca 1,3 miljoner människor antingen vårdar, hjälper eller stödjer en anhörig. Smärta ska ha hållit i sig i över tre månade för att klassas som kronisk/långvarig smärta. Familjefokuserad omvårdnad är en teori som används för att inkludera anhöriga i vården. Eftersom anhöriga har en betydelsefull roll i omsorgen för en familjemedlems vård behöver hälso- och sjukvårdspersonal uppmärksamma denna grupp för att ge de stöd och hjälp i ett tidigt skede. Det är därför av stor vikt att veta hur anhöriga upplever i samband med att vårda en familjemedlem. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med långvarig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt baserat på kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet innehåller fyra huvudkategorier: Upplevelsen av att inte räcka till, Upplevelsen av kontroll, Upplevelsen av familjeroller och relationer samt Anhörigvårdares upplevelser av vårdpersonalen samt två underkategorier. Resultatet visar att anhöriga upplever tecken på psykisk ohälsa, de upplever brist på kontroll och hittar strategier för att öka kontrollen, familjeroller och relationer påverkas både negativt och positivt och de upplever att stöd och tillgänglighet från vårdpersonalen är viktigt. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter med den aktuella studien utifrån trovärdighetsbegreppen: tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Resultatdiskussionen diskuterar fyra fynd: Symtom på psykisk ohälsa upplevdes av anhöriga som vårdade, Upplevelsen av kontroll har en central del i vårdandet, Förändringar i relationer och Sjukvårdspersonalens stöd och tillgänglighet var viktigt och betydelsefullt för de anhöriga. Det familjefokuserade omvårdnadsperspektivet diskuteras i förhållande till vissa fynd.

Kronisk migrän definieras enligt den nuvarande International Headache Society Classification of Headache Disorders (ICHD-3) som huvudvärk som uppstår minst 15 dagar per månad varav minst 8 dagar migrän under minst 3 månaders tid. Kronisk migrän är ett handikappande tillstånd som förvärras och utvecklas från episodisk migrän. Kronisk migrän påverkar livskvalitet hos vuxna med upprepade sjukskrivning och den påverkar den sociala aktiviteter hos människor. Kronisk migrän är förknippade med andra psykiska sjukdomar exempelvis depression och ångest. BOTOX® är ett läkemedel som godkändes 2010 för profylaktiska behandling av kronisk migrän. OnabotulinumtoxinA den aktiv substansen i BOTOX är ett nervgift från bakterien Clostridium botulinum och fungerar som en neuromuskulär blockerare som används för att relaxera musklerna på olika områden på kroppen. Vid behandling av kronisk migrän injiceras OnabotulinumtoxinA på sju specifika områden i huvud och nacke. Syftet med arbete är att undersöka effekt, säkerhet och påverkan av BOTOX på livskvaliteten. Arbetet är en systematisk litteraturöversikt baserad på sekundärdata som har samlats in via databasen PubMed. För att hitta relevanta studier och besvara syftet har följande sökfraser använts onabotulinumtoxinA, chronic migrän, life quality. Detta resulterade i 13 artiklar inkluderades som skiljer sig på behandlingslängd och antal patienter. Alla ingående studier har visat på en bra effekt av onabotulinumtoxinA vid kronisk migrän genom att orsaka en minskning av antalet huvudvärksdagar per månad jämfört med placebo. Flera studier har också visat att behandlingen är säker och att patienterna tolererar de administrerade doser väl med vissa milda, till måttliga biverkningar med en incidens på mindre än 10 %. Biverkningar som patienter har rapporterat i studierna var muskelsvaghet, nacksmärta och smärta vid injektionsställe. OnabotulinumtoxinA fungerade bra vid alla studier och har förbättrat livskvaliteten hos patienter genom förbättring av både fysiska och emotionella funktioner. Sammanfattningsvis är onabotulinumtoxinA ett effektivt och säkert läkemedel vid förebyggande behandling av kronisk migrän.

Bakgrund: Egenvård vid kronisk hjärtsvikt utgör en central del i behandlingen eftersom personen behöver genomföra en livsstilsförändring. Medicinsk behandling, fysisk aktivitet och hälsosam kost är betydelsefulla komponenter i förändringen av livsstilen. Egenvård utförs i hemmet med stöd av hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med kronisk hjärtsvikt uppfattar sin förmåga att hantera egenvård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design genomfördes som utgick från 12 artiklar där resultatet utformades utifrån personers perspektiv. Artiklar till resultatet var publicerade mellan 2012–2022. Databaserna Cinahl och Medline användes vid datainsamlingen som vidare analyserades med Fribergs beskrivning av kvalitativ analys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier. Kategorin Behov av kunskap, information och råd beskrevs av personerna som att de uppfattade att de hade bristande kunskap och att det hade positiva effekter då de erhöll kunskap och information. Kategorin Motivationens betydelse handlade om att det fanns faktorer som motiverade personen till egenvård men att det också fanns hinder för motivation. I kategorin Behov av stöd och delaktighet beskrevs att stöd från sjukvård och familj var av betydelse men att det också fanns hämmande faktorer för att kunna vara delaktig och utföra egenvården. Kategorin Förmågan att kunna utföra egenvård handlade om uppfattning om följsamheten till egenvård men också om hinder för att utföra egenvård. Slutsats: Litteraturöversikten visar att ökad förståelse kring uppfattningar om egenvård är viktigt för att främja följsamhet och efterlevnad av egenvård. Vidare forskningsförslag är att utforska hur digitalisering och e-hälsa kan effektivisera egenvård i framtiden. / Background: Self-care in chronic heart failure is a central part of the treatment where people need to implement a lifestyle change. Medical treatment, physical activity and a healthy diet are important components in changing your lifestyle. Self-care is performed at home with the support of health care professionals. Aim: The aim was to describe how people with chronic heart failure perceive their ability to handle self-care. Method: A literature review with a qualitative design was conducted including 12 scientific articles where the result was designed from a person's perspective. The included articles to the result were published between 2012–2022. The databases Cinahl and Medline were used in the data collection, which was further analyzed using Friberg's analysis method. Results: The results revealed four categories. The category Need for knowledge, information and advice was described by the persons as perceiving that they had a lack of knowledge and that it had positive effects when they received knowledge and information. The category The importance of motivation was that there were factors that motivated the person to self-care but that there were also obstacles to motivation. In the category Need for support and participation, it was described that support from healthcare and family was important, but that there were also inhibiting factors to be able to participate and perform self-care. The category Ability to perform self-care was about the perception of compliance with self-care but also about obstacles to performing self-care. Conclusion: The literature review shows the importance of increasing the understanding of the perception in self-care, for promoting compliance and adherence. Further research proposals are to explore how digitalization and e-health can make self-care more efficient in the future.

Bakgrund: Många lever med långvarig smärta. Forskning visar att smärta är en osynlig subjektiv och individuell upplevelse. Ökad kunskap och förståelse av svårigheter att leva med en långvarig smärta, skulle kunna ligga till grund för att lindra lidande samt stärka sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med långvarig smärta. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på fem självbiografier. Det insamlade materialet analyserades utifrån en induktiv ansats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: När smärtan begränsar det dagliga livet som belyser begränsningarna den långvariga smärtan orsakar, Att använda sin inre styrka för att hantera smärtan där strategier för att hantera smärtan beskrivs samt Upplevelsen av stöd från vården och myndigheter som tar upp ett bra och dåligt bemötande av vården och myndigheter. Slutsatser: Individer med långvarig smärta behöver få mer stöd och förståelse i sitt lidande som påverkas både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Som sjuksköterska är det speciellt viktigt att vårda med livsvärlden som grund för att finna en meningsfull hanteringsstrategi.

Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett omfattande problem över hela världen och bara i Sverige lever 400 000 till 700 000 patienter med KOL, men många går odiagnostiserade. Sjukdomen innebär både fysiska och psykiska besvär för patienten och kräver omfattande behandling. Sjuksköteskor har till uppgift att försöka lindra det lidande som uppstår för patienten. Lidandet utgör arbetets teoretiska referensram. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse ac att leva med KOL:  Metod: Studiens metod är en litteraturstudie. Analysen av data sker utefter integrerad analys. Datasökningen utfördes i databasen CINAHL och PsycINFO och resulterade i 11 artiklar. Resultat: Resultatet för litteraturstudien visar att patienten upplevde att sjukdomen påverkade deras liv inom fler områden. resultatet presenteras i kategorierna Patienters upplevelse av Förluster; patienters upplevelse av sädslor, Patienters upplevelse av beroende och Patienters upplevelse av skam och självförebråelse. Slutsats: Sjukdomen KOL påverkar livet för patienterna på flera vis. Sjukdomen har negativa effekter som resulterar i ett lidande för patienten som helt förlorar sitt tidigare liv och måste anpassa sig till ett nytt.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en sjukdom som påverkar både lungor och luftvägar. I Sverige är det cirka 400 000 till 700 000 personer som lever med sjukdomen. De egenvårdsråd som rekommenderas är rökstopp, andningsövningar, fysisk aktivitet samt medicinjusteringar.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av egenvård i samband med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ design med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Informanterna hittades med hjälp av bekvämlighetsprincipen där en patientförening kontaktades. Sammanlagt intervjuades fem stycken personer med KOL från två orter i Kronobergs Län. Analysen av de kvalitativa intervjuerna är gjord med hjälp av en manifest innehållsanalys med en induktiv ansats.  Resultat: Resultat består av två kategorier, Erfarenheter av utförandet av egenvård och stöd i egenvården har betydelse. Alla intervjupersonerna försökte utföra någon form av egenvård och den gjordes för att undvika att bli sämre. Den viktigaste egenvården upplevdes vara andningsövningar och fysisk aktivitet. Det framkom även att det ibland kunde var svårt att motivera sig till egenvården. Det stöd som de tidigare fått från sjukvården med årliga besök hade gjort att de kände sig trygga och besöken upplevdes varit viktiga. Stöd upplevdes även komma från anhöriga, det handlade då framför allt om omtanke och att ge ett stöd som gav effekt på egenvården kunde ibland vara svårt. Det framkom även att det fanns en längtan efter mer information gällande egenvård.  Slutsats: Egenvården har stor betydelse för de med en KOL-sjukdom, för att de inte ska försämras samt att de ska klara av sin vardag. För att klara sin egenvård är det viktigt med stöd från flera olika håll och för att anhöriga ska ha möjlighet kunna ge ett bra stöd behöver de information kring detta.

Bakgrund: hjärtsvikt är ett stort folkhälsoproblem som har ett progressivt tillstånd och hög mortalitet. För närvarande finns det inte något botemedel mot hjärtsvikt, och dålig prognos har förknippats med dålig hälsorelaterad livskvalitet hos hjärtsviktpatienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att systematiskt sammanställa befintlig kunskap om hälsofrämjande interventioner som ökar livskvaliteten för personer med kronisk hjärtsvikt. Metod: Studien är en litteraturstudie, där systematisk sökning genomförts i databaser; PubMed, Cinahl, samt artikelsökning i Ltu:s databas. Sökord som användes var Chronic Heart Failure, Nurse Intervention, Nonpharmacological Intervention, Quality of Life och Health. Inklusionskriterierna var interventioner för patienter med Kronisk hjärtsvikt, artiklar från fem år tillbaka (2013–2018), ytterligare avgränsning som gjordes var peer reviewed artiklar som publicerats på engelska. Resultat: litteraturstudien grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser, med olika hälsofrämjande interventioner. Samtliga interventioner visade ha en god effekt, som lindrade symtom och därigenom ökade livskvalité. Slutsats: Många personer som lever med hjärtsvikt kan på grund av sina symtom inte utföra dagliga vårdaktiviteter vilket påverkar personens fysiska och känslomässiga funktion negativt och leder slutligen till signifikant försämring av individens livskvalité. Det är dock möjligt att leva ett tillfredställande liv med god livskvalité genom att ta till olika hälsofrämjande icke farmakologiska interventioner.

No description available.