Bakgrund: Hjärtsvikt är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar och utgör ett stort folkhälsoproblem världen över. Det är även förknippat med frekventa sjukhusinläggningar. Egenvård har en stor betydelse för hjärtsviktspatienters hälsa och livskvalité. Brister i egenvård kan innebära att patienten saknar motivation eller har otillräcklig kunskap kring sin sjukdom. Det kan leda till en försämring av deras tillstånd vilket resulterar i återinläggningar. E-hälsa kan vara ett stöd och en trygghet för att underlätta egenvården och utveckla sjukdomsinsikt. E-hälsa ger kunskap och utbildning från vårdpersonal och förstärker kommunikationen och patientens självständighet. Syfte: Syftet var att belysa aspekter på användningen av e-hälsoverktyg för egenvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt.  Metod: Metoden som valdes var en integrativ litteraturöversikt. Analysen utfördes enligt Fribergs (2017) fem analyssteg. Litteraturöversikten baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixad metod. Resultat: Resultatet visade att e-hälsoverktyg har en stor fördel i egenvården hos patienter med hjärtsvikt. Deras symtomkännedom förbättrades och patienterna kunde därmed känna igen symtomförsämring och koppla det till sin sjukdom. I resultatet framkom fem teman, Inblick i sin egenvård, Uppmärksamhet på förändrande symtom, Behov av bekräftelse, Behov av struktur i vardagen och Belysa tekniska svårigheter. Slutsats: Resultatet visar att e-hälsoverktyg kan göra patienterna mer uppmärksamma på sina symtom vid försämring. Medvetenheten hos patienterna skapar möjlighet att vidta förebyggande åtgärder som förhindrar att sjukdomen förvärras vilket kan leda till minskade sjukhusinläggningar.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar var 10:e person med livmoder. Sett ur ett generellt perspektiv så brukar fokus främst ligga på behandling och medicinering av endometrios, där andra aspekter av sjukdomen ofta glöms bort. I den här studien skiftar fokuset. Syftet med den här studien är att belysa hur endometrios påverkar vardagen och den psykiska hälsan. Studien är en litteraturstudie där resultatet visar en koppling mellan endometrios och psykisk problematik i form av exempelvis ångest och depression.

No description available.

No description available.

Bakgrund: I världen dör ca 41 miljoner människor årligen av kroniska sjukdomar. En av dessa är kronisk hjärtsvikt. Hjärtsvikt innebär otillräcklig blodcirkulation med försämrad perfusion. Detta leder till besvärliga symtom som i sin tur påverkar patientens livskvalitet. Kronisk hjärtsvikt är en obotlig sjukdom som innebär mycket egenvård för patienten. Det är en stor patientgrupp som sjuksköterskan möter överallt inom vården. Genom att sammankoppla världen och subjektet kan en helhetssyn skapas om livsvärlden. Om patientens verklighet, upplevelser och erfarenheter bekräftas kan ett vårdande förhållningssätt tillämpas.Syfte: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt.Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes där resultatet bestod av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar som togs fram via CHINAL och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys genomfördes.Resultat: Resultatet presenterades utifrån tre teman; Upplevd symtombörda med underkategorier; Upplevelse av fysiska symtom; Upplevelse av psykologiska symtom; Upplevelse av sociala symtom, Vikten av professionell information & stöd och En förändrad kropp & livsstil. Många patienter upplevde att de var tvungna att göra en livsstilsförändring som kunde påverka livskvaliteten negativt. Slutsatser: Studiens resultat visade att patienten som lever med kronisk hjärtsvikt står inför en känslomässig och påfrestande livsstilsförändring. Vissa patienter upplevde en försämrad livskvalitet, bristande kunskap och bristfälligt stöd. Genom att sjuksköterskan är lyhörd för patientens behov kan en förbättrad livskvalitet upplevas.

Denna studie har för avsikt att kasta ljus åt att kronisk fysisk sjukdom kan ha påverkan på individers självbild. Detta var också syftet med min undersökning. Tidigare forskning i ämnet är gjort kvalitativt och där försvinner påminnelsen om hur många människor detta ämne berör, därför valde jag att använda mig av en kvantitativ enkätstudie. Teorier jag valt att testa mina resultat mot är Cooleys Spegeljaget och Goffmans dramaturgiska perspektiv. I studien framkommer att deltagarna tror att de skulle vara bättre människor om de vore friska, något man inte borde tänka och känna om självbilden vore god. Kroniskt sjuka verkar spelar en roll som friska inför andra, och därigenom dölja sjukdomens inverkan på deras liv. Däremot speglas inte deltagarnas självbild av andras reaktioner utan verkar komma från deltagarna själva.

Sammanfattning Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en sjukdom som drabbar allt fler människor över världen och är en vanlig orsak till sjukhusinläggningar. Tillståndet påverkar patienters livsvärld till följd av besvärliga symtom och leder därmed till en förändrad vardag. Genom en kombination av både medicinsk och icke-medicinsk behandling kan hjärtsviktspatienterna lindra sjukdomens påverkan i deras dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturöversikt med elva kvalitativa vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats utefter en granskningsmall för att säkerställa god kvalitet till studien. Artiklarna sammanställdes och analyserades enligt Fribergs (2017) analys. Resultat: Två teman med tillhörande sex underteman identifierades i studiens resultat. Dessa teman var följande: Att vara i behov av stöd och Att leva ett förändrat liv. Slutsats: Livet med kronisk hjärtsvikt påverkar patienter på flera olika sätt och leder till konsekvenser som följd. Exempelvis minskad fysiska förmågor till följd av andfåddhet som symtom. Resultatet påvisar en variation av patienternas upplevelser där stöd, information och relation med närstående samt vården har en stor betydelse för deras sjukdomstillstånd. Därför är det viktigt att sjuksköterskor ge en personcentrerad vård genom att ta del av hjärtsviktspatienternas berättelser och anpassa vården utefter deras individuella behov för att kunna ge dem en god vårdande.

Bakgrund Vid kronisk njursvikt upphör en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillstånd. Ett livslångt behandlingsalternativ är hemodialysbehandling. Behandlingen är tidskrävande och påfrestande samt inskränker på såväl det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnadsarbetet genom att stödja, informera och förbereda patienter och närstående inför kommande livsstilsförändringar. Begreppen livskvalitet och hälsa ligger till grund för förståelsen hur hemodialysbehandling påverkar patienternas dagliga liv. Syfte Syftet med arbetet var att belysa hur personer med kronisk njursvikt upplever sin livskvalitet och hälsa vid hemodialysbehandling på en dialysmottagning. Metod En litteraturöversikt genomfördes. Databaserna Cinahl och PubMed användes för insamling av vetenskapliga artiklar. Endast kvalitativ forskning inkluderades med motivering att den subjektiva upplevelsen skulle belysas. Femton artiklar inkluderades och resultatet av artiklarna har analyserats och presenteras i en matris. Resultat Information och utbildning ansågs värdefullt och behovet av stöd gällande sjukdom och behandling var en förutsättning för ökad följsamhet samt acceptans av situationen. Flertalet begränsningar påverkade vardagen och det sociala livet. Aktiviteter och intressen fick prioriteras efter ork och allmäntillstånd. Trötthet var det symtom som ansågs mest besvärande. Även vätskerestriktion, som kom till följd av hemodialysbehandling, var påfrestande för patienterna. Deras mentala motivation hade en avgörande roll för upplevelsen av behandlingssituationen och följsamheten. Slutsats Hemodialysbehandling på en dialysmottagning innebär en stor livsstilsförändring med påverkan på livskvalitet och hälsa. Fokus i omvårdnadsarbetet bör ligga på att stödja både patient och närstående samt hjälpa patienten till acceptans av sjukdomssituationen.

Åtta tusen personer är drabbade av njursjsukdom i Sverige, det är därför troligt att den svenska sjuksköterskan träffar på dessa patienter i sitt dagliga arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet och copingstrategier hos människor som lever med kronisk njursvikt, detta genom att granska och sammanställa vetenskaplig litteratur. Tre frågeställningar användes. Den första var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt. Den andra frågeställningen var om patientens livskvalitet skiljer sig åt beroende på vilken behandling som ges och den tredje var vilka copingstrategier dessa patienter använder. Metoden var en litteraturstudie, baserad på tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Depression och fatigue är centrala symtom som påverkar livskvalitet hos patienter med kronisk njursvikt. Brist på information och stöd, begränsningar och isolering försämrar livskvaliteten. Däremot har vänner, familj och religion en gynnsam påverkan på individens livskvalitet. Copingstrategier som användes var optimism, kognitiva strategier, fighting spirit och undvikande strategier. Resultatet kan användas för att bemöta dessa patienter med ökad kunskap och förståelse. / Eight thousand of the swedish population is affected by kidney failure. It is most likely that the swedish nurses meet these individuals in their daily work. The aim of this study was to describe the quality of life and coping strategies among individuals living with with chronic kidney failure by rewiev and compile scientific literature. Three questions were used. The first was what factors have influence on the quality of life of these patients. The second question was if their quality of life differs depending on what treatment they recieve and the third was what coping strategies they are using. The method was a rewiev, based on ten qualitative and quantitative scientific articles. Depression and fatigue were symptoms that affected the quality of life among patients whith chronic kidney failure. Lack of information and support, limitations and isolation decreased the quality of life. Friends, family and religion increased it. Coping strategies that were used were optimism, cognitive strategies, fighting spirit and avoidance strategies. The results can be used to meet these patient with an increased knowledge and understanding.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en irreversibel progressiv sjukdom som utvecklas långsamt som endast kan lindras. KOL beräknas vara den tredje mest förekommande dödsorsaken i världen. Den främsta orsaken till KOL är rökning. Sjukdomens vanligaste symtom är dyspné, hosta, ökad slemproduktion, rädsla, oro och ångest.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Studiens design var en litteraturstudie utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys och enligt Polit och Becks niostegsmodell. Materialet samlades in genom sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Total ingick 12 original artiklar i resultatet. Resultat: En kategori och tre subkategorier som beskriver patienters erfarenheter av att leva med KOL: En förändrad livssituation, innefattande "Kämpa för att andas", "Leva med begränsningar" och "Sträva efter självständighet". Livssituationen präglades av kampen att andas och betydande dagliga begränsningar, vilket leder till minskad social delaktighet och fysisk förmåga. Trots utmaningar strävar patienter med KOL efter självständighet. Slutsatser: KOL påverkar patienters fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, vilket framhäver vikten av individanpassad behandling och personcentrerad vård för att minska lidande och förbättra deras livskvalitet. Mer forskning behövs för att kunna förbättra omvårdnaden för denna patientgrupp. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is an irreversible, slowly progressing disease that can only be relieved. COPD is estimated to be the third leading cause of death worldwide. The main cause of COPD is smoking. The most common symptoms of the disease are dyspnoea, cough, increased mucus production, fear, worry and anxiety.  Aim: The aim of the study was to describe patients' experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease. Method: The study design was a literature study based on Graneheim and Lundman's qualitative content analysis and according to Polit and Beck's nine-step model. The material was collected by searching the databases Cinahl and PubMed. A total of 12 original articles were included in the results. Results: One category and three subcategories describing patients' experiences of living with COPD: A changed life situation, including "Struggling to breathe", "Living with limitations" and "Striving for independence". The life situation was characterised by breathing difficulties and significant daily limitations, leading to reduced social participation and reduced physical ability. Despite the challenges, patients with COPD strive for independence. Conclusions: COPD affects patients' physical, mental and social well-being, highlighting the importance of individualised treatment and person-centred care to reduce suffering and improve quality of life. More research is needed to improve the care of this patient group.