Sammanfattning Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som drabbar många människor i Sverige och världen. Patientens livsvärld påverkas på grund av de anpassningar som patienterna behöver göra och de begränsningar sjukdomen för med sig. Sjuksköterskor har en viktig roll i behandlingen som består av både farmakologisk- och icke farmakologisk behandling som båda syftar till att lindra symtomen och bevara livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa vetenskapliga originalartiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats med inspiration av Fribergs (2022b) analysmodell för integrerad sammanställning av kvalitativ forskning. Resultat: Två teman När livet förändras och När behovet av stöd ökar med sex tillhörande underteman beskrevs i studiens resultat. Där det första temat speglade hur patienterna hanterade de komplexa symtomen, den begränsade vardagen och egenvården samt att livet behövde anpassas till en ny tillvaro. Det andra temat fokuserade på hur patienterna upplevde stöd från anhöriga samt hur vården upplevdes vårdande men även ibland som icke-vårdande. Slutsats: Hjärtsviktspatienters livsvärld förändras relaterat till sjukdomsbilden och symtomen gör att patienternas vardag begränsas och de kan inte leva som de tidigare gjort. Anhöriga och vårdpersonal är viktiga delar i patienternas vardag och livsvärld. Sjuksköterskor behöver arbeta ur ett livsvärldsperspektiv för att ge patienterna möjligheten att vara delaktig i vårdandet. Att arbeta personcentrerat är viktigt för att skapa förutsättningar för att patienterna skall klara av vardagen med kronisk hjärtsvikt.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en irreversibel folksjukdom och den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Konsekvenserna som kommer med sjukdomen skapar lidande för individen och kräver mycket resurser från samhället. Egenvård är en viktig del av behandlingen för att kontrollera, förebygga och hantera de fysiska konsekvenserna av sjukdomen. Sjuksköterskans patientnära arbete är väsentligt för att undervisa och stödja patienterna att förstå och genomföra egenvård. Syftet med litteraturstudien är att belysa faktorer av betydelse för egenvård hos patienter med KOL. Resultatet baserades på 7 empiriska artiklar av kvalitativ design. Databaserna Cinahl och Medline användes vid sökning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att symtompåverkan, kunskap, motivation och andras stöd var avgörande för egenvård. Brist på kunskap och symtombördan skapade betydande hinder för patienternas förmåga att genomföra egenvårdsaktiviteter och bidrog till egenvårdsbrist. Däremot ökade kunskap om sjukdomen och rökstopp tryggheten att tillgodose egenvårdsbehoven. Kontakt med en sjuksköterska som visade respekt, var lyhörd, tog sig tid till att lyssna och som intog ett icke-dömande förhållningssätt uppskattades av patienterna. Personcentrerad vård ökar patienternas mottaglighet för sjuksköterskans stöd och information, vilket bidrar till ökad motivation för egenvård och eventuellt ökat livskvalité. Förmåga att utföra god egenvård leder också till minskning av försämringsperioder och behov av sjukhusvård, vilket på lång sikt minskar samhällskostnaderna.

<p>Validerat; 20130403 (global_studentproject_submitter)</p>

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en obotlig och progressiv sjukdom som uppstår på grund av skador på luftvägarna och kännetecknas av andfåddhet, hosta och sputumproduktion. Patienter som lever med KOL upplever trötthet, smärta, ångest, stress, svårigheter att utföra dagliga aktiviteter, utmaningar med rörlighet och begränsad arbetsförmåga. Dessa symtom kan få en betydande inverkan på livskvaliteten och leder till social isolering. Patienter med KOL utvecklar strategier för att anpassa sig till sjukdomen, kompensera för begränsningar och integrera egenvårdsaktiviteter för att hantera KOL i sin dagliga rutin. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare studier om patienters upplevelse av kronisk obstruktiv lungsjukdom och de copingstrategier de använder för att hantera såväl fysiska som psykiska besvär. Metod: Litteraturstudie som baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansats. CINAHL och PubMed har använts som databaser för att samla in artiklar som granskades med hjälp av en SBU-modifierad granskningsmall, analyserad med innehållsanalys (inspiration av Forsberg & Wengström) och sedan sammanställd med inspiration av Polit och Beck. Resultat: Det visar sig att andfåddhet som uppstår vid KOL påverkar patienter på en mängd olika sätt. Tre huvudteman identifierades där upplevelsen samt copingstrategier delades in dvs. fysiska, psykiska och sociala aspekter. Konklusion: Patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom har haft omfattande erfarenhet av att hantera sin sjukdom och är bekanta med tekniker som har hjälpt dem att integrera sjukdomen och symtomen i sina liv. Sjuksköterskor kan sammanfoga patientkunskap med omvårdnadskunskap för att hjälpa patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom att uppnå deras maximala livskvalitet. / Background: Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is an incurable and progressive disease that occurs due to respiratory tract damage and is characterized by breathlessness, cough and sputum production. Patients living with COPD experience fatigue, pain, anxiety, stress, difficulty in performing daily activities, mobility challenges and limited work ability. These symptoms can have a significant impact on quality of life and lead to social isolation. Patients with COPD develop strategies to adapt to the disease, compensate for limitations and integrate self-care activities to manage COPD in their daily routine. Aim: The aim is to compile previous studies on patients' experience of chronic obstructive pulmonary disease and the coping strategies they use to deal with both physical and mental disorders. Method: Literature study based on ten scientific articles with a qualitative approach. CINAHL and PubMed have been used as databases to collect articles that were then reviewed using an SBU-modified review template, analyzed by content analysis (inspiration by Forsberg & Wengström) and then compiled with inspiration from Polit and Beck. Result: It turns out that breathlessness that occurs in COPD affects patients in a variety of ways. Three main themes were identified where the experience and coping strategies were divided into i.e. physical, mental and social aspects. Conclusion: Patients with severe chronic obstructive pulmonary disease have had extensive experience of managing their disease and are familiar with techniques that have helped them integrate the illness and symptoms into their lives. Nurses can blend patient knowledge with nursing knowledge to assist patients with severe chronic obstructive pulmonary disease achieve their maximum quality of life.

Chronic spontaneous urticaria (CSU) is defined as itchy hives with or without angioedema with a burning sensation that last for six weeks or longer and have no apparent external trigger. The disease occurs in about 1 % of the population. The itching and burning symptoms affect the patient’s quality of life in a negative way which makes a treatment highly needed. The first-line medication for the treatment of CSU is non-sedating H1-antihistamines in recommended doses and the second line of treatment is an increased dose of H1-antihistamines, up to four-fold the approved doses. However, many patients do not response to these therapies whereas a third-line treatment, an add-on therapy with omalizumab, is necessary. Omalizumab is a monoclonal anti-IgE-antibody that binds to free IgE and prevents them to attach to FcεRI-receptors on inflammatory cells like mast cells. This leads to a lower activation of mast cells and less histamine gets released. The definite mechanism of action of CSU-symptoms relief is still unclear but it is thought to be due to decreased levels of IgE and FcεRI-receptors. The symptoms of CSU can be scored using weekly itch severity score (ISS7) which scores the pruritus, weekly hive severity score (HSS7) which scores the number of hives and weekly urticaria activity score (UAS7) that scores both pruritus and number of hives together. The aim of this literature review was to evaluate the efficacy and safety of omalizumab in patients diagnosed with CSU. A search on PubMed was conducted with the search terms "omalizumab" AND "chronic spontaneous urticaria" and "omalizumab" AND "chronic idiopathic urticaria". The articles were limited to randomized, controlled and double-blinded trials that were published 2010 or later. A total of five studies were included for further analysis; MYSTIQUE, ASTERIA II, ASTERIA I, POLARIS and GLACIAL. The studies showed that omalizumab 300 mg and 150 mg reduced the symptoms of CSU significantly compared with placebo, whereas 300 mg had the best efficacy in decreasing the values of ISS7, HSS7 and UAS7. The patients went from having severe urticaria to mild urticaria after treatment with omalizumab. The degree of itching improved from severe itching to mild itching. The side effects were mild to moderate, the most common were nasopharyngitis, headache, arthralgia and upper respiratory tract infection. Omalizumab showed to be effective and safe as an add-on therapy for the treatment of patients with chronic spontaneous urticaria who did not respond adequately to treatment with H1-antihistamines.

Bakgrund: Aktuell forskning om kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom (CP/CPPS) visar brist på behandlingsalternativ som adekvat lindrar symtomen. Män och kvinnor med diagnosen CP/CPPS upplever vanligtvis ett långvarigt symtomförlopp som uppkommer både fysiskt och mentalt. CP/CPPS påverkar patientens livskvalitet och diagnosen i sig påverkas av sjuksköterskan och sjuksköterskans roll inom den personcentrerade vården. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ ansats genomfördes för att analysera kvalitativa intervjudata som avsåg patientupplevelser av CP/CPPS.Resultat: Analysen resulterade i fyra teman: Patienter med en CP/CPPS-diagnos upplever svårigheter i sina sexuella relationer; Patienter upplever ofta en känslomässig påverkan på grund av CP/CPPS-relaterade symtom såsom ångest eller katastroftänkande; CP/CPPS orsakar social isolering som påverkar patienternas dagliga liv; Vårdrelaterade känslor av hjälplöshet och hopplöshet upplevs av CP/CPPS-patienter där patienter känner att deras problem inte ses eller hörs av medicinska leverantörer, vilket får dem att känna en brist av kontroll över sina liv. Konklusion: Patientupplevelser av CP/CPPS manifesteras negativt, vilket resulterar i en minskning av livskvalitet. För att kunna förstå och försöka hjälpa patienten i sin kamp med CP/CPPS, krävs först en förförståelse för hur de negativa manifestationerna av CP/CPPS flätas samman och förvärras genom en ömsesidig påverkan. / Background: Current research about Chronic Pelvic Pain Syndrome (CP/CPPS) shows a lack of treatment options that give adequate results. Men and women diagnosed with CPPS usually experience a long course of symptoms which manifest in different ways, both physically and mentally. CP/CPPS has strong ties to patient quality of life and the diagnosis is impacted by the nurse and the nurse’s role within person-centred care. Method: A literature review was carried out to analyse qualitative interview data that pertained to patient experiences of CP/CPPS. Results: The analysis resulted in four themes: Patients with a CP/CPPS diagnosis experience difficulties in their sexual relationships; Patients often experience an emotional impact due to CP/CPPS related symptoms such as anxiety or catastrophic thinking; CP/CPPS causes social withdrawal which impacts patients’ daily life; Care-related helplessness and hopelessness are experienced by CP/CPPS patients whereby patients feel that their issues were not being seen or heard by medical providers which caused them to feel a loss of control over their lives. Conclusion: Patient experiences of CP/CPPS manifest themselves negatively and have an impact on a patient’s well-being, life world and even relationships both personal and within care. To understand and attempt to aid patients in their struggle with CP/CPPS, there first requires a pre-understanding of how the negative manifestations of CP/CPPS intertwine and exacerbate one another.

Bakgrund: När en person drabbats av kronisk njursvikt är dialysbehandling eller njurtransplantation de enda alternativen för överlevnad. Välbefinnandet kan komma att påverkas av den livsomställning som krävs för vårdsökande personen. Behandling med hemodialys är tidskrävande och påfrestande då den innebär begränsningar i det dagliga livet.Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med och hemodialys. Metod: Litteraturöversikt med en integrerad analys utifrån 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet beskrivs genom två underkategorier; Välbefinnande som beskriver de positiva aspekterna vårdsökande upplevde i det dagliga livet samt vikten av stöd från familj och vänner. Illabefinnande som beskriver vilka begränsningar och restriktioner som vårdsökande upplevde i det dagliga livet samt påverkan på dagliga aktiviteter som uppstod i samband med behandlingen. Välbefinnande innehar två underkategorier och illabefinnande innehar fyra underkategorier. Slutsatser: Välbefinnandet påverkades hos vårdsökande personer. Stöd från familj och vänner samt vårdpersonal ansågs som värdefullt. Återkommande faktorer som ansågs påfrestande var känslan av konstant törst samt svårigheten att leva som önskat / Background: For a person who’s suffering from chronic renal failure, are dialysis or kidney transplant the only option for survival. The well-being can be affected by the life adjustment that is required of the patient. Treatment with hemodialysis is time-consuming and stressful as it involves limitations in daily life. Aim: To describe the experiences of living with hemodialysis. Method: Literature review with an integrated analysis based on 10 scientific articles. Results: The results are described in two categories; Well-being that describe the positive aspects which patients experienced in daily life and the importance of support from family and friends. Malaise that describes the limitations and restrictions that patients experienced in daily life and the impact on daily activities that arose in connection with the treatment. Well-being contains two subcategories and malaise contains four subcategories. Conclusions: The well-being impacted the patients. Support from family and friends as well as from health professionals were considered as valuable. Recurring factors considered stressful was the feeling of constant thirst and difficulty of living as desired.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar en av tio kvinnor världen över. Vanliga symptom är menstruationssmärta, samlagssmärta och en nedsatt fertilitet. Diagnosen endometrios ställs oftast i samband med en titthålsoperation och kan i många fall dröja upp till flera år. Tidigare forskning på området har funnit att individer som lever med endometrios kan uppleva en minskad livskvalité, komplikationer med sociala relationer samt emotionella besvär. Syftet med föreliggande studie var att studera kvinnors upplevelse av endometrios. Åtta kvinnor intervjuades, samtliga bosatta i Stockholmsområdet. Resultatet visar på flera olika psykologiska aspekter som sjukdomen för med sig. En minskad livskvalité, komplikationer med sociala relationer och en nedsatt arbetsförmåga är aspekter som påverkas av de upplevda symptomen. En nedsatt fertilitet kan vidare skapa en reducering av individens självkänsla. Slutsatsen är att en tidigare diagnos och ökad forskning skulle kunna bidra till underlättande av endometriosdrabbades vardag och därmed förbättra deras livskvalité.

Hemodialysbehandling är en livsuppehållande behandling vid terminal njursvikt. Behandlingen utförs flera gånger i veckan och medför stora livsförändringar. Delaktighet är i fokus i dagens hälso- och sjukvård, vilket forskning och lagstiftning bekräftar. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av delaktighet hos vårdsökande personer som genomgår hemodialysbehandling på sjukhus. Metoden som valdes var litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Nio artiklar granskades genom induktiv innehållsanalys och mynnade ut i kategorierna; hämmande maktlöshet och att känna sig säker med underkategorierna kommunikationsbrister och brister i bemötandet respektive kunskap ger trygghet och känna tillit. Resultatet visar att vårdsökande person upplever en kamp för delaktighet i sin behandling.  De som upplever att de är delaktiga beskriver ett ökat välbefinnande. Slutsatsen är att vårdpersonalen behöver utöka sin kunskap om vad som främjar delaktighet hos personer som genomgår hemodialysbehandling. / Hemodialysis is a life supporting treatment in terminal kidney failure. The treatment is given several times a week and results in major life changes. Participation is in focus in today’s healthcare, which is confirmed by current research and legislation. The aim of this literature review was to describe the experience of participation among persons undergoing in-center hemodialysis treatment. The method used was qualitative literature review. Nine articles were reviewed using inductive content analysis and two categories derived: 1. Inhibitory powerlessness with subcategories; lack of communication and deficiencies in treatment and 2. To feel secure with subcategories; knowledge gives security and to feel trust. The result shows experiences of struggle to participate in hemodialysis treatment. Persons who take active part of the treatment describe a high wellbeing. The conclusion is that healthcare professionals need to increase their knowledge in what promotes participation among persons undergoing hemodialysis treatment.

No description available.