Bakgrund: Antalet patienter i behov av njurtransplantation per år är cirka 400-500, varav endast cirka 350 kommer att bli transplanterade. Bristen på organ är tydligt framträdande. I väntan på transplantation behöver patienten dialysbehandling, vilket ofta upplevs vara tidskrävande och utmattande. Sjuksköterskor bör ha kunskap om patienters upplevelser i samband med väntan på transplantation för att kunna utvecklas i sin roll som sjuksköterska och få en djupare förståelse för deras situation. Syfte: Syftet var att beskriva kroniskt njursjuka patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling och väntan på transplantation. Metod: Studien är en litteratursammanställning av tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar inom området, vilka har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: I resultatet framkom flera olika upplevelser, så som längtan efter frihet, utmattning, höga förväntningar, frustration och rädsla inför framtiden i samband med dialysbehandlingen och väntan på transplantationen. Slutsats: Kroniskt njursjuka patienters upplever sin situation som psykiskt, fysiskt och socialt påfrestande. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter i samband med bemötandet av patienter under dialysbehandling är att vara tillgänglig. Med en tillgänglig och öppen inställning till patienterna blir sjuksköterskan mer mottaglig för patienternas individuella behov. / Background: The number in need of kidney transplants per year is approximately 400-500, of which only about 350 will be transplanted. The shortage of organs is clearly prominent. In anticipation of the transplant patient needs dialysis, which is perceived to be time consuming and exhausting. Nurses should have knowledge of patients' experiences in connection with awaiting transplantation to be able to evolve in her role as a nurse and get a deeper understanding of the patients’ situation. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of living with chronic kidney failure with dialysis and awaiting transplantation. Method: The study is a literature compilation of ten qualitative and quantitative scientific articles in the field. The articles have been reviewed, analyzed and compiled. Results: The results revealed several different experiences, such as yearning for freedom, fatigue, high expectations, frustration and fear for the future in connection with the dialysis treatment and awaiting transplantation. Conclusion: Chronic kidney disease patients perceive their situation as mentally, physically and socially stressful. One of the nurse's most important tasks in connection with the treatment of patients in dialysis is to be available. With an accessible and open approach to the patient in general, a nurse becomes more responsive to patient's individual needs.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär svårigheter med andningsflödet genom luftvägarna. Sjukdomen utvecklas smygande och lungkapaciteten avtar gradvis. Sjuksköterskan bör se över patientens egenvårdsförmåga och därefter anpassa information/utbildning och stöd. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan ta till hjälp för att främja egenvård hos patienter med KOL. Metod: 15 artiklar från PubMed och Cinahl analyserades med innehållsanalys och låg till grund för litteraturstudien. Även manuell sökning gjordes. Resultat: Två kategorier framträdde tydligt i resultatet; information/utbildning och stöd. Sjuksköterskans arbete med att informera/utbilda patienter samt att ge individuellt stöd kunde underlätta egenvårdsförmågan hos personer med KOL. Diskussion: För att uppnå egenvård fanns vissa centrala begrepp som sjuksköterskan kan följa; att få patienten delaktig, att situations-och individanpassa och att ha en helhetssyn. Konklusion: Mer kunskap och träning i att informera/utbilda samt att ge stöd till personer med KOL behövdes för att deras behov skulle tillgodoses.

Sammanfattning Fibromyalgi har betraktats ända framtill våra dagar som en ren psykosomatisk sjukdom som uppkom utan känd orsak. Sjukdomen innebar en ständig smärta och en oändlig trötthet/ utmattning. Det fanns ingen behandling för sjukdomen bara lindra symtomen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplevde sin livssituation. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Artiklarna kvalitetsbedömdes, innehållet sammanställdes och resulterade i fyra kategorier. Resultatet som rörde dem fysiska aspekterna av livssituation visade att smärta, trötthet/utmattning och sömnlöshet var vanligt förekommande symtom i kvinnornas vardag som påverkade deras livskvalitet. Symtomen hindrade dem från att leva ett aktivt liv samt delta i sociala aktiviteter. De psykiska aspekterna inom livssituationen visade att kvinnorna med fibromyalgi gav uttryck för en längtan efter det liv de levt innan sjukdomen och den förlorade identiteten. De sociala aspekterna visade att kvinnorna med fibromyalgi hade en önska att få spendera mer tid tillsammans med familjen. Sjukdomen hade också en negativ inverkan på förhållande och separationer var inte ovanligt. Arbetet prioriterades högt och arbetslivet uppskattades som stimulerande. Bristen på synliga symtom vid sjukdomen  gjorde att kvinnorna blev ifrågasatta av personer i omgivningen och sjukvårdspersonal. Under de existentiella aspekterna föll de positiva sidorna med sjukdomen in. Kvinnorna började reflektera över alla måsten och plikter i livet samt lärde sig att prioritera på ett bättre sätt. / Abstract Fibromyalgia has considered until to day as a psychosomatic disease that emerged without any known cause.The main symptoms are constant pain and an abnormal feeling of fatigue or exhaustion. There are no treatment for the illness it just alleviated the symptoms. The aim of this study was the describe how women with fibromyalgi experienced their life-situation.The method used was a literature study with a descriptive design. The articles were quality-tested, the content put together/compiled and resulting in four categories as follows.The result involving the physical aspects of life-situation showed that pain, tiredness and sleeplessness was commonly occurring symptoms in women´s daily life which affected their quality of life.The symptoms prevented women from living an active life and actively taking part in social activites. The psychological aspects of life-situation showed that women with fibromyalgia expressed a longing for the life they lived before the illness and the lost identity. The social aspects showed that the women wished to spend more time with their families. The disease had negative effects on their relationships and separation was not unusual. Work was highly prioritised and estimated as stimulating. The deficiency on visible symptoms of the disease made that the women became questioned by persons in their environment and by health-personal. The positive sides of the disease was found in the existential aspects. The women started to reflect about their duties in life and learned how to prioritise on a better way.

Syftet med denna litteraturstudie var att enligt vetenskapliga studier, publicerade mellan år 2002 och 2007, beskriva omvårdnad av patienter med kronisk hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Information hämtades från databaserna Medline, Academic Search Elite och Cochrane Library, samt ur Vård i Nordens webbarkiv. Sökorden som användes var ”chronic heart failure” och ”nursing”. Totalt inkluderades 22 studier i denna litteraturstudie. Ur studierna kunde fem inriktningar inom omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt identifieras. Dessa var omvårdnad genom patientutbildning, telefonrådgivning, fysisk träning, hemsjukvård och hjärtsviktsmottagning. Resultatet visade på ett positivt samband mellan fysisk träning och ökad livskvalitet hos patienter med hjärtsvikt i samtliga studier som undersökte dessa två variabler. Majoriteten av studierna som undersökte effekten av telefonrådgivning till patienter med hjärtsvikt fann att antalet inläggningar på sjukhus hade minskat efter att patienterna under en period fått telefonrådgivning. I de studier som granskats låg fokus till stor del på att stärka patienternas egenvård. Två inriktningar inom omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt utmärkte sig som de mest effektiva metoderna. Dessa var fysisk träning och telefonrådgivning. / The aim of this literature study was to describe the care of patients with chronic heart failure according to scientific studies published between the years 2002 and 2007. A descriptive design was used. Information was gathered from the following databases: Medline, Academic Search Elite and Cochrane Library. Vård i Norden webb archive was also used for collecting articles. Keywords used in the search were "chronic heart failure" and "nursing". A total of 22 articles were included in this study. The articles in this study showed five different themes in the care of patients with heart failure, these were: patient education, telephone care, physical exercise, home-based care and heart failure clinics. The result showed a positive correlation between physical exercise and quality of life, this was found in every article covering these two variables. Most studies concerning telephone care found that the number of hospital readmissions decreased after an intervention based on telephone care. In the included studies a lot of focus was on strengthening patient's ability to self care. In this study physical exercise and telephone care were the most effective methods of care for patients with heart failure.

Bakgrund: Kronisk sorg är en icke- patologisk, känslomässig sorg-reaktion relaterad till förluster som uppfyller den sörjandes liv. Att leva med en kronisk sjukdom innebär många förluster som kan göra det svårt att hantera situationen, särskild om sjukdomens progressivitet innebär nya förluster för patienten. Brist på kunskap om kronisk sorg kan medföra att patienter får behandling mot depression men ingen hjälp till att hantera sorgen. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av kronisk sorg till följd av kronisk sjukdom. Metoden: En systematisk litteraturstudie på vetenskapligt kvalitativt material gjordes med den enligt Evans beskrivna analysmetod på kvalitativ data.  Resultat: Fyra teman framkom: emotionella förluster, kroppen sviker, förlorad framtid och lindrad sorg. Förluster inskränker patienternas frihet att kunna utföra önskade aktiviteter men också planer och drömmar de haft inför framtiden. Genom egna strategier och emotionellt stöd kunde patienter lindra sin sorg och därmed lindra lidandet. Slutsats: Kronisk sorg tar sig uttryck på varierande sätt.  Emotionella upp och nedgångarna upplevs av patienter i relation till deras sjukdom. Motgångar men också påminnelser om att vara olik från friska människor, utlöser sorgen på nytt. Sjuksköterskor behöver vara observanta på patienters mentala välbefinnande och visa empati. / Background: Chronic sorrow is a non-pathological, emotional grief response related to losses that meet de mourners’ life. Living with a chronically illness involves many losses which can make it difficult to manage the situation, especially if the disease progression leads to new losses for the patient. Lack of knowledge about chronic sorrow can lead to a wrong treatment; these patients can be treated for depression but gets no necessary help to deal with their sorrow.  Aim: The aim is to describe the experiences of chronic sorrow in patients with chronic illness. Method: A systematic literature-study based on qualitative science material has been done. Evans analyses-method of qualitative data was chosen.  Results: Four teams developed: emotional losses, the body fails, a lost future and alleviate sorrow. The patient’s freedom is limited because of the losses, therefore whished activities, plans and dreams for the future have been removed. Internal strategies and emotional support could alleviate patients sorrow and therefore alleviate their suffering.  Conclusion: Chronic sorrow was expressed in a verity of ways. The emotional ups and downs were related to the patients illnesses. Adversities but also reminders of being different from healthy humans awake their sorrow over and over again. Nurses needs to be aware of the patients’ mental condition and show empathy to these patients.

Bakgrund: Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning hos äldre personer. Upp till 50 % av dessa patienter är felnärda. Detta kan delvis orsakas av de gastrointestinala symtom som sjukdomen ger såsom tidig mättnadskänsla, aptitlöshet och illamående. Syfte: Att ur patienters perspektiv belysa problematik med mat och kostråd vid kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa eller kvantitativa vetenskapliga artiklar ingår. Resultat: Personer med hjärtsvikt förstod inte alltid att de hade en kronisk sjukdom och att detta skulle påverka deras matintag för resten av livet. Att följa en saltfattigkost kunde ge svårigheter i det dagliga livet. Maten kunde väcka både positiva och negativa känslor. De kunde känna sig begränsade i sociala situationer t ex. vid högtider eller restaurangbesök, då maten de blev bjudna på oftast innehöll för mycket salt. De flesta patienterna utvecklade strategier för att lättare följa kostråden. Diskussion: Patienter och anhöriga har ett stort informationsbehov om sjukdomen och dess påverkan i det dagliga livet. De kan behöva stöd och uppmuntran från omgivningen för att genomföra livsstilsförändringarna. Det är viktigt att förstår sambandet mellan saltrik mat och ökade symtom. Personcentrerad vård kan minska vårdtiden och förbättra eller bevara patienternas vardagliga resurser jämfört med traditionell vård samt minska återinläggningarna. / Background: Heart failure is the leading cause of hospitalization of older people. Up to 50% of these patients are malnourished. This may be partly caused by the gastrointestinal symptoms caused by the disease, as early satiety, loss of appetite and nausea. Aim: From patient’s perspective highlight problems with food and dietary advice in chronic heart failure. Method: A literature review where ten qualitative or quantitative scientific papers were included.  Results: People with heart failure did not always understand that they had a chronic illness and that this would affect their food intake for the rest of their lives. To follow a low salt diet could cause difficulties in the daily life. The food could give both positive and negative emotions. They could feel limited at social occasions, feasts or when visiting restaurants, when the food they were invited to often included too much salt. Many patients developed strategies to follow the dietary recommendations more easily. Discussion: Patients and their relatives have a great need for information about the disease and the impact in daily life. They may need support and encouragement from the environment to implement lifestyle changes. It is important to understand the relationship between salty food and increased symtoms. Person-centred care could reduce the length of stay and maintain or improve the patient´s daily resources and reduce re-admission.

No description available.

This study aims to highlight the crisis and adjustment process in individuals who suffered myocardial infarction. The research questions focus on the informants’ experiences of the crisis and life adjustment process, and illuminate the coping strategies that the informants describe important. By using a narrative method and applyingthe crisis theory and coping theory as theoretical guidelines, this study endeavors to illuminate individuals' experiences of the disease from their own perspective. The empirical material consists of four life stories gatheredthrough semi-structured interviews. The result indicates general patterns that characterize the course of the diseaseat the same time as individual aspectsof the crisis process are shown, where individual coping strategies have proven necessary through the different phases. The individual aspect on how one cope with crisis seems to depend on personality and life situation. Major life adjustments have proven necessary in the course of the disease. Changes and priorities seem to be revalued through the different phases, along with a greater appreciation for life. Importance of social support is being emphasized; however the most important element appears to be their own, personalefforts and transformation.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar individer med diagnosen fibromyalgi när det gäller upplevelsen av smärtsymptom, upplevelsen av sin förmåga att utföra vardagliga aktiviteter samt upplevelsen av deras humör. Studiens frågeställningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk aktivitet kan påverka deras; Smärtsymptom Förmåga att utföra vardagliga aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes på telefonintervjuer med sju kvinnor som alla är medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frågor ställdes till intervjupersonerna. Frågorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin åsikt. Kriterier för att ställa upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst två år och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femårsperiod. Individerna skulle även helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter, på en åtminstone måttlig intensitet. Resultatet av intervjuerna visade att individerna upplever att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på deras sjukdom. Alla intervjupersoner upplever att fysisk aktivitet lindrar deras smärta förutsatt att den utförs på, en för dem, lagom nivå. En del berättade att de inte känner av smärtan under aktiviteten och därför får tillfällig lindring, medan andra menade att fysisk aktivitet ger en tillfällig förvärring av värken. Förmågan att utföra vardagliga aktiviteter förbättras genom att de får ökad kondition, styrka, uthållighet och/eller förbättrad kroppsmedvetenhet med hjälp av fysisk aktivitet. Fibromyalgi innebär främst konstant muskelvärk och kronisk trötthet vilket leder till att humöret påverkas negativt. Då fysisk aktivitet lindrar värken så menade intervjupersonerna att de därav blir gladare och humöret höjs. Fibromyalgi i samband med fysisk aktivitet visade sig i vår studie ha övervägande positiva effekter och vi tror därför att det är en framgångsrik behandlingsmetod för sjukdomen.

No description available.