Bakgrund: Kronisk smärta är vanligt förekommande och ses som ett folkhälsoproblem. Typiskt för kronisk smärta är att smärtupplevelsen bortsett från själva smärtan, präglas av psykiska och sociala besvär. Orsakerna till smärtan kan vara många och behandlingen kan vara komplex. Sjuksköterskan har en stor roll i vårdandet av patienterna. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: Kvalitativ metod där 10 vetenskapliga artiklar lästes och analyserades. Resultat: 6 teman identifierades; begränsad livskvalité, begränsad möjlighet till ett socialt liv, ett förändrat synsätt på livet, annorlunda vardagar, viljan att hantera kronisk smärta och bli sedd och tagen på allvar i det vårdande mötet. Diskussion: Kronisk smärta måste framför allt ses som ett lidande och en livsomställning för den drabbade och de anhöriga. Patienter måste lära känna sig själva på nytt och acceptera smärtan, vilket är en process. Olika tillvägagångssätt används som strategier för att hantera smärtan och bemötandet från sjuksköterskan anses extremt viktigt. Konklusion: Det är viktigt att patienten bli tagen på allvar för minskat lidande och ökad livskvalité. Det är viktigt att sjuksköterskan beaktar patientens livsvärld. / Background: Chronic pain is common and seen as a public health problem. Typical of chronic pain is that the pain experience, apart from the pain itself, is characterized by mental and social problems. The causes of pain can be many, and the treatment complex. The nurse has a major role in the care of patients. Purpose: To describe patients' experiences of living with chronic pain. Method: Qualitative method where 10 articles were read and analyzed. Results: 6 themes were identified; limited quality of life, limited opportunity for a social life, a changed view of life, different weekdays, the desire to deal with chronic pain and be seen and respected in the healthcare. Discussion: Above all chronic pain must be seen as a suffering and a life adjustment for the patients and the relatives. Patients need to better understand themselves and accept the pain, a process which is required. Different approaches are used as a strategy to manage the pain and the treatment from the nurse is considered extremely important. Conclusion: It is important that the patient is taken seriously to reduce the suffering and increase the quality of life. It is important that the nurse considers the patient's personal life.

Bakgrund: Cirka 200 000 personer i Sverige uppskattas leva med symtom på hjärtsvikt. Risken för hjärtsvikt ökar med åldern och uppskattningsvis 10% av befolkningen över 80 år har hjärtsvikt. Hjärtsviktspatienter rapporterar att de har lägre livskvalitet och lider av psykiska besvär i högre utsträckning än de utan hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva hjärtsviktspatienters upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Allmän litteraturstudie på kvalitativ forskning med Polit och Becks niostegsmodell. 11 artiklar inkluderades och alla bedömdes ha hög eller medelhög kvalitet. Resultat: Sex huvudteman och sex subteman framkom: Uppfattning om livet – förändrad inställning till livet, begränsningar i livet; Förändrade relationer och livssituation – familj och vänner, livsvillkor; Känslomässiga förändringar – positiva känslor, negativa känslor; Upplevelsen av egenvård; Tankar om framtiden och Upplevelser av vården. Slutsats: Hjärtsvikt påverkar alla delar av livet både praktiskt och emotionellt. Deltagarnas sociala och ekonomiska status påverkades av sjukdomen. Många kände ångest och oro över sin sjukdom och upplevde behandlingen som påfrestande. De upplevde också begränsande fysiska symtom. Deltagarna lärde sig leva med sin sjukdom men det krävde god sjukvård. För att kunna genomföra egenvård behövdes ett bra samarbete med vårdpersonal. Ökad förståelse kan leda till effektivare interventioner och därmed förbättrad livssituation hos hjärtsviktspatienter och lägre samhällskostnader.Nyckelord: Kronisk hjärtsvikt, patientupplevelse, livssituation / Background: Approximately 200 000 people in Sweden have symptoms of heart failure. The risk of getting heart failure increases by aging and about 10% of the population over the age of 80 have heart failure. Patients with heart failure report lower quality of life and experience psychological difficulties.  Aim: To describe the experience of living with chronic heart failure. Method: Literature based review of qualitative research following Polit and Beck’s flow of tasks in a literature review. Eleven articles were included, and the quality was deemed as high or moderate.Results:  Six themes and six sub themes were found. Perception of life - adjusted attitude to life, limitations in life; Changes in relationships and situation in life - Family and friends, living conditions; Emotional changes - positive emotions, negative emotions; Experience of self-care; Thoughts regarding the future and Experiences from health care.  Conclusion: Heart failure affects all parts of life, both the practical and the emotional parts. The participant’s social and economic status were affected by the disease. Many experience anxiety and worry about their health and the treatment was stressful. They also experienced physical limitations. They learned how to live with their condition, but good health care was needed. Self-care required a good collaboration with healthcare professionals. Increased understanding for the patient experience can lead to better life situations and less economic burden.

Kronisk smärta och emotionell problematik verkar dela flera faktorer med varandra, men i den transdiagnostiska forskningen är det oklart vilka faktorer som är centrala i utvecklingen av olika problematiker. I den här studien har ruminering, oro och beteendemässigt undvikande undersökts som transdiagnostiska faktorer för kronisk smärta och social ångest. Studien bygger på data från Trestadsstudien, en longitudinell populationsstudie som sträckte sig mellan 2012–2018 i centrala Sverige. Stickprovet inkluderade ungdomar i årskurs 7–9 (N = 1453) från arton kommunala skolor. Syftet med studien var att utforska prevalensen av kronisk smärta, social ångest och samsjuklighet mellan problematikerna. Syftet var också att undersöka om kronisk smärta och social ångest är riskfaktorer för varandra och om eventuella samband kunde förklaras av mediation genom ruminering, oro eller beteendemässigt undvikande, samt om kön kunde moderera mediationerna. För att undersöka detta genomfördes logistiska regressionsanalyser och mediationsanalyser. Resultaten indikerar att prevalensen av kronisk smärta, social ångest och samsjukligheten ökade över tid, särskilt för tjejer. Analyserna antyder även att kronisk smärta och social ångest var signifikanta riskfaktorer för varandra två år senare (OR = 1.7 - 1.9). Även om detta stöder en transdiagnostisk syn kunde inte sambanden förklaras av mediationsanalyserna i någon stor utsträckning. Detta kan bero på metodologiska brister med konstrukten eller att det finns andra faktorer som bättre förklarar sambanden. Framtida forskning behöver undersöka effekten av andra transdiagnostiska faktorer och hur olika typer av transdiagnostiska faktorer samverkar med varandra för att leda till utveckling av kronisk smärta och social ångest.

Bakgrund: Antalet patienter med kroniska sjukdomar ökar i världen, vilket ställer krav på sjuksköterskans stödjande roll i form av patientundervisning. Sjuksköterskan kan vägleda patienten till ett hälsosamt samt reflektivt förhållningssätt som ger utrymme för dennes lärande och egenvård. En del av egenvård är att hitta en vardag som bringar känsla av kontroll och hälsa. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av patientundervisning vid kroniska sjukdomar. Metod: En litteraturöversikt över vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att förståelse och att se patientens livsvärld upplevs som betydelsefullt. Stöd och vägledning möjliggör både en god hälsa samt egenvårdsförmåga. Faktorer som begränsar eller försvårar patientundervisningen kan vara bristande följsamhet, patientens ekonomiska situation, anhöriga samt tidsbrist i arbetet. Konklusion: Patientundervisning för att stärka patientens egenvårdsförmåga visar sig vara ett omfattande område. Sjuksköterskor belyser flera aspekter i patientundervisningen som bidrar till en god egenvårdsförmåga hos patienten. En personcentrerad vård skapar ett samarbete mellan sjuksköterska och patient där fokus ligger på gemensamma mål och förståelse för patientens livsvärld. Sjuksköterskan behöver i arbetet med patientundervisning vara medveten om eventuella barriärer som kan förekomma där ett lösningsorienterat och inlyssnande arbetssätt måste beaktas. / Background: The number of patients with chronic diseases is increasing worldwide, which increases the demand for the nurse's supportive role in the form of patient education. The nurse can guide the patient to a healthy and reflective approach that provides space for the patient's learning and self-management. A part of self-care is to find an everyday life that brings a sense of control and health. Aim: Explore nurse’s experience of patient education in case of chronic disease. Method: The study is a literature review of scientific articles. Findings: The results show that understanding and seeing the patient's world as important. Support and guidance enable good health and self-management ability. Factors that limit or complicate patient education can be lack of compliance, the patient's financial situation, relatives and lack of time at work. Conclusion: Patient education to strengthen the patient's self-management ability turns out to be an extensive area. Nurses highlight several aspects that help the patient's self-management. A person-centered care creates a collaboration between nurse and patient where the focus is on common goal and understanding of the patient's world. Nurse’s need to be aware of barriers, where a solution-oriented and listening approach must be considered.

Bakgrund: Kontinuitet i vården bygger på samordning och informationsdelning mellan patienter, anhöriga och involverad vårdpersonal för att underlätta vården för en person med vårdbehov. Ett samarbete av vårdteamet och dess kommunikationsförmåga lägger grunden till en bra kontinuitet. En personcentrerad vård kan ge personen med sjukdom en större möjlighet till inflytande över sina behandlingar. Det har visats leda till bättre samarbete mellan personer med sjukdom och vårdpersonal genom att arbeta mer personcentrerat. Behovet av kontinuitet i vården, trygghet och samordning behövs för att ge en god hälsa hos patienter.  Syfte:  Att beskriva kroniskt sjuka patienters upplevelser av kontinuitet i vården.   Metod: Litteraturstudie som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: beskrivs i fyra slutkategorier: Att kommunikation och information är av vikt, Att bli sedda och lyssnade till, Att vårdpersonalens kompetens bidrar till trygghet och Att få sina behov tillgodosedda.  Slutsats: Hur kontinuitet i vården upplevs för patienter är baserat på egen förståelse och förmåga att fysiskt, psykiskt, socialt och psykosocialt anpassa sig till vården. Vårdpersonalens kommunikationsförmåga och bemötande till att skapa en god relation till patienter är avgörande faktorer för att patienter ska uppleva en kontinuitet i vården.

Bakgrund: Många personer i dagens samhälle lever med kronisk smärta. Det bidrar till ett lidande för personen och en försämrad livskvalité. Egenvårdsinterventioner hjälper till att hantera den kroniska smärtan. Personcentrerad vård är viktigt för hanteringen av den kroniska smärtan och utgår från personens förutsättningar och önskemål och därmed reducerar det smärtan. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av egenvård vid kronisk smärta. Metod: Designen var en litteraturöversikt och 14 kvalitativa originalartiklar och en mixad metod inkluderades till resultatet. CINAHL och Pubmed användes som databaser till sökningarna efter de vetenskapliga artiklarna. Artiklarna kvalitetsgranskades och sedan analyseras enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Efter analys framkom två subkategorier och fyra kategorier som passade mot syftet. Kategorierna var: Upplevelser i samband med egenvårdsinterventioner, upplevelser av stöd, upplevelser av utmaningar i samband med egenvård och upplevelser av förhållningssätt till egenvård. Subkategorierna var: upplevelser av stöd till egenvård från sjuksköterskan och upplevelser av stöd från omgivningen. Diskussion: Att leva med kronisk smärta leder till att personerna utvecklar en bred kunskap för att hantera sin egenvård. God kommunikation mellan sjuksköterskan och personen stärkte egenvården. Acceptans leder till en bättre livssituation för personerna. Slutsats: En stor del av befolkningen lever med kronisk smärta och använder sig utav av egenvårdsinterventioner. Av sjuksköterskan krävs det att mer utbildningar och information kring egenvård till personerna för att hantera sin situation. Fortsatt forskning behövs för att följa med i utvecklingen. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-04</p>

No description available.

Bakgrund: Kronisk njursjukdom drabbar mer än var 10:e människa världen över. Sjukdomen är komplex och kan ses i samband med andra sjukdomar. Individer behöver utföra en livslång och krävande egenvård av denna progressiva sjukdom. I dagens hälso- och sjukvård vårdas vanligtvis en sjukdom i taget vilket kan få vården att brista i individanpassat egenvårdsstöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva erfarenheter av egenvård för individer med kronisk njursjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta empiriska studier. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed och Cinahl. Innehållsanalysen gjordes utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Två kategorier och sju underkategorier skapades utifrån resultatet. Kategorierna; 1) Hälsorelaterade värderingar och upplevelser påverkar egenvården 2) Behov av stöd för att utföra egenvård. Konklusion: Litteraturstudien visar att individer kan uppleva ångest och oro över sitt hälsotillstånd vilket försvårar utförandet av egenvård. Hälso- och sjukvården behöver ha ett personcentrerat bemötande och beakta individens beteenden och värderingar för att kunna ge en individanpassad information och ett kontinuerligt egenvårdsstöd. Därefter kan individen få en god förutsättning att ta till sig kunskap om sin hälsa. Sjuksköterskan har ett ansvar i att möta det egenvårdsbehov individen har genom att ge egenvårdsstöd för att leva ett mer hälsosamt liv. / Background: Chronic kidney disease affects more than every 10th person worldwide. The disease is complex and can be seen with other diseases. Individs need to perform a lifelong and demanding self-management of this progressive disease. In today's health care, one illness is usually cared for at a time, which can cause the care to fail in individualized self-management support. Aim: The aim of this study was to describe experiences of self-management for individs with chronic kidney disease. Methods: A qualitative literature study based on eight empirical articles. The articles were retrieved from the databases PubMed and Cinahl. The content analysis was based on Friberg's five-step model. Results: Two categories and seven subcategories were created based on the result. The two categories were: 1) Health-related values and experiences affect self-management 2) Need for support to perform self-management. Conclusion: The study shows that participants may experience anxiety about their state of health, which makes it difficult to perform self-management. Healthcare needs to have a person-centered approach and take into account the individ's behaviors and values in order to be able to provide individualized information and continuous self-management support. After that, individs can have a good chance of absorbing knowledge about their health. The nurse has a responsibility to meet the individs self-management needs by providing support to live a healthier life.

Bakgrund: Ländryggssmärta är en av de vanligaste typerna av muskuloskeletal smärta och den ledande formen av nedsatt funktion världen över. Styrketräning (ST) är en av de vanligaste formerna av konservativ behandling vid kronisk ospecifik ländryggssmärta (CNSLBP). Det saknas rekommendationer för dosering av ST och effekten av olika doseringar är oklar. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att kartlägga rapporterade träningsdoseringar vid CNSLBP samt att jämföra effekten av olika doseringar. Metod: En systematisk granskning av randomiserade kontrollerade studier publicerade de fem senaste åren genomfördes efter sökningar i databaserna MEDLINE, CINAHL och PEDro. En kvalitetsbedömning av studierna genomfördes och träningsdosering av styrketräning som behandling vid CNSLBP kartlades och kategoriserades. I inkluderade studier där liknande träningsupplägg med olika dosering jämförts, utvärderades doseringarnas effekt avseende smärtintensitet och funktion. Resultat: Totalt inkluderades sex artiklar. Risken för systematiska fel bedömdes som genomgående låg till medelhög. Träningsdoseringarna kategoriserades som moderata till medelhöga. Enbart en av de sex inkluderade studierna jämförde olika träningsdosering där komponenten intensitet varierats i två grupper. Högintensiv styrketräning uppvisade signifikanta förbättringar avseende funktion och små ickesignifikanta förbättringar avseende smärtintensitet jämfört med den medelintensiva träningsgruppen. Slutsats: Den här litteraturstudien visade att få studier anger träningsdosering av styrketräning som behandling för patienter med CNSLBP. De kartlagda träningsdoseringarna var moderata till medelhöga och liknar doseringarna som rekommenderas för motionärer. Inga slutsatser kunde dras avseende doseringarnas effekt. Framtida kliniska studier med träning som intervention bör definiera styrketräningsdosering vilket anses relevant för såväl forskare som fysioterapeuter i praktiken. / Background: Low back pain is one of the most common musculoskeletal disorders and the leading cause of disability worldwide. Resistance training (RT) is an effective therapeutic modality for the treatment of patients with chronic non-specific low back pain (CNSLBP). However, recommendations of RT dosages is lacking and the effects of different dosages remains unclear. Objective: The objective of this review was to map and evaluate the effectiveness of reported RT dosages for the treatment of CNSLBP. Method: A systematic search for literature was conducted in the databases MEDLINE, CINAHL and PEDro. Dosages were mapped and categorized. Effect sizes of pain intensity and disability were extracted from articles with comparisons between dosages. The risk of bias was judged for the articles, respectively. Results: A total of six articles were included. The dosages were categorized as moderate to medium high. Comparison between dosages was made in one of the included articles. Significant improvements in pain intensity and non-significant improvements in disability in favour of a high intensity group compared to a low intensity training group was found. The risk of bias was consistently judged as low or moderate. Conclusion: This study showed a lack of correctly reported RT dosages. The mapped dosages where corresponding to the recommendations for a healthy population. No conclusions could be drawn upon the effect of different dosages. A clear definition of the RT dosage in future trials is of importance to further investigate the effect of RT as an intervention for the treatment of CNSLBP.

Abstrakt Bakgrund: Ryggsmärta ett subjektivt och multidimensionellt problem som påverkar många personers vardag. Kronisk ryggsmärta är ofta ett livslångt tillstånd med stor personlig betydelse som personen måste lära sig leva med. Ryggsmärtan måste därmed förstås respekteras av sjuksköterskan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med kronisk ryggsmärta.  Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa intervjustudier. Datainsamling av inkluderade artiklar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Analys gjordes enligt Fribergs femstegsmall. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: ”Ryggsmärtan påverkar fysiskt”, ”Känslorna och självuppfattningen påverkas”, ” Sociala livet förändras” och ” Hitta balans i tillvaron”. Konklusion: Kronisk ryggsmärta påverkade flera aspekter av personers liv och gav liknande men unika erfarenheter. Personer med ryggsmärta påverkades inte bara av ryggsmärtan utan av andra personers förhållningssätt och omgivande faktorer. Sjuksköterskan kan använda erfarenheterna och kunskap om personernas beteenden för att främja anpassning och hälsa samt möjliggöra bättre bemötande, förståelse och personcentrerad omvårdnad. / Abstract Background: Back pain is a subjective and multidimensional problem that affect many people’s everyday lives. Chronic back pain is often a lifelong condition with great personal significance that the person must learn to live with. Therefore, back pain must be understood and respected by the nurse. Aim: The aim of the literature study was to describe adults’ experiences of living with chronic back pain. Methods: A literature study based on eight qualitative interview studies. Data collection of included articles was performed in the CINAHL and PubMed databases. Analysis was done according to Friberg’s five-step model. Results: The analysis resulted in four categories: “Back pain affects physically”, “Emotions and self-perception are affected”, “The social life changes” and “Finding balance in in life”. Conclusion: Chronic back pain affected several aspects of people’s lives and gave similar but unique experiences. People with back pain were not only affected by their back pain but also other people’s attitudes and surrounding factors. Nurses can use the experiences and knowledge of the people’s behaviour to promote adaption and health as well as enable better approach, understanding and person-centred care.