Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanligt förekommande folksjukdom i Sverige, och egenvård är en central del i patienternas vardag. För att minska risken av försämring i sin sjukdom är det därmed väsentligt för patienterna att få adekvat patientundervisning om hur egenvården främjas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva effekter av sjuksköterskans pedagogiska omvårdnad för upprätthållandet av en god egenvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt innehållande 11 artiklar från Cinahl och Medline genomfördes. Resultat: En strukturerad pedagogisk omvårdnad visade förbättring på patienters symtomuppfattning, egenvårdshantering, egenvårdsbeteenden och minskade återinläggningar. Patienterna visade dessutom förbättrad kunskap om mat- och vätskerestriktioner, läkemedelsföljsamhet och fysisk aktivitet. Slutsats: Sjuksköterskans pedagogiska omvårdnad kan vara fördelaktig i arbetet med att befrämja egenvården hos patienter med kronisk hjärtsvikt.

Bakgrund: Barn med typ 1-diabetes är generellt mindre fysiskt aktiva än andra barn. Bidragande faktorer kan vara rädsla för hypoglykemi och bristande kunskap hos vårdnadshavare. Att vara vårdnadshavare till ett barn med kronisk sjukdom kan medföra många svårigheter och forskning har visat minskad livskvalité. Fysioterapeutens roll i diabetesvården är idag begränsad. Syfte: Att undersöka vårdnadshavares tankar om fysisk aktivitet hos deras barn med typ 1- diabetes. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med deskriptiv design. En induktiv ansats användes för kvalitativ innehållsanalys av materialet. Resultat: Materialet delades in i fyra huvudkategorier och elva underkategorier efter dataanalysen. Resultatet beskriver vårdnadshavares tankar och upplevelser kring hur deras barn påverkas av fysisk aktivitet, vilken möjlighet barnen har att utföra aktiviteter, vilken kunskap de har idag och vad de saknar samt hur de ser på pressen de upplever i relation till fysisk aktivitet. Slutsats: Att vara vårdnadshavare till barn med typ 1-diabetes väcker många tankar och känslor kring fysisk aktivitet. Svårigheter med att kontrollera barnets blodsocker och vara med vid aktiviteter ledde i många fall till känslor av misslyckande och stress. Bristfällig kunskap om fysisk aktivitet ses som en förklaring till osäkerhet som kunde hindra barnet att vara fysisk aktiv. Nyckelord: Fysioterapi, Kronisk sjukdom, Rädsla-undvikande modellen, Socialkognitiv teori, Upplevelse / Background: Children with type 1-diabetes are generally less active than other children. Contributory reasons could be caregivers’ fear of hypoglycemia and lack of knowledge. To be a caregiver with a child with chronic disease causes of difficulties and science has shown reduced quality of life. The role off the physiotherapist in the care of diabetes is today limited. Aim: To explore caregivers’ thoughts about their children with type 1-diabetes and physical activity. Method: A qualitative semi-structured interview study with descriptive design. An inductive approach was used for the qualitative content analysis of the material. Result: The data analysis resulted in four main categories and eleven subcategories. The result describes caregivers’ thoughts and experiences about how physical activity affect their children, which possibility children had to perform activities, their knowledge and what they are missing and their experience of pressure to manage physical activity. Conclusion: To be the caregiver to a child with type 1-diabetes raises many thoughts and feelings about physical activity. Difficulties to control the child’s blood sugar and to be able to participate in the child’s activities, often led to feelings of failure and stress. Lack of knowledge about physical activity may be an explanation to insecurity that may hinder the child to be physical activity. Keywords: Chronic disease, Experience, Fear-avoidance model, Physiotherapy, Social cognitive theory

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom och i Sverige lever flera hundra tusen personer med sjukdomen. För att personer med KOL ska uppnå en god livskvalité krävs ett personcentrerat förhållningssätt, vilket innebär att man ser människan bakom sjukdomen och inte endast sjukdomen. Vårdpersonal/sjuksköterskan bör därför inrikta sig på personens upplevelse av KOL för att på så vis kunna stödja behoven hos varje enskild individ. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod:  Litteraturstudien utfördes i form av kvalitativ design och innehållsanalys med induktiv ansats som analysmetod. 12 vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades. Resultat: Personers upplevelse av att leva med KOL är beskriven i fyra kategorier, “Att känna sig begränsad i sitt vardagliga liv”, “Att oförutsägbar andnöd påverkar aktiviteter”, “Att leva med ångest och rädsla”, “Att anpassa sig till ett liv med sjukdomen”. Slutsats: Att som sjuksköterska ha kunskap om vad sjukdomen KOL innebär för personer som drabbas, hur vardagen kan förändras, hur man kan hjälpa personerna till ett meningsfullt liv trots sjukdom är en viktig del i omvårdnaden.

Bakgrund: Kronisk sjukdom är ett permanent sjukdomstillstånd. Hälsa ur holistiskt perspektiv ses som en helhet, därav bör vården utformasutifrån den enskilda individens behov. Idag vårdas många personer hemifrån av en närstående. Den informella vårdaren har enbetydande roll i den hälsofrämjande processen. Sjuksköterskans ansvar innefattar att bidra till hälsa, minska lidande och förebygga skador, och att kunna inkludera närstående vid personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med kronisk sjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes i enlighet med Fribergs metodbeskrivning. Databaserna Cinahl Complete och PubMed användes vid sökning av sökorden extended family, family, caregivers, chronic disease och middle aged. Resultatet bygger på nio kvalitativa artiklar samt två artiklar med mixad metod. Resultat: Deltagarnas upplevelser kunde skilja sig åt. Vardagen blev påverkad, vården för anhöriga innebar känslomässiga implikationer vilket påverkade familjedynamiken. Resultatet tydde också på att deltagarnas behov av interaktioner med sjukvården ansågs vara en viktig del av upplevelsen. Sammanfattning: Deltagarna upplevde den vårdande rollen som begränsade samt att den försvårade anpassningen till vardagen. Detta kunde vara komplicerat för relationen mellan vårdaren och den anhörige. Upplevelserna var främst negativa men kunde även uppvisa positiva inverkan. / Background: Chronic disease is a permanent state of illness. Health from a holistic perspective is perceived as a entirety and therefore caregiving should be designed in relation to each individual's needs. Many people get homecare from a relative today. The informal caregivers have a meaningful role in the promotion of health. Nurses are responsible for contributingto good health, reduced suffering, and injury prevention and to also include relatives with person centered care. Aim: The aim of this study was to shed light on experiences of caregiving for a relative with a chronic illness. Method: A literature review was made according to Friberg’s method description. The databases Cinahl Complete and PubMed were used for the search with the keywords extended family, family, caregivers, chronic disease and middle aged. The result of the study was based on nine qualitative articles, and two using mixed methods. Results: The participants' experiences could differ from one another. These described how caring for a relative impacts everyday life, impeared health, impact upon relations and significance of interaction with healthcare. Summary: Participants experienced the caring role as limiting, and complicated to combine with everyday life. This could complicate the relationship between the caregiver and the relative. The experiences of caring for their relatives were mostly negative but the result could also show some positive outcomes.

Introduktion: Astma drabbar idag uppskattningsvis 262 miljoner personer i världen. Sjukdomen karakteriseras av återkommande attacker med andnöd, och mellan attackerna är lungfunktionen normal. Tillståndet orsakar stort lidande och sjuklighet hos befolkningen. Astma kan medföra begränsningar i vardagen och familj, arbete och ekonomi kan påverkas till följd av sjukdomen. Genom att sjuksköterskan får en fördjupad kunskap om hur personer med astma upplever sin sjukdom, kan en mer personcentrerad omvårdnad ges till denna patientgrupp.    Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med astma.    Metod: Studien är en allmän litteraturstudie som har en deskriptiv design med litteraturöversikt som metod baserat på 11 kvalitativa originalartiklar. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl, Psycinfo, PubMed och Web of Science.    Resultat: Det framkom tre kategorier; begränsningar i livet, upplevelser av sjukvård och livssyn. Personer med astma upplevde fysiska, psykiska och sociala begränsningar till följd av sjukdomen. Andnöd, tryck över bröstet och hosta var vanliga symtom och hade en negativ inverkan på livskvalitén. Arbete och relationer mellan vänner och familj påverkades. Det framkom även att många upplevde att de inte fick bra bemötande från sjukvårdspersonal samt bristande information.    Slutsats: Det är tydligt att astma påverkar individens hälsa och att vardagen måste planeras utifrån sjukdomen. Personer med astma behöver få stöd i hur de kan hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan har därför en viktig roll att i omvårdnadsarbetet främja hälsa och välbefinnande hos individen. / Introduction: Asthma affects approximately 262 million people in the world today. The characteristic of this disease is recurrent attacks of shortness of breath and between the attacks the lung function is normal. This condition causes great suffering and morbidity in the population. Asthma can result in limitations in everyday life, it can affect family, work and the economy. By the nurse having in-depth knowledge about how people with asthma experience their condition, they will be able to give a person-centered care to these patients.            Objective: The aim was to describe adults' experiences of living with asthma.     Method: Descriptive design with literature review as method, based on 11 qualitative original articles, which were analyzed and reviewed. All articles were collected from Cinahl, PubMed, Psycinfo and Web of Science.    Results: Three categories developed; limitations in life, experiences of healthcare and perspective on life. People with asthma experienced physical, psychological and social limitations as a result of their condition. Usual symptoms were shortness of breath, chest tightness and cough which had a negative impact on the quality of life. Work and relationships between friends and family were affected. It emerged that they didn't receive good treatment from health care professionals and lack of information.              Conclusion: It is clear that asthma affects the individual’s health and they have to plan their daily lives based on the disease. People with asthma need to receive support to be able to manage their disease. Therefore, the nurse has an important role in promoting health and well-being for patients with asthma.

Sammanfattning Hepatit B virus (HBV) tillhör familjen hepadnavirus och kronisk HBV finns hos ungefär 257 miljoner människor. Kronisk HBV kan orsaka levercirros och hepatocellulärt karcinom (HCC) och andra svåra leversjukdomar vilket leder till 887,000 dödsfall per år. Symptomen för HBV är illamående, gulsot och mörkfärgat urin. HBV smittas genom sexuell kontakt och infekterat blod. Det smittas alltså vid barnafödsel, sprutor vid droganvändning och dålig hygien inom sjukvården. Det finns vaccin att ta för att förhindra spridningen av viruset. De behandlingar som finns för de som drabbas är antivirala läkemedel som är nukleos(t)id analoger och peginterferoner.  Syftet med arbetet var att se om det är mer effektivt att använda kombinationsterapi med de antivirala läkemedlen adefovir (ADV) och lamivudin (LAM) jämfört med monoterapi med adefovir. Fem randomiserade kontrollerade studier söktes fram från pubmed. Resultaten från de studierna jämfördes sedan.  Studierna visade att kombinerad läkemedelsterapi med ADV och LAM var mer effektivt än monoterapi med ADV. ADV och LAM i kombination visades mer effektivt eftersom det var fler patienterna i den gruppen som fick en inte detekterbar mängd HBV-DNA, fler patienter som fick en normal nivå av alaninaminotransferas (ALAT) och färre patienter som visade på utveckling av resistens mot ADV.  Slutsatsen är att kombinationsterapi med ADV och LAM var mer effektivare än monoterapi med ADV. Det är för att när läkemedlen används tillsammans är de mer effektivare på att hämma viruset och minskar risken för att viruset ska kunna utveckla resistens. / Abstract Hepatitis B virus (HBV) belongs to the hepadnavirus family and chronic HBV is present in approximately 257 million people. There is acute and chronic HBV types of infection. About two-thirds of those with acute HBV have mild symptoms. The rest get more pronounced symptoms such as nausea, fatigue and even jaundice. It then counts as chronic HBV if the person has high levels of the surface antigen for hepatitis B (HBsAg) for more than six months. Chronic HBV can cause liver cirrhosis and hepatocellular carcinoma (HCC) and other severe liver diseases leading to 887,000 deaths per year. HBV is transmitted through sexual contact, infected blood in contact with a wound and during childbirth. There are vaccines to take to prevent the spread of the virus. The treatments available for those affected by the virus are antiviral drugs that are nucleos(t)ide analogues and peg interferons. The aim of the study was to see if it is more effective to use combination therapy with the antiviral drugs adefovir (ADV) and lamivudine (LAM) compared to monotherapy with adefovir. The method used was to select five studies that were randomized controlled trials. The studies were taken from pubmed. After the studies were selected, they were compared with each other. The parts of the study that were focused on were how many patients received an undetectable level of HBV DNA, how many patients received a normal level of alanine aminotransferase (ALAT) and how many patients developed resistance to ADV. The studies showed predominantly that combined drug therapy with ADV and LAM was more effective than monotherapy with ADV. ADV and LAM in combination proved to be more effective as more patients in the group receiving ADV and LAM received an undetectable amount of HBV DNA, more patients received a normal level of ALAT and fewer patients showed the development of resistance to ADV. The results show that ADV and LAM are better at reducing the viral load. This combination also lowers the level of ALAT, which means that those patients do not have as high a risk of damaging their liver. It is also important that patients do not develop resistance to the treatment, which leads to discomfort and an increased viral load again. Avoiding the development of resistance is important as it allows patients to undergo treatment for a long time. The conclusion is that combination therapy with ADV and LAM was more effective than monotherapy with ADV. This is because when the drugs are used together, they are more effective at inhibiting the virus and reduce the risk of the virus being able to develop resistance.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en sjukdom med stor dödlighet. Det är en komplex sjukdom när det gäller vård, egenvård och behandling. Omvårdnaden är viktig för att kunna stödja personer i deras egenvård. Syfte: Målet med denna litteraturöversikt var att belysa personers upplevelse av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: I denna litteraturöversikt söktes artiklar i databaserna Cinahl och Pubmed där 16 kvalitativa originalartiklar valdes ut. Resultat: I resultatet uppkom tre kategorier och två subkategorier. kunskap och information, livsstilsförändring och att känna stöd från familj och anhöriga. Under kategorin livsstilsförändring uppkom två subkategorier; svårigheter med livsstilsförändring och motivationer och anpassning av det nya livet. Egenvård kan vara svårt att utföra på grund av dålig ekonomi, brist på kunskap och motivation. Personer handskas med att försöka acceptera en ny livsstil. Diskussion: Personer med hjärtsvikt saknade information och hade en bristande kunskap när det kom till egenvård vilket ledde till att de kände sig inkapabla till att utföra egenvård. Det är av vikt att vårdpersonal stöttar, ger information på ett förståeligt sätt och även finnas tillgänglig för personer med hjärtsvikt. Slutsats: Att belysa personer med kronisk hjärtsvikts upplevelse kan bidra med ökad förståelse hos vårdpersonal. Ett stort behov av information och kunskap finns för personer med kronisk hjärtsvikt. Mer forskning kring detta område är av vikt för att kunna förbättra omvårdnaden och minska belastning i öppenvården och slutenvården. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

Bakgrund: Fibromyalgi orsakar smärta men även en rad andra symptom. Hälso- och sjukvårdspersonal kan komma i kontakt med dessa patienter i många av vårdens områden, därför är det av stor vikt att personalen har förståelse för vad sjukdomen kan innebära för dessa patienter. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats gjordes. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl och sammanlagt 11 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Resultatet visade att många patienter upplevde brist på stöd och kunskap, de upplevde sig bli misstrodda och att de inte blev sedda. De uppgav att livet förändrades i samband med sjukdomen, familjeförhållanden samt relationer påverkades och även det sociala livet. Att behöva acceptera ett förändrat liv var svårt för många och många upplevde även en ständig kamp i vardagen. Diskussion: Genomgående upplevde patienterna i samtliga studier ett bristande stöd från hälso- och sjukvårdspersonal samt ibland även från den egna familjen och närstående. Behovet av bra stöd och att bli tagen på allvar från både sjukvård samt av andra runt omkring är en betydelsefull pusselbit för att patienter med fibromyalgi för att kunna leva i en vardag med livskvalitet. Slutsats: Eftersom patienter med fibromyalgi ofta har negativa upplevelser till följd av sjukdomen är det av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal har en förståelse för deras upplevelser för att kunna bemöta dem på rätt sätt och därmed kunna skapa en god vårdrelation. Vidare forskning skulle kunna bidra till snabbare diagnostisering samt tillräckligt stöd, vilket kan underlätta patienternas kamp i vardagen. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-04</p>

Bakgrund: Att leva med långvarig smärta är en individuell upplevelse. För många av de som är drabbade påverkar smärtan hela livsvärlden och vardagen. Detta orsakar inte bara lidande för individen, utan också stora kostnader för samhället. Syfte: Syftet var att belysa hur vuxna individer upplever att leva med långvarig smärta. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarnas resultat analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som representerar betydande delar för resultatet. Att begränsas av smärtan beskriver på vilket sätt individer med långvarig smärta begränsas. Strategier för att hantera smärtan betonar vikten av att lära sig acceptera smärtan och att anpassa sig efter sin kropp. Meningsfull vardag trots smärta tar upp betydelsen av att kunna arbeta, att finna sammanhang och tillhörighet samt att välbefinnande kan uppnås trots långvarig smärta. Slutsats: Smärta innebär stort lidande. Dock tycks det finnas några gemensamma faktorer som bidrar till välmående hos individer med långvarig smärta, trots att upplevelsen av smärtan är individuell. Acceptans, fysisk aktivitet, egenvård och gemenskap med andra i liknande situation är betydelsefulla delar. Att erbjudas god vård är också mycket viktigt och inom hälso- och sjukvården finns en hel del förbättringar att göra.

Background: Deaths in the world caused by kidney disease are increasing and in Sweden1,100 new patients start dialysis treatment every year. The diagnosis entails a major lifechange for the affected person. As a nurse, it is therefore important to have goodknowledge of affected people’s own experiences to be able to perform good nursing. Aim: The purpose of the study is to illuminate adult’s experiences of living with chronickidney failure. Methods: A literature review based on nine qualitative studies. Database searches wereconducted in Cinahl, PubMed and Scopus. The analysis was conducted using Friberg's fivestep model. Results: The analysis revealed four main categories: “a body that limits life”, “living withlife-threatening illness and an uncertain future”, “dependency on healthcare” and“experiencing support”. Conclusion: Chronic kidney failure leads to limitations in life such as physical, mental,social and financial. People's experiences of the disease are improved with the supportfrom fellow patients, healthcare personnel and the family's involvement in the diseaseprocess. More research is needed on the afflicted patient experiences of nursing in chronic renal failure.