Abstrakt Denna undersökning handlar om hur individer påverkas psykosocialt av byggnadsrelaterad ohälsa. Även om problematikens ursprung kommer från byggnaden så är konsekvenserna av problemet inte enbart medicinska. De insatser som idag implementeras är av medicinsk eller teknisk bakgrund, vilket kommer problematiseras i undersökningen. Studien består av sex stycken intervjuer med individer som är eller har blivit drabbade av BRO och har analyserats med en hermeneutisk metod. Resultaten av undersökningen visar att individerna med BRO har en påverkad livssituation där de har svårigheter att delta i vanliga sociala sammanhang. De individer som har fått hjälp via sociala insatser uppger att de idag har bättre förutsättningar och förmåga att hantera problematiken än de som stått utan sådana insatser. Detta innebär att de behövs mer insatser av social karaktär för att hjälpa de som är och har blivit utsatta. Intervjupersonerna upplever att de inte fått något erkännande kring händelsen eller en ursäkt för det de utsatts för. Studien tyder på att det finns ett behov av socialt stöd där fokus ligger på att bearbeta problematiken och lära sig att hantera deras besvär.

Bakgrund: Att leva med långvarig smärta är en individuell upplevelse. För många av de som är drabbade påverkar smärtan hela livsvärlden och vardagen. Detta orsakar inte bara lidande för individen, utan också stora kostnader för samhället. Syfte: Syftet var att belysa hur vuxna individer upplever att leva med långvarig smärta. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarnas resultat analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som representerar betydande delar för resultatet. Att begränsas av smärtan beskriver på vilket sätt individer med långvarig smärta begränsas. Strategier för att hantera smärtan betonar vikten av att lära sig acceptera smärtan och att anpassa sig efter sin kropp. Meningsfull vardag trots smärta tar upp betydelsen av att kunna arbeta, att finna sammanhang och tillhörighet samt att välbefinnande kan uppnås trots långvarig smärta. Slutsats: Smärta innebär stort lidande. Dock tycks det finnas några gemensamma faktorer som bidrar till välmående hos individer med långvarig smärta, trots att upplevelsen av smärtan är individuell. Acceptans, fysisk aktivitet, egenvård och gemenskap med andra i liknande situation är betydelsefulla delar. Att erbjudas god vård är också mycket viktigt och inom hälso- och sjukvården finns en hel del förbättringar att göra.

<p>Vi utforskar begreppet <em>upplevelseekonomi</em> och hur vi har hamnat i vad en del forskare anser vara Upplevelsesamhället. Ett samhälle där de basala behoven är uppfyllda och där vi söker minnesvärda och självförverkligande upplevelser.</p><p>Vi har valt att studera tidigare forskning och presenterar delar av det vi har läst i ett inledande teoriavsnitt. Därefter observerar vi ett par upplevelserelaterade hotell för att se hur teorin kan se ut i verkliga pågående projekt. De hotell vi valt att titta närmare på är <em>Icehotel</em> i Jukkasjärvi samt <em>Såstaholm</em> i Täby. Vårt sätt att arbeta blir deduktivt, där vi utgår från befintliga begrepp och teorier för att kunna dra logiska slutsatser.</p><p>Befintlig teori i upplevelseekonomi samt iakttagelser av två existerande hotell för upplevelser gav oss grunden till hur vi utformade vårt hotell i Östhammar med upplevelsetema – <em>Hotell Badjäflar</em>. I <em>Hotell Badjäflar</em> praktiseras det vi har lärt oss. Temat för hotellet blir sjuttiotal och miljön och aktiviteter kommer att präglas av decenniet. Vi väver in författaren och filmskaparen Lars Molin då vi använder marknadsföringsverktyget <em>storytelling. </em>Lars Molins film <em>Badjävlar</em> ligger som grund för en del av miljön i hotellprojektet. Anledningen till att vi väljer Lars Molin är att han levde och arbetade i Östhammar under just sjuttiotalet och det var här filmen <em>Badjävlar</em> spelades in.</p><p>Våra diskussionskapitel består både i en utvärdering av <em>Icehotel </em>och <em>Såstaholm</em> och hur vårt <em>Hotell Badjäflar</em> kommer att fungera som upplevelse. Vår uppfattning är att både <em>Icehotel</em> och <em>Såstaholm</em> har lyckats med att skapa platser för upplevelser som deras gäster kommer att minnas och påverkas av. <em>Hotell Badjäflar</em> skulle enligt vår mening också kunna bli en unik och minnesvärd upplevelse för våra gäster. Vi avslutar med att reflektera över upplevelseekonomin idag, lyfter fram tankar om den allmänna skepticismen och ger förslag till fortsatta studier.</p><p>Upplevelseekonomi innebär att skapa upplevelser som kunden länge minns och gärna rekommenderar till sina vänner. Helheten blir det viktiga och alla personer involverade i upplevelseskapandet har en roll att spela där kunden är i centrum.<em></em></p> / <p>We study the term <em>experience economy</em> and how we live today in what some scientists call The Experience Society. That is a society where our basic needs are fulfilled and in which we seek experiences to remember and to express ourselves.</p><p>We have chosen to study earlier research made in this subject and present part of what we have read in an initiating theory section. After this we observed a couple of “experience based” hotels to see how this theory can be practiced in real life. The hotels we chose were <em>Icehotel </em>in Jukkasjärvi and <em>Såstaholm</em> in Täby. These two hotels turned out to be excellent examples of “experience based” hotels in Sweden. We have chosen to use a deductive way of presenting our results. Deduction is when conclusions are drawn out of existing theories and concepts.</p><p>This earlier research literature and our studies of two actual hotels for experiences gave us the basis for how our hotel in Östhammar is designed with an experience theme <em>– Hotel Badjäflar.</em> <em>Hotel Badjäflar</em> is where we practice our new knowledge. The theme is the seventies and the surroundings and our activities will all be influenced by this decade. For our storytelling parts we will use stories about the author and filmmaker Lars Molin. Parts of the hotel surroundings are based on his movie <em>Badjävlar</em>. The reason we chose Lars Molin is because he lived and worked in Östhammar during the seventies and it was also here the movie <em>Badjävlar</em> was made.</p><p>Our discussion chapter involves an evaluation of both Icehotel and Såstaholm as well as how we think <em>Hotell Badjäflar</em> will work out as an experience. Our opinion is that both <em>Icehotel </em>and <em>Såstaholm</em> have succeeded well in creating places for experiences that their guests will remember and be affected by. According to us <em>Hotel Badjäflar</em> has the potential to be an experience to remember for our guests. Finally we reflect on how the experience economy is commonly looked upon and the scepticism surrounding it. We also give suggestions on continued studies for the essay.</p><p>Experience economy is to create memorable experiences that the customer will remember for a long time and will gladly recommend to his or her friends. The totality of the experience is essential and each person involved in creating the experience has a role to play through which the customer is put in the leading role.</p>

Vi utforskar begreppet upplevelseekonomi och hur vi har hamnat i vad en del forskare anser vara Upplevelsesamhället. Ett samhälle där de basala behoven är uppfyllda och där vi söker minnesvärda och självförverkligande upplevelser. Vi har valt att studera tidigare forskning och presenterar delar av det vi har läst i ett inledande teoriavsnitt. Därefter observerar vi ett par upplevelserelaterade hotell för att se hur teorin kan se ut i verkliga pågående projekt. De hotell vi valt att titta närmare på är Icehotel i Jukkasjärvi samt Såstaholm i Täby. Vårt sätt att arbeta blir deduktivt, där vi utgår från befintliga begrepp och teorier för att kunna dra logiska slutsatser. Befintlig teori i upplevelseekonomi samt iakttagelser av två existerande hotell för upplevelser gav oss grunden till hur vi utformade vårt hotell i Östhammar med upplevelsetema – Hotell Badjäflar. I Hotell Badjäflar praktiseras det vi har lärt oss. Temat för hotellet blir sjuttiotal och miljön och aktiviteter kommer att präglas av decenniet. Vi väver in författaren och filmskaparen Lars Molin då vi använder marknadsföringsverktyget storytelling. Lars Molins film Badjävlar ligger som grund för en del av miljön i hotellprojektet. Anledningen till att vi väljer Lars Molin är att han levde och arbetade i Östhammar under just sjuttiotalet och det var här filmen Badjävlar spelades in. Våra diskussionskapitel består både i en utvärdering av Icehotel och Såstaholm och hur vårt Hotell Badjäflar kommer att fungera som upplevelse. Vår uppfattning är att både Icehotel och Såstaholm har lyckats med att skapa platser för upplevelser som deras gäster kommer att minnas och påverkas av. Hotell Badjäflar skulle enligt vår mening också kunna bli en unik och minnesvärd upplevelse för våra gäster. Vi avslutar med att reflektera över upplevelseekonomin idag, lyfter fram tankar om den allmänna skepticismen och ger förslag till fortsatta studier. Upplevelseekonomi innebär att skapa upplevelser som kunden länge minns och gärna rekommenderar till sina vänner. Helheten blir det viktiga och alla personer involverade i upplevelseskapandet har en roll att spela där kunden är i centrum. / We study the term experience economy and how we live today in what some scientists call The Experience Society. That is a society where our basic needs are fulfilled and in which we seek experiences to remember and to express ourselves. We have chosen to study earlier research made in this subject and present part of what we have read in an initiating theory section. After this we observed a couple of “experience based” hotels to see how this theory can be practiced in real life. The hotels we chose were Icehotel in Jukkasjärvi and Såstaholm in Täby. These two hotels turned out to be excellent examples of “experience based” hotels in Sweden. We have chosen to use a deductive way of presenting our results. Deduction is when conclusions are drawn out of existing theories and concepts. This earlier research literature and our studies of two actual hotels for experiences gave us the basis for how our hotel in Östhammar is designed with an experience theme – Hotel Badjäflar. Hotel Badjäflar is where we practice our new knowledge. The theme is the seventies and the surroundings and our activities will all be influenced by this decade. For our storytelling parts we will use stories about the author and filmmaker Lars Molin. Parts of the hotel surroundings are based on his movie Badjävlar. The reason we chose Lars Molin is because he lived and worked in Östhammar during the seventies and it was also here the movie Badjävlar was made. Our discussion chapter involves an evaluation of both Icehotel and Såstaholm as well as how we think Hotell Badjäflar will work out as an experience. Our opinion is that both Icehotel and Såstaholm have succeeded well in creating places for experiences that their guests will remember and be affected by. According to us Hotel Badjäflar has the potential to be an experience to remember for our guests. Finally we reflect on how the experience economy is commonly looked upon and the scepticism surrounding it. We also give suggestions on continued studies for the essay. Experience economy is to create memorable experiences that the customer will remember for a long time and will gladly recommend to his or her friends. The totality of the experience is essential and each person involved in creating the experience has a role to play through which the customer is put in the leading role.