Omkring hälften av alla kroniskt sjuka uppvisar bristande följsamhet till sin behandlingsplan. Med en äldre befolkning ökar prevalensen av kroniskt sjuka och komorbiditet vilket ställer höga krav på följsamheten. Patienters svårigheter att följa medicinska ordnationer och föreskrifter har traditionellt sett beskrivits som ett problem orsakat av patienterna själva. Idag menar förespråkare att ansvaret för att uppnå god följsamhet istället bör delas mellan patient och vårdpersonal. Syftet med denna litteraturöversikt är att genom ett patientperspektiv belysa faktorer som påverkar patienters följsamhet i samband med kroniska sjukdomar. Tillvägagångssättet för att finna relevanta studier har varit sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Enbart kroniska sjukdomar som är livsstilsförankrade och vars prognos är påverkbar av patientens egenvård ansågs relevanta för litteraturstudien. Av samtliga 10 kvalitetsgranskade och analyserade studier var två kvantitativa. Studiernas resultat analyserades för att finna kongruenta faktorer mellan de olika patientgrupperna. Materialet kategoriserades enligt fyra teman: Strukturella faktorer, Kommunikation, Kunskap samt Inre resurser. Gemensamt för många studier var att patienterna ansåg sig missnöjda med information och möjligheten att delta i behandlingen. Vidare begränsades patienterna av strukturella barriärer som bristande kontinuitet och begränsade kommunikationsmöjligheter med vårdpersonalen. Många patienter hade bristande kunskaper kring sjukdomssymtom, läkemedel och biverkningar vilket bidrog till förväxlingar och missförstånd. Litteraturöversiktens resultat tyder på att kroniskt sjuka patienter, oberoende av sjukdomsdiagnos, i stor utsträckning upplever likartade faktorer som påverkar deras följsamhet till föreskriven behandling. / About half of the patients with chronic diseases fail to comply adequately with their prescribed regimens. Increasing prevalence of chronic disease and comorbidity, places high demands on patients’ adherence. Patients’ difficulties to follow ordinations and prescriptions have traditionally been described as a problem caused by the patients themselves. Today, proponents believe that the responsibility for achieving good adherence instead should be shared between patients and health professionals. The purpose of this literature review is to, from a patient perspective, examine factors that influence patients' adherence associated with chronic diseases. The procedure for finding relevant studies has been searches in the two databases PubMed and Cinahl. Only chronic diseases affected by lifestyle changes and whose prognosis is influenced by patient self-care were considered appropriate. Of all 10 reviewed studies, two were quantitative. The results were analyzed to find congruent factors affecting adherence between the different patient groups. The material was categorized into four themes: Structural factors, Communication, Knowledge and Inner resources. Common to many studies was that patients felt dissatisfied with the information given and the opportunity to participate in treatment. Furthermore, patients were limited by structural barriers such as lack of continuity and limited communication with caregivers. Many patients had a lack of knowledge about symptoms, medications and side effects, which contributed to confusion and misunderstanding. The results indicate that chronically ill patients, to a large extent and independent of disease diagnosis, are experiencing similar factors that affect their adherence to prescribed treatments.

The purpose of this litterature review is to illustrate the nursing care to patient with chronic pain. As a theoretic frame for this study we choose Aron Antonowsky. The results of this study are based on 8 scientific articles. The findings are presented in main categories and ideas. The findings show that chronic pain is a multidimensional phenomenon that influences peoples quality of life in a physical, psychological as well as social way. Information and support are the most important element in nursing care. From the patients perspektive the most significant part was believing in the person and acknowledgment of what causes the pain. / Syftet med vår litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans omvårdnadshandlingar till patienter med kronisk smärta. Som teoretisk referensram har vi använt Aron Antonowsky. Litteraturstudien baseras på 8 vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i huvudkategorier och begrepp. Det visar sig att kronisk smärta är ett multidimensionellt fenomen som påverkar människors livskvalitet både fysiskt, psykiskt och socialt. Information och stöd visar sig vara de viktigaste inslagen i sjuksköterskans omvårdnadshandlingar. Ur patientperspektivet låg betydelsen i att bli betrodd och få bekräftelse på vad som orsakar smärtan.

Bakgrund: Kroniska sjukdomar ökar med ålder. Personer med kroniska sjukdomar skrivs ut snabbare från sjukhus vilket menar att flera får vård hemma. Ehälsa kan vara ett sätt att ge stöd till personer med kroniska sjukdomar i hemmet. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie är att belysa patienters erfarenheter att få vård via ehälsa vid kronisk sjukdom.Metod: En litteraturstudie baserad på femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Datainsamling gjordes i två databaser, Pubmed och Cinahl.Resultat: Sex teman uppstod, av vilka fyra gav fördelar med ehälsa: ökad trygghet, delaktighet och kontroll, ökad förståelse för sin sjukdom, ehälsa som stöd i sin sjukdom. De övriga två uttalade nackdelarna med ehälsa: värdet av fysisk kontakt och utmaningar i användning.Konklusion: Resultatet i litteraturstudien visar på att majoriteten patienter med kronisk sjukdom använder ehälsa som hjälpmedel. Majoriteten av patienterna blev mer delaktiga i sin vård vilket bidrog med en bättre förståelse för sin sjukdom. Vid en ökad medvetenhet förbättrades även egenvården hos patienterna. Flertalet av patienterna fann många fördelar med ehälsa dock uttryckte en del att de värderade den fysiska kontakten med vårdpersonalen. Resultatet visade att patienterna upplevde ehälsa som ett positivt komplement till traditionell vård. / Background: Chronic illnesses increase with growing ages. People having chronic illnesses get discharge from hospital more quickly, which means that they get little care at home. Ehealth can be a way to support people with chronic diseases at home.Aim: The aim of present literature study is to illustrate patients´ experiences of getting health care through ehealth with chronic illness.Method: This study is a literature review based on fifteen scientific studies with qualitative method. Data was collected from two databases: Pubmed and Cinahl.Results: Six themes emerged, four of which expressed advantages with ehealth: increased security, patient participation and control, increased understanding of their illness, ehealth as a support in their illness. The remaining two expressed disadvantages with ehealth: the value of physical contact and challenges in use.Conclusion: Literature review shows that many patients having chronic disease use the eheath as a support. Most patients had positive experiences after using ehealth. Understanding about their disease condition and patient participation has increased due to ehealth. In addition, this played a big role in self-management. Some patients valued the old traditional care method of having physical contact with their health professionals. Our result showed that ehealth is a good complement to traditional care.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Background: People with a chronic illness such as asthma / COPD (chronic obstructive pulmonary disease), diabetes and congestive heart failure/hypertension are now a days returning to home from hospital a lot earlier than before and therefore need more support, advice, and help from the primary care nurse to be able to manage the disease Aim: The aim of the study was to describe the nurse´s strategies in the meeting with the patient in order to create the best preconditions for a good self-care. Method: A qualitative study was set up. Eight nurses with specialist responsibility within the area of asthma / COPD (chronic obstructive pulmonary disease), diabetes or congestive heart failure/hypertension were interviewed. The interviews were analyzed according to a qualitative content analysis. Results: From the analyzed interview material four categories with each three sub-categories emerged. The four categories that appeared was: To be based on the patient´s needs, to see the whole individual, to reach the patient through means and to move forward when things does not work out as planned. Common for these four categories is the rule of the nurse guiding the patient in the realization of a good self-care. Conclusion: All nurses in the study stresses the importance of seeing and meeting the patient on his level, in order to be able to support, help and provide the tools needed for the realization of a good self-care. / Bakgrund: Många patienter med kroniska sjukdomar såsom astma/KOL, diabetes och hjärtsvikt/hypertoni kommer hem allt tidigare från en sjukhusvistelse och behöver därför mer support, råd och hjälp från sjuksköterskan inom primärvården för att kunna hantera sin sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans strategier för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för en bra egenvård hos patienten. Metod : En kvalitativ studie genomfördes. Åtta sjuksköterskor med specialistansvar som astma/KOL, diabetes eller hjärtsvikt/hypertonisjuksköterska på vårdcentral intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys av insamlad data genomfördes. Resultat: Ur det analyserade intervjumaterialet växte fyra kategorier med vardera tre tillhörande subkategorier fram. De fyra kategorierna som framkom var: Att utgå ifrån patientens behov, Att se hela individen, Att nå patienten genom användning av hjälpmedel och Att komma vidare när det inte blir som planerat. Som en röd tråd genom dessa kategorier går sjuksköterskans roll i att vägleda patienten i genomförandet av en god egenvård. Slutsats: Samtliga sjuksköterskor i studien framhåller vikten av att se och möta patienten på dennes nivå. Detta för att nå fram till patienten och kunna stötta och ge den hjälp och de redskap patienten behöver i genomförandet av egenvård.

Under barndomen sker en intensiv psykosexuell utveckling. Om ett barn föds eller drabbas av en kronisk sjukdom kan det påverka den psykosexuella utvecklingen till följd av behandlingar och/eller undersökningar samt att barnet kan missa tillfällen med jämnåriga att utforska sin sexualitet. Tidigare forskning är bristfällig i vilken information om sexuell hälsa barnen får kopplat till sjukdomen. Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av sexologiskt stöd för personer som haft en långvarig sjukdom under barndomen. Samt, om det sexologiska stödet varit otillräckligt, utforska vilket sexologiskt stöd personerna hade behövt och varifrån det skulle ha givits. Som stöd för att tolka resultatet används Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori samt PLISSIT-modellen. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Empirin har därefter bearbetats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att informationen om hur sjukdomen kan påverka sexualiteten var bristfällig. Mer information hade behövts eftersom sjukdom, behandlingar och undersökningar kunde påverka sexualiteten. Barns röst och behov blir inte alltid hörd i förhållande till vuxenvärlden och informanterna hade behövt att vuxna initierade samtal om sexualiteten under barndomen för att bekräfta, normalisera och informera innan saker sker. En person som hade barn-, medicinsk- och sexologisk kompetens menade informanterna hade varit lämpad att ge information. Likaså att ha forum för att kunna prata med jämnåriga i liknande situation, hade också varit gynnsamt.

Bakgrund Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammation i lungorna som förstör lungvävnaden och minskar lungkapaciteten. Sjukdomen går inte att bota. År 2030 beräknas sjukdomen utgöra den tredje största dödsorsaken samt patientgruppen i världen. KOL medför ett stort lidande och försämrad livskvalité för den drabbade. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt. 13 artiklar från databaserna Cinahl och PsycINFO analyserades och sammanställdes med Fribergs analysmetod. De inkluderade artiklarna var av kvalitativ design. Resultat Resultatet delades in i två huvudkategorier: Förändring av förutsättningar och hantering av förändringarna. De centrala fynden var de fysiska förändringar som upplevdes, att fokus låg på andningen och känslor av att vara begränsad socialt var särskilt framträdande. Känslor av skam och skuld men också kunskapsutbyte och stöd hos andra personer i liknande situation. Att använda fysisk aktivitet som en strategi och ta ansvar för egenvård. Slutsats Resultatet visar att personer med sjukdomen KOL upplever begränsningar i det dagliga livet både gällande den sociala samvaron och fysiska aktiviteter. Hjälpmedel ansågs minska isolering och de dagliga aktiviteterna kunde upprätthållas bättre. Känslor av skuld och skam som har en inverkan på personernas upplevelser av hälsa framträder. Det finns upplevelser om attityder gentemot personer med KOL och att detta kunde leda till att man undvek att söka vård. / Background Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic inflammation of the lungs that destroys the lung tissue, reduces lung capacity and cannot be cured. In 2023, the disease is estimated to be the third biggest patient group in the world and the third largest cause of death. COPD causes suffering through shortness of breath, limited mobility and are duced quality of life. Aim The purpose of this thesis is to describe people's experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Method The thesis was carried out as a structured literature review containing 13 articles from the database CINAHL and PsycINFO. The articles were analyzed and compiled using Friberg´s analysis method. The included articles were of qualitative design. Results The results were divided into two main categories: Change in conditions and management of the changes. The central findings were the physical changes experienced, a focus on breathing and feelings of being socially restricted were particularly prominent. Feelings of shame and guilt but also exchange of knowledge and support from other people in a similar situation. Using physical activity as a strategy and taking responsibility for selfcare. Conclusions The results show that people with the disease COPD experience limitations in daily life both regarding social interaction and physical tasks. The study also reveals feelings of guilt and shame, which are significant for the persons' health. Experiences that there is a certain attitude towards people who suffer from the disease are described.

Bakgrund: Under de senaste åren har behovet av vård och omsorg förändrats. Detta på grund av den demografiska utvecklingen och övergång från främst sjukhusvård till insatser i primärvården. Det finns många studier som beskriver upplevelser av vårdpersonal inom vård och omsorg i hemmet, men färre studier som belyser vårdtagarens upplevelser. Syfte: Den här studien beskriver äldre personers upplevelse av professionell vård och omsorg i ordinärt boende vid kronisk sjukdom. Metod: 20 artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Känslan av att inte få vara delaktig, Känslan av ouppfyllda behov, och Känslan av ökad trygghet i vardagen. Resultatet visar att personer som tar emot vård och omsorg i sina hem kan uppleva otillräcklig delaktighet i sin egen vård och omsorg, men att denna upplevelse minskar ju mer vårdpersonalen jobbar utifrån ett personcentrerad arbetssätt. Slutsats: Detta förtydligar vikten av personcentrerad vård även när det gäller vård och omsorg i ordinärt boende, och att fortsätta utvecklingen av rutiner och organisationsformer som stödjer detta arbetssätt. För att säkerställa adekvat och personcentrerad vård och omsorg i denna miljö kommer det krävas nya mått för kvalitet som även tar hänsyn till patientupplevelser och -delaktighet.

Syfte. Projektets syfte var att utvärdera två smärtteam, Odontologiska smärtgruppen vid Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola och Referensgruppen för långvarig Orofacial Smärta (ROS), Kalmar, gällande arbetssätt samt undersöka patienternas behandlingsresultat och upplevelser av kontakten med respektive smärtteam. Material och metod. Samtliga patienter från Odontologiska smärtgruppen de senaste två åren och ROS de senaste tre åren fick en enkät tillsänd. Femton respektive tretton patienter svarade (67 %). Enkäten omfattade patienternas nuvarande orofaciala smärtintensitet och dess på-verkan på det vardagliga livet, behandlingsresultat, käkfunktion och övriga smärtor.Resultat. Patienter från ROS hade signifikant fler övriga smärtor än patienter från Odontolo-giska smärtgruppen innan kontakt med respektive smärtteam (p = 0,017). Patienterna från ROS ansåg att smärtteamets bemötande var av större vikt för deras tillfrisknande än patienter-na från Odontologiska smärtgruppen (p = 0,025). Hög grad av depression eller ångest (oro, nervositet, ängslan, lite glädje eller intresse av att göra saker) på grund av smärtan under de senaste två veckorna påverkade det vardagliga livet (rs = 0,60, n = 23, p = 0,003) och behand-lingsresultatet negativt (rs = -0,55, n = 26, p = 0,004) samt begränsade käkfunktionen (rs = 0,50, n = 26, p = 0,004). Slutsats. Studien tyder på att patienter som utreds i ROS har fler andra smärtor än patienter från Odontologiska smärtgruppen. Patienter som utreds i ROS förefaller anse att smärtteamets bemötande var av större vikt för deras tillfrisknande. Gemensamt för alla deltagande patienter var att depression och ångest påverkar det dagliga livet negativt, att behandlingsresultatet blir sämre och att käkfunktionen är mer begränsad. / Objective. The purpose of this study was to evaluate two pain groups (“Odontologiska smärtgruppen” at the Faculty of Odontology, Malmö University and “Referensgruppen för långvarig Orofacial Smärta” (ROS), Kalmar) and to investigate patients’ experiences regarding communication and treatment effects.Material and methods. All patients examined by the Odontologiska smärtgruppen the last two years and ROS the last three years were invited to participate in a questionnaire study. Fifteen patients from Odontologiska smärtgruppen and thirteen from ROS responded (67 %). The questionnaire assessed current pain intensity, the impact of pain on everyday life, treatment outcome, jaw function and number of pains.Results. Patients from ROS had significantly higher number of other pains before contact with their pain group (p = 0,017). Patients from ROS considered the personal communication with the pain group to be of greater importance for their recovery (p = 0,025) then the patients from the Odontologiska smärtgruppen. Common to all patients was that depression or anxiety (nervousness, uneasiness, little pleasure or interest in doing things) due to orofacial pain the last two weeks had a major negative impact on activities of daily life, treatment result and jaw function limitation.Conclusion. This study suggests that patients evaluated at ROS have higher number of other pains before contact with their pain group. The personalized contact with the pain group was of greater importance for the recovery for the patients of ROS. Common to all patients were that depression and anxiety have a major negative impact on activities of daily life, treatment result and limitation of jaw function.

Introduktion: 10–20 procent av unga lever med en kronisk sjukdom. Ungdomstiden är en tid av stor förändring och att då leva med eller drabbas av en kronisk sjukdom kan vara en stor påfrestning. Unga med kronisk sjukdom drabbas i högre grad av psykisk ohälsa och kan ha svårigheter i att klara av sin vardag. För att klara de påfrestningar sjukdomen orsakar hos personen är copingstrategier av stor betydelse. Copingstrategier är de sätt en person använder för att hantera en situation, händelse eller stressor. Syfte: Studiens syfte var att undersöka copingstrategier hos unga med kronisk sjukdom. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa originalartiklar inkluderade efter sökningar i databaserna Pubmed, PsycINFO och CINAHL.  Resultat: Det utformades totalt fem kategorier för copingstrategier. Socialt stöd, aktivitet och lindring av symtom som ökade förutsättningarna till en god livskvalitet och till ett ökat välbefinnande. Vidare fanns dysfunktionella copingstrategier såsom ignorerande av kroppen signaler eller dålig hantering av medicin som de unga använde sig av, vilket medförde ökade symtom eller försämrad hälsa.   Slutsats: Denna studie visade på flertalet copingstrategier unga använde sig av i hantering av sin kroniska sjukdom. De unga valde copingstrategi efter sina förutsättningar och beroende av sin omgivning. Copingstrategin gav antingen förutsättningar till en ökad livskvalitet eller så kunde det också påverka den unge och dennes liv negativt.  Nyckelord: Copingstrategier, kronisk sjukdom, ungdomar / Introduction: 10–20 percent of young people live with a chronic condition. Youth is a time of great change and to additionally live with or become affected by a chronic illness may be a major strain. Young people with a chronic disease are to a greater extent affected by mental illness and may experience challenges in managing their everyday life. In order for them to manage the demands caused by the disease, coping strategies may be of great value. Coping strategies are ways in which a person handles a situation, event or a stressor.  Aim: The study aimed to investigate coping strategies of youth living with chronic conditions. Method: A descriptive literature review based on 13 qualitative original articles included from the databases Pubmed, CINAHL and PsycINFO. Results: Five categories were identified for coping strategies. Social support, activity and symptom relief which increased ability for quality of life and increased well-being. Furthermore, there were dysfunctional coping strategies where the adolescents and young adults ignored their body’s signals or managed their medications in a hazardly fashion which led to an increase of symptoms or a decrease in health.  Conclusion: This study presented several coping strategies utilized by young people in management of their chronic illness. Youth chose coping strategies according to their prerequisites and depending on their circumstances. The chosen coping strategy either gave conditions for an increased quality of life or could negatively affect the young person and their life.  Keywords: Chronic disease, coping strategies, youth