Bakgrund: Kronisk njursvikt är ett tillstånd som i senare stadium kräver dialysbehandling. Hemodialys är den mest förekommande typen av dialysbehandling och den sker vanligtvis på en sjukhusavdelning. Hemodialys medför olika komplikationer och biverkningar som kan upplevas jobbiga för patienten. Utöver biverkningar får patienten också vätske- och dietrestriktioner. Dessa faktorer påverkar patiens dagliga liv. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hemodialys vid kronisk njursvikt. Metod: Metoden som använts är en litteraturbaserad studie. Resultat: Resultatet presenteras genom tre huvudkategorier. Patienter beskriver skilda upplevelser av hur hemodialys påverkas kroppen, både till det positiva och negativa. Under behandling uppkommer existentiella tankar och känslor som relaterar till den egna dödligheten. Patienter beskriver att de söker stöd hos både anhöriga och hos vårdpersonal men att det kan vara svårt att diskutera existentiella tankar. Konklusion: Hemodialysbehandlingen har en begränsand effekt på patienters liv, de upplever en ökad känsla av ensamhet. En central faktor för att patienter ska kunna finna stöd är att de känner tillit och trygghet i personalen som vårdar dem. / Background: Chronic kidney disease in later stages demands dialysis-treatment. Haemodialysis is the most common type of dialysis and is usually performed at a hospital ward. Haemodialysis brings different complications and side effects that can be perceived tough for patients. Beyond the side effects the patients also receives fluid and diet restrictions. These factors affects the patient’s everyday life. Aim: The aim is to describe patients, with chronic kidney disease, experiences of living with haemodialysis. Method: The method of choice is a literature-based study. Result: The result is presented in three main categories. Patients describes different experiences of how haemodialysis affects the body, both positive and negative. During the treatment different existential thoughts and feelings related to the own mortality appears. Patients describes that they seek support with both related and health personnel but that it can be tough to talk about existential thoughts. Conclusion: Haemodialysis treatment had a limiting effect on patient’s life, they experience an increased feeling of loneliness. A central factor for patients to be able to find support was that they feel reliance and trust in health personnel.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom [KOL] är en av vår tids stora folksjukdomar. Rökning är den dominerande orsaken till KOL, och det finns därför stora hälsovinster med lyckad rökavvänjning. Distriktssköterskans uppgifter är bland annat att vägleda och motivera till livsstilsförändringar och egenvård. Att motivera patienter med KOL till rökstopp är en betydelsefull arbetsuppgift. För att lyckas med detta är det av stor vikt att distriktssköterskan har goda kunskaper om vad som ökar motivationen till att sluta röka hos patienter med KOL. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva vilka faktorer som ökade motivationen till rökstopp hos patienter med sjukdomen KOL. Designen som valts var deskriptiv kvalitativ med kvalitativ innehållsanalys, som metod. Urvalet av studiedeltagare gjordes utifrån förutbestämda kriterier. I studien deltog sju patienter med KOL, som rökt under många år, men lyckats sluta. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer som spelades in och analyserades. Analysen resulterade i ett tema, sex kategorier och tio underkategorier. Temat blev ”Insikt om rökningens konsekvenser och hälsans betydelse”. Kategorierna blev ”Information om rökning, KOL och dess förlopp”, ”Besked om diagnosen KOL”, ”Fysiska symtom och sjukdomar relaterat till rökning”, ”Rädsla för fysisk försämring”, ”Uppmaningar och stöd till rökstopp” och ”Viljan att förändra beteendet”. Temat i resultatet visar hur stark hälsans betydelse blev när hälsan hotades. När insikten om rökningens konsekvenser infann sig hos studiedeltagarna, väcktes även insikten om hälsans betydelse. Risken och rädslan för ohälsa gjorde valet lätt att sluta röka. Rökstopp är en egenvårdshandling som studiedeltagarna har utfört i syfte att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Detta överensstämmer med Orems egenvårdsteori som används som teoretisk ram i föreliggande studie.

KOL är en obotlig sjukdom som succesivt leder till försämrad lungfunktion. Majoriteten av de som blir sjuka bor i låginkomstländer, men även i Sverige räknar man med att ca en halv miljon människor lider av sjukdomen. I denna del av världen orsakas sjukdomen främst av tobaksrökning, vilket leder till känslor av skam och skuld hos den drabbade. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur människor upplever livet med KOL. Metoden som användes var en litteraturstudie, baserad på 14 kvalitativa och två kvantitativa artiklar. I resultatet visas hur sjukdomens fysiska symptom har påverkan på människans livskvalitet, men även att de emotionella känslorna har en avgörande roll för hur livet och begränsningar kunde upplevas. Svårigheter sjukdomen medför kunde hanteras på olika sätt, både konstruktiva och destruktiva. Närstående och sjukvårdspersonal kunde vara betydelsefulla för hur dessa människor såg på sig själva och för hur väl de lyckades i sina hälsoprocesser. I diskussionen behandlas hur familjerelationen påverkas i närvaro av sjukdom och hur personer i vården av dessa patienter kan bidra med stöd, för att på så sätt lindra lidande, förebygga ytterligare ohälsa samt att sträva efter hälsa och välbefinnande. Kunskap om ämnet är en förutsättning för detta, och genom ökad kunskap skulle sjukdomen och dess negativa konsekvenser för enskilda människor och samhället minska.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är idag en folkhälsosjukdom vilket vanligtvis drabbar den äldre generationen som i sin tur påverkar både patienter, anhöriga men även samhället med stora sjukvårdskostnader. Fysisk aktivitet har visat sig ge positiva effekter hos personer med hjärtsvikt gällande morbiditet, livskvalité samt fysisk kapacitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om en förbättrad livskvalité kunde uppnås med egenvård inriktad mot fysisk aktivitet. Metod: Litteraturstudie, 11 randomiserade kontrollerade studier från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet presenterades utifrån litteraturstudiens två frågeställningar som berörde olika träningsprogram med fokus på fysisk aktivitet samt egenvårdshantering och livskvalité hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Resultatet visade att strukturerade träningsprogram gav en ökad fysisk prestationsförmåga i interventionsgrupperna efter programmens slut. Det fanns även ett samband mellan den förbättrade prestationsförmågan och undervisningen vilket innebar stöttning och utbildning hur patienterna kunde uppnå ett bättre resultat under träningsperioden. Genom utbildning, information och rådgivning kunde patienterna förbättra sin egenvårdshantering genom att få insikt om sin sjukdom och kunde därmed identifiera tidiga tecken på försämring av symtomen vilket i sin tur resulterade i en bättre livskvalité efter interventionens slut. Genom ett gruppbaserat egenvårdsprogram vilket baserades på att deltagarna skulle utbyta erfarenheter och få ökad kunskap om sin sjukdom från varandra uppnåddes en bättre egenvård, dock inte en ökad livskvalité. Slutsats: Det framgår att olika former av strukturerade träningsprogram kan öka den fysiska prestationsförmågan hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Genom att patienten utövar någon form av fysisk aktivitet som en egenvårdsåtgärd kan det resultera till en förbättrad fysisk prestationsförmåga samt en ökad livskvalité. Gällande vilken typ av fysisk aktivitet som är den mest effektivaste metoden kan dock inte fastslås och det behövs mer omfattande forskning inom området. / Background: Chronic heart failure is today a public health disorder that usually affects the older generation and it´s relatives, but also the community with high medical costs. Physical activity has been shown to have positive effects in people with heart failure regarding morbidity, quality of life and physical capacity. Objective: The aim of the literature study was to investigate whether an improved quality of life could be achieved with self care focused on physical activity. Method: This was a literature study with 11 randomized controlled trials from the databases PubMed and Cinahl. Results: The result was presented on the basis of the two questions of the literature study, which concerned different training programs focusing on physical activity, self-care and quality of life in patients with chronic heart failure. The results showed that structured exercise programs gave increased physical performance in the intervention groups after the end of the programs. There was also a relationship between the improved physical performance and teaching, which meant support and education how patients could achieve better results during the training period. Through education, information and counseling, patients could improve their self-care management by gaining insight into their illness and thus identify early signs of impairment of the symptoms, which in turn resulted in a better quality of life after the end of the intervention. Through a group-based self-care program, which was based on the participants exchanging experiences and gaining knowledge about their illness from each other, better self-care was achieved, but not an increased quality of life. Conclusion: It appears that different types of structured exercise programs can increase the physical performance of patients with chronic heart failure. As the patient perform some kind of physical activity as a self-care method, it can result in improved physical performance and increased quality of life. However, which kind of physical activity is the most effective method couldn´t be determined and more extensive research is needed in the field.

No description available.

Bakgrund: Kroniska sjukdomar utgör idag den största belastningen för sjukvården och bristande följsamhet till adekvata läkemedelsordinationer begränsar möjligheten till effektiv behandling för att förbättra hälsa och livskvalitet hos drabbade patienter. Sjuksköterskan har en kompetens för att kunna bidra till förbättrad följsamhet hos personer med kronisk sjukdom, dock krävs kunskap om fenomenet. Syftet: Att utifrån ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar följsamhet till läkemedelsordinationer hos vuxna personer med kronisk sjukdom. Metod: Allmän litteraturstudie Resultat: Enligt analysen av forskning från 2014 till 2017 påverkas följsamheten till läkemedelsordinationer i olika utsträckningar av fyra faktorer: sjukvårdsrelaterade, personliga, sociala och praktiska. Slutsats: Följsamhet är ett komplext och dynamiskt fenomen. Relationen mellan sjukvården och patienten och patientens strävan efter autonomi anses vara viktiga komponenter beträffande följsamhet och som hittills inte uppmärksammats tillräckligt av forskningen. Att hjälpa patienten att acceptera och hantera sin diagnos, förstå syftet med läkemedelsbehandlingen och agera som ett stöd för en fortsatt behandling är en viktig del i sjuksköterskans omvårdnad av personer med kronisk sjukdom. / Background: Chronic diseases are today the biggest burden for health care and non-adherence to adequate medical treatment regimens compromises the potential for effective treatment to improve health and quality of life of the individual concerned. The nurse has the necessary competence to help improve adherence, but requires knowledge about the phenomenon. Objective: The aim of this review was to describe factors determining adherence to prescribed medications from a patient perspective. Method: General literature review Results: According to the analysis of literature from 2014 to 2017, adherence to prescribed medications is influenced by four main determinants: health care related, personal, social and practical. Conclusions: Medication adherence is a complex and dynamic phenomenon. The relationship between health care professionals and the patient and the patient’s pursuit of autonomy in treatment are important components of adherence that have yet to be acknowledged adequately by adherence research. Helping patients come to terms with their diagnosis, understanding the aim of their pharmacological treatment and to provide support to continue their treatment is an important part of nursing care for persons with chronic diseases.

No description available.

Bakgrund: När en familjemedlem drabbas av kronisk sjukdom påverkas hela familjen, det kan leda till en förlust av normala familjefunktioner. Kroniska sjukdomar har under det senaste årtiondet ökat kraftigt. Den familjecentrerade omvårdnaden syftar till att se familjen som en helhet där hälsostödjande familjesamtal kan användas som en omvårdnadshandling av sjuksköterskan för att främja familjers hälsa. Syfte: Att beskriva familjers upplevelser av hälsostödjande familjesamtal vid kronisk sjukdom. Metod: Denna litteraturstudie baserades på 10 vetenskapliga artiklar där analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet i denna litterastudie beskrivs i fyra huvudkategorier; Att samtalen skapade rum för berättelse och bekräftelse, Att samtalen samlade familjen till meningsfulla dialoger, Att sjuksköterskan skapade förtroende och Att samtalen bidrog till styrka för sig själv och inom familjen. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att hälsostödjande familjesamtal kan vara värdefulla och bidra till att främja hälsa hos familjer när en familjemedlem drabbats av kronisk sjukdom, vilket kan bidra till nya perspektiv och en ökad förståelse inom familjen.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den tredje ledande dödsorsaken i världen. I Sverige lever idag hundratusentals människor med sjukdomen. För att kunna förbättra livskvaliteten för personer med KOL krävs det att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt. Det innebär att se till hela människans behov och inte enbart de fysiska symtomen. Fokus bör därför ligga på att försöka förstå personers upplevelse av att leva med KOL, för att kunna möta de uttalade och outtalade behoven. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Litteraturstudien baserades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys Resultat: Personers upplevelse av att leva med sjukdomen KOL beskrivs i sex huvudkategorier. Det kan vara svårt acceptera sjukdomen och begränsningar i vardagen uppstår. Behovet av att ha människor nära ökar och kan resultera i känsla av att vara en börda. Rädslan för att kvävas är ständigt närvarande, vilket kan leda till känslor av ångest och oro. Personer med KOL upplever även känslor av hopp och acceptans av sjukdomen och kan uppleva hälsa trots närvaro av sjukdomen. Slutsats: Att vårda en person med KOL är komplext och kräver att människan ses som en helhet. Som sjuksköterska är det viktigt att använda sig av personcentrerad vård, men ytterligare kunskap inom området behövs för att på bästa sätt kunna bemöta personer med KOL.

Bakgrund: Kroniskt sjuka patienter är en stor grupp inom svensk sjukvård. Därmed är det av stor vikt att sjuksköterskan arbetar ur ett personcentrerat perspektiv för att öka livskvaliteten hos denna patientgrupp som ständigt har sjukdom närvarande. Syfte: Examensarbetets syfte är att finna arbetsstrategier som kan användas av sjuksköterskan för att höja livskvaliteten hos kroniskt sjuka patienter. Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats. Databaserna CINAHL och PubMed användes. Tio artiklar valdes med fokus på livskvalitet hos patienter med antingen kronisk hjärtsjukdom, lungsjukdom eller njursjukdom. Resultat: Det framkom att patienter med kronisk sjukdom hanterar sin livssituation på olika sätt där flera faktorer påverkar livskvaliteten. I resultatet uppkommer olika vinklar ur personcentrerad vård där coping-strategier, sjukdomsinsikt, patientens egna resurser och egenvård är huvudfokus som samtliga korrelerar med varandra för att livskvalitet ska bli slutprodukten. Konklusion: Det finns hanteringsstrategier som sjuksköterskan kan ta till för att underlätta, exempelvis genom utdelande av information, förstärka patientens egna resurser, lära ut coping-strategier och rådgivning både via fysisk kontakt men även via telefon för att klara av och acceptera det vardagliga livet. Att arbeta utifrån det holistiska arbetssättet anses vara fördelaktigt i omvårdnaden av kroniskt sjuka patienter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att kunna stödja patientgruppen för att uppnå en god livskvalitet. / Background: Chronically ill patients are a large group in the swedish healthcare. Therefore it is of great importance that nurses work from a person-centered perspective to increase the quality of life in this patient group who constantly have their disease present. Aim: The purpose of this degree project was identifiying nursing work strategies to improve the quality of life in chronically ill patients. Methods: A literature study with quantitative approach. Databases CINAHL and PubMed were used. Ten articles were selected with focus on quality of life in patients with either chronic heart disease, lung disease or kidney disease. Results: It emerged that patients with chronic diseases deal with their life situation in different ways where several factors affect the quality of life. In the result there occurs different angles within person-centered care which is of great importance where coping strategies, illness perception, patient's own resources and self-care are the main topics that all correlate with each other in order to achieve quality of life. Conclusion: There are nursing management strategies that can facilitate, for example; distributing information, strengthening the patient's own resources, teaching and supporting coping strategies and counseling both through face to face meetings but also via telephone to cope with and accept everyday life. The holistic work method is considered to be beneficial in the care of chronically ill patients. The nurse has an important role in supporting this patient group in order to achieve a good quality of life.