Smärtkatastrofiering är ett fenomen som beskriver känslan av hjälplöshet, överdriven förstoring och ältande av smärta. Postoperativ smärta är den vanligaste komplikationen efter kirurgiska ingrepp och trots effektiva läkemedel upplever många smärta. Senare forskning har visat att smärta är ett komplext begrepp och innefattar flertalet aspekter. Psykologiska prediktiva faktorer har studerats de senaste 20 åren och flera har uppvisat en korrelation till akut postoperativ smärta. Akut smärta är en riskfaktor för att utveckla långvarig smärtproblematik vilket innebär möjligheten att förhindra den genom att undvika akut postoperativ smärta. Smärtkatastrofiering kan vara en faktor för det. Att undersöka betydelsen av smärtkatastrofiering för att förutse akut postoperativ smärta. En systematisk litteraturöversikt från databaserna CINAHL, PubMed, PsycInfo och Web of Science. Vuxna över 18 år som smärtkatastrofierat innan operation och smärtutvärderats efter. Innehållsanalys med resultatpresentation i metaanalys och text. Smärtkatastrofiering har en låg till måttligt korrelation till postoperativsmärta. Sammanställningen av regressionsanalyserna visar både samband och inte. Oddsratio (OR) visar inget samband till postoperativsmärta. Resultatet visar att mer specifik och kontrollerade studier behöver göras för att koppla smärtkatastrofiering till postoperativ smärta. Korrelationer kan påverkas av flera variabler och även om den är signifikant kan inga större slutsatser dras än. Preoperativa omvårdnadsstrategier hos de som smärtkatastrofierat högt skulle rekommenderas för att undersöka eventuella positiva effekter. Liknande studier hos de med ångest har gjorts och visat lovande resultat.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellanintolerans mot osäkerhet och optimism samt om det fanns något samband mellan intolerans motosäkerhet och smärtkatastrofiering. Utöver det ville vi undersöka om det fanns något sambandmellan upplevd stress under beteendetestet Beads task och förväntningar på kallvattentestet.Våra hypoteser var att vi skulle finna ett negativt samband mellan intolerans mot osäkerhet ochoptimism samt ett positivt samband mellan intolerans mot osäkerhet och smärtkatastrofiering.Vi trodde även att vi skulle finna ett positivt samband mellan upplevd stress under Beads taskoch negativa förväntningar på kallvattentestet. Studien utfördes genom tre enkäter som mätteintolerans mot osäkerhet, optimism och smärtkatastrofiering. Utöver det användes Beads taskför att mäta observerbara beteenden associerade med intolerans mot osäkerhet. Deltagarnabestod av 60 universitetsstudenter, varav 30 män och 30 kvinnor. Resultaten visade att det fannsett negativt samband mellan optimism och intolerans mot osäkerhet samt ett positivt sambandmellan intolerans mot osäkerhet och smärtkatastrofiering. Sålunda tenderar optimistiskapersoner att vara mindre intoleranta mot osäkerhet medan personer med hög grad avsmärtkatastrofiering är mer intoleranta mot osäkerhet. Tidigare studier har visat att optimistiskapersoner har lättare att hantera svåra situationer och att personer med hög grad avsmärtkatastrofiering har mer katastroftankar som leder till oro i osäkra situationer, vilket går ilinje med vårt resultat. / The purpose of this study was to investigate the relationship between intolerance ofuncertainty, optimism and pain catastrophizing. Furthermore we wanted to investigate therelationship between distress during the behavioral test Beads task and expectations on the ColdPressor Task. We hypothesized that we would find a negative relationship between intoleranceof uncertainty and optimism and a positive relationship between intolerance of uncertainty andpain catastrophizing. Furthermore we hypothesized that we would find a positive relationshipbetween distress during Beads task and negative expectations on the Cold Pressor Task. Theconvenient sample consisted of 60 university students, 30 males and 30 females. Ourresults showed a negative relationship between optimism and intolerance of uncertainty and apositive relationship between intolerance of uncertainty and pain catastrophizing. Thusoptimistic individuals tend to be less intolerant to uncertainty when individuals with a highlevel of pain catastrophizing are more intolerant to uncertainty. Previous studies showed thatoptimistic individuals have a better way of coping with difficult situations, and that individualswith a high level of pain catastrophizing have more catastrophizing related thoughts whichcause worrying in uncertain situations, which is in line with our results.

No description available.

Förlossningsrädsla är vanligt förekommande hos gravida liksom icke-gravida kvinnor. Trots detta saknas mycket forskning i ämnet. Denna studie syftade till att undersöka förlossningsrädsla i relation till ett antal psykologiska faktorer. Tvärsnittsstudien samlade in data genom en digital enkätundersökning inriktad på upplevelser och förväntningar av graviditet och förlossning. Etthundra fyrtiotvå kvinnor i åldrarna 21-42 och i graviditetsvecka 28-41 besvarade enkäten. Resultatet visade att högre nivå av förlossningsrädsla samvarierade med lågt stämningsläge, smärtkatastrofiering, en aspekt av kontroll-lokus, lägre tilltro till egen förmåga, starka negativa attityder kring förlossning som en naturlig process och starkare positiva attityder kring vikten av den egna påverkan i förlossningssituationen. Stämningsläge var den enda variabeln med möjligt prediktivt värde för förlossningsrädsla. Vidare visade gruppen med kliniska nivåer av förlossningsrädsla högre förekomst av sänkt stämningsläge, smärtkatastrofiering, externt kontroll-lokus och starka positiva attityder till personlig påverkan i förlossningssituationen. Gruppen utan kliniska nivåer av förlossningsrädsla visade större tilltro till sin förmåga inför förlossning och något starkare positiva attityder till förlossning som en naturlig process. Dessa resultat kan bidra med implikationer kring viktiga områden att ta hänsyn till vid preventivt arbete och behandling av förlossningsrädsla. Ytterligare forskning behövs för att vidare kartlägga och förstå relationerna mellan förlossningsrädsla och olika psykologiska faktorer

Intolerance of uncertainty concerns how one views and reacts touncertainty, where one who’s highly intolerant would find it verydiscomforting when confronted with uncertain situations. The purposeof this study was to examine the associations between intolerance ofuncertainty, pain catastrophizing, emotion regulation andpsychopathic traits. These variables were to be examined in thecontext of a Beads Task and a Cold Pressor Test (CPT). Wehypothesized that there would be a positive significant associationbetween intolerance of uncertainty, pain catastrophizing, emotionregulation, psychopathic traits. We also hypothesized that there wouldbe a difference depending on the difficulty of the Beads Task. To doso, data was collected from 60 university students (32 females and 28males). The results showed that there was a significant, positiveassociation between intolerance of uncertainty, pain catastrophizing,emotion regulation and the Beads Task measurements. Some of theseresults were similar to previous studies. / Intolerans mot osäkerhet berör hur en person uppfattar och reagerarpå osäkerhet, där någon som är intolerant upplever osäkra situationersom obehagliga. Syftet med denna studie var att undersökaassociationerna mellan intolerans mot osäkerhet,smärtkatastrofiering, känsloreglering och psykopatiskapersonlighetsdrag. Dessa variabler undersöktes i sammanhang medBeads Task och ett Kallvattentest. Där några av hypoteserna var attdet finns positiva signifikanta associationer mellan intolerans motosäkerhet, smärtkatastrofiering, känsloreglering och psykopatiskapersonlighetsdrag. Vi hade också en hypotes att det kommer finnas enskillnad beroende på svårighetsgraden av Beads Task. För att göradetta samlades data in från 60 universitetsstudenter (32 kvinnor och28 män). Resultaten visade på en signifikant, positiv associationmellan intolerans mot osäkerhet, smärtkatastrofiering,känsloreglering och Beads Task-måtten. Några av dessa resultat varlikt de i tidigare studier.

No description available.