Att drabbas av KOL är något som påverkar vardagen på många sätt. Sjukdomen har ökat i omfattning och visar inga tecken på att minska. Det innebär att vårdpersonal alltmer kommer att möta dessa personer. Behandlingen är oftast inriktad mot de fysiska behoven utan att ta hänsyn till helheten. Syftet var att belysa dessa personers upplevelser av att leva med KOL för att kunna möta deras behov och ge det stöd de själva vill ha. Litteraturstudie valdes som metod och systematiska sökningar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Resultatet bygger på 14 artiklar och visade att andningsproblemen var den dominerade upplevelsen som påverkade vardagen negativt. Andningsproblemen gjorde att personerna med KOL upplevde att de tappade orken, upplevde beroende, men även så småningom en acceptans över att leva med den kroniska sjukdomen. Det visade sig hur dessa upplevelser påverkade varandra och kunde bli som en ond cirkel. Det är därför viktigt att i fortsatt forskning undersöka hur vårdpersonalen kan stödja dessa personers egenvårdsstrategier där peer-support är en viktig del.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig och växande sjukdom i västvärlden. I Sverige finns en stor okunskap om vad hjärtsvikt är och vilka symptom den innebär. Hjärtsvikt är svårt och bota då det är en kronisk sjukdom och den drabbade måste lära sig att leva med sjukdomen. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är granskade enligt Willman, Stoltz & Bahtsevanis (2006) granskningsmall och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) analysprocess. Resultat: Studien genererade fem huvudkategorier: Livsinskränkningar, Copingstrategier, Stödjande faktorer, Bristande stöd samt Kampen för autonomin. Slutsatser: Hjärtsviktspatienter upplever att de saknar adekvat vård och trygghet i sin vardag. De upplever att vården brister framförallt vad gäller information och kontinuitet. Hjärtsviktsjuksköterskan upplevs vara nyckelpersonen för deras trygghet därför att hon/han ger dem kontinuitet och är en lättillgänglig informationskälla. Hjärtsviktspatienterna känner ett starkt behov av att vara självständiga och därmed är egenvård en central utgångspunkt. De upplevde ett stort stöd av att träffa andra med samma sjukdom vilket är ett incitament för införande av stödprogram för denna patientgrupp i Sverige.

Bakgrund:Smärta är en naturlig upplevelse vilken alla människor kommer i kontakt med och känner någon gång i livet. Smärta benämns kronisk om personen haft smärtan mer än sex månader i följd. Betydelsefullt för personer med kronisk smärta är att sjuksköterskan kan hantera smärtproblematik. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie har legat till grund för arbetet. Nio vetenskapliga artiklar har analyserats genom en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultat: Accepterande av kronisk smärta var ett påtagligt problem för dessa personer. En del påverkades så djupt av sin smärta att de hamnade i depression. Familjen har stort inflytande för personen med kronisk smärta. Egenvården är en viktig del för personer med kronisk smärta. Diskussion: Accepterande av smärta byggde i hög grad på hur smärtstillad personen upplevde sig vara. Sjukdom kan upplevas positivt trots att den är kronisk enligt Dorothea Orem. Slutsats: Studiens betydelse för sjuksköterskor är att kunna bemöta och ge en bättre omvårdnad till personer som lider av kronisk smärta. Med djupare kunskaper om hur personer med kronisk smärta upplever sjuksköterskans bemötande kan detta leda till bättre omvårdnad och patientkontakt. / Background: Pain is a natural experience which all people come into contact with and feels at some point in their lives. Chronic pain is when the person had pain for more than six consecutive months. It is significant for a person with chronic pain that a nurse can deal with pain problems. Aim: The aim was to describe people's experiences of living with chronic pain. Method: A general literature study has been the basis for the work. Nine scientific articles have been analyzed trough qualitative and quantitative content analysis. Results: Acceptance of chronic pain was a substantial problem for these people. Some were affected so deeply by their pain that they went into depression. The family has great influence on people with chronic pain. Self-care is an important part of people with chronic pain. Discussion: Acceptance of pain was based largely on how people experienced the pain. Illness may be viewed positively, although it is chronic according to Dorothea Orem. Conclusion: The study is important for nurses in order to respond and provide better care to people suffering from chronic pain. With a deeper understanding of how people with chronic pain perceive the nurse's response, this can lead to better care and patient contact.

Bakgrund: I dagens samhälle lever många människor med medicinskt oförklarlig smärta. Oförklarliga symtom kan förklaras som fysiska symtom som trots medicinsk utvärdering förblir odefinierade. För att stödja patienten är det viktigt att se personen som en helhet för att tillgodose den drabbades behov och för att bidra till en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med oförklarlig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie som genomförts baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Visade en känsla av utanförskap i samband med att individerna sökte vård. Detta visade sig i form av både brist på respekt i bemötandet och en känsla av att inte bli trodd. Att leva med oförklarlig smärta innebar för individerna att inte kunna leva sina liv som de tidigare gjort. Stödet från det sociala nätverket visade sig vara viktigt men upplevdes som bristfälligt. / Background: In today's society, many people live with medically unexplained pain. Unexplained symptoms can be explained by physical symptom that despite medical evaluation remains undefined. To support the patient, it is important to see the person from a holistic point of view in order to confirm the patient's needs and to contribute to good nursing care. Purpose: The aim of this study was to describe people's experiences of living with unexplained pain. Method: A general literature review was conducted based on qualitative scientific articles. Result: Showed a sense of alienation in relation to individuals seeking treatment. This appeared in both a lack of respect in care seeking and the feeling of not being believed. Living with unexplained pain meant that the individuals were not able to live their lives as they had done before. The support of the social network proved to be important but was perceived as inadequate.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Hjärtsvikt är en vanlig och växande sjukdom i västvärlden. I Sverige finns en stor okunskap om vad hjärtsvikt är och vilka symptom den innebär. Hjärtsvikt är svårt och bota då det är en kronisk sjukdom och den drabbade måste lära sig att leva med sjukdomen.</p><p><strong>Syfte:</strong> Att undersöka patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt.</p><p><strong>Metod:</strong> Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är granskade enligt Willman, Stoltz & Bahtsevanis (2006) granskningsmall och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) analysprocess.</p><p><strong>Resultat:</strong> Studien genererade fem huvudkategorier: Livsinskränkningar, Copingstrategier, Stödjande faktorer, Bristande stöd samt Kampen för autonomin.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Hjärtsviktspatienter upplever att de saknar adekvat vård och trygghet i sin vardag. De upplever att vården brister framförallt vad gäller information och kontinuitet. Hjärtsviktsjuksköterskan upplevs vara nyckelpersonen för deras trygghet därför att hon/han ger dem kontinuitet och är en lättillgänglig informationskälla. Hjärtsviktspatienterna känner ett starkt behov av att vara självständiga och därmed är egenvård en central utgångspunkt. De upplevde ett stort stöd av att träffa andra med samma sjukdom vilket är ett incitament för införande av stödprogram för denna patientgrupp i Sverige.</p>

Abstract   Chronic heart failure is a common disease in elderly, and is the most common reason for hospitalization in patients over 65 years of age. Research on the elderly and heart failure often focus on treatment strategies, less research is available on patients' own experiences of living with chronic heart failure. The purpose of this interview study, was to gain more knowledge about patients´ own experiences of living with chronic heart failure. Nine patients were interviewed and the text was transcribed verbatim and it was then analyzed with a phenomenological hermeneutical method. From the analysis, three main themes emerged. The analysis showed that all patients had lack of knowledge in terms of their disease, but also, knowledge about treatment and self-care was scarce. Living with chronic heart failure also affected the daily life negative in many ways. Isolation, difficulty to manage daily activities and, above all, lack of energy made the quality of life poor. All patients were dependent on help from relatives or outsiders in order to complete their daily lives. However, several informants could not see the need for more help from outside and relied entirely on the help and support from relatives. This leads to an unsustainable home situation with repeated admissions to hospital as a result. Conclusion: We nurses need to be better at helping patients to be more involved in their treatment and to take more responsibility for their own self-care. We should also involve and support family members and motivate the patient to accept professional help, and then we might reduce several readmissions and improve patients’ wellbeing.

Bakgrund: De flesta kvinnor oavsett bh-storlek, belastar via sin bh:s axelband nacke, axlar och dess muskulatur med bystens tyngd hela dagen, vilket skapar ett statiskt tryck under en längre tid utan vila. För att belastningsskador inte ska uppstå bör belastning begränsas i tid (AFS 1998:1). Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor i arbetsför ålder med diagnosen fibromyalgi upplever och hanterar smärtan i nacke och axlar utifrån bh-bandens statiska belastning, samt försöka förstå om och hur detta även påverkar arbetsförmågan. Metod: Med en kvalitativ forskningsansats som grund genomfördes en gruppdiskussion utifrån fokusgruppsintervjuns arbetssätt, samt två enskilda intervjuer där respondenterna fick delge sina erfarenheter och upplevelser inom ämnesområdet. Resultat: För tre av studiens fyra deltagare visade resultatet på att bh-bandens belastning hade betydelse för en utökad smärtupplevelse i nacke och axlar och att detta även påverkade arbetsförmågan negativt när deltagarna upplevde försämrad ork, koncentration och kraftlöshet. Slutsats: Bh-bandens statiska belastning kan ha negativ inverkan på smärta i nacke och axlar och för att i framtiden kunna underlätta hanteringen, minska belastningen och öka arbetsförmågan hos berörd målgrupp men även hos andra kvinnor med liknande problem, är information och vidare forskning inom området nödvändig. / <p>2013-06-04</p>

Bakgrund: Nästan hälften av alla personer med kroniska ryggsmärtor anser att de inte får en tillräckligt god smärtlindring. Kronisk ryggsmärta definieras som smärta i ryggen vilken varar längre än den förväntade tiden för smärta efter operation eller som förekommer i mer än sex månader. Vanliga behandlingsmetoder för kroniska ryggsmärtor är smärtlindrande läkemedel, värme och/eller kylterapi och massage. I tidigare studier har personer med kroniska ryggsmärtor upplevt att de ses som gnälliga och missförstådda i mötet med vården där de har haft svårt att tala om alternativa smärtlindringsmetoder. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att använda cannabis som smärtlindring vid kronisk ryggsmärta. Metod: Kvalitativ innehållsanalys av inlägg i diskussionsforum på internet. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Smärtlindring med subkategorin Sidoeffekter/Bieffekter, Jämförelse med andra läkemedel, Sociala aspekter och Vårdmötet. Slutsats: Personer med kroniska ryggsmärtor är en notoriskt svårbehandlad patientgrupp. Cannabis har i denna studie visat sig ge god smärtlindring för vissa personer och vidare även lindrat illamående och sömnsvårigheter. Klinisk betydelse: Denna studie avser att öka kunskapen om personer med kroniska ryggsmärtor och deras erfarenheter av cannabis som smärtlindrande läkemedel. Förhoppningsvis leder resultatet till att förståelsen från sjuksköterskor ökar gentemot dessa personer och deras lidande och på så sätt förbättrar omvårdnaden i vårdmötet. / Background: Almost half of all people with chronic backpain argues that they receive insufficient pain relief. Chronic backpain is defined as pain that persists longer than expected after surgery or pain that remains after six months. Common treatments for chronic backpains are painkillers, massage, heat and/or cold therapy. People with chronic backpain feel they are winy and misunderstood in health care encounters and have problems talking about alternative ways of pain relief. Purpose: To describe peoples experiences of cannabis use for chronic backpains. Method: Qualitative content analysis of posts in discussion forums on internet. Results: Four categories emerged from analyzing the data: Pain relief with the subcategory side effects, comparison with other drugs, social aspects and health care encounters. Conclusion: People with chronic backpain is a notorious difficult patient group to treat. Cannabis has in this study shown to give some people sufficient pain relief and even helped with nausea and sleep problems. Clinical importance: This study aims at increasing knowledge about people with chronic backpain and their experiences of cannabis use as a pain killer. Hopefully the results of this study leads to increasing nurses’ understanding towards this group of people and their suffering, doing this will increase caring in healthcare encounters.

Många äldre personer med kronisk sjukdom vårdas i det egna hemmet och behöver ofta insatser från öppenvården. Syftet var att belysa upplevelser av kommunikation för den äldre personen med kronisk sjukdom i mötet med öppenvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar. Betydelsen av att få tid och av att vårdpersonal lyssnar aktivt framstod som viktigt. Vidare vill de äldre personerna med kronisk sjukdom känna medkänsla genom att få uppmärksamhet och vänligt bemötande. Ökad tillit upplevs när kommunikationen har god kvalitet. Delaktighet i omvårdnaden skapar möjlighet att följa de råd som ges och förutsättningar att leva med och hantera sin kroniska sjukdom och åldrandet bättre. Utbildning för sjuksköterskestudenter och verksamma sjuksköterskor i öppenvård samt forskning inom kommunikation är betydelsefullt i framtiden. Detta kan skapa förutsättningar till en förtroendeingivande och trygg tillvaro för den äldre personen med kronisk sjukdom. / Many older people with chronic illness are cared for in their own homes and often need input from outpatient care. The aim was to highlight the experiences of communication for the older person with chronic illness in the meeting with outpatient care. The study was conducted as a literature review of 10 scientific papers. The importance of having time for conversation and that health professional listens actively emerged. The older persons with chronic disease want to feel compassion by getting attention and friendly treatment. Reliance occurs when communication has good quality. Participation in the care creates the opportunity to follow the advice given and the ability to live with and manage their chronic disease and the aging process better. Education for nursing students and nurses working in out patient care and research in communication is important in the future. This can create conditions for a credible and safe environment for the older person with chronic illness.

Denna studie undersökte samsjuklighet mellan smärta och social ångest i en smärtpopulation genom klusteranalys. Syftet var att undersöka om det fanns en undergrupp bland smärtpatienter som skattade högt på social ångest samt högt på upplevd invalidering före och efter smärtbehandling. Syftet var vidare att se om denna undergrupp skattade annorlunda vad gäller funktion jämfört med smärtpatienter med låg grad av social ångest samt se hur individer rörde sig mellan kluster över tid. Data bestod av självskattningsformulär från 157 smärtpatienter. Resultatet visade att det fanns en undergrupp som skattade högt på social ångest och upplevd invalidering. Individer i denna undergrupp hade lägre funktion innan såväl som efter behandling och tenderade att stanna kvar i de undergrupper som skattade högt på social ångest. / Comorbidity between pain and social anxiety in a sample of chronic pain patients was examined with cluster analysis. The purpose was to examine if there was a subgroup among pain patients that scored high on social anxiety and perceived invalidation before and after pain treatment. An additional purpose was to analyze if this subgroup scored differently on functioning compared to other pain patients and to explore movements between clusters over time. Data was based on self-report questionnaires from 157 pain patients. The results revealed an existing subgroup which scored high on social anxiety and perceived invalidation. The clusters with high social anxiety showed a lower level of functioning before and after pain treatment. These individuals tended to remain in the clusters scoring high on social anxiety over time