Vid kronisk njursjukdom är funktionen hos njurarna försämrad. Detta behandlas vanligtvis med hemodialys, som gör det arbete som njuren inte längre klarar av. Behandlingen är livslång och kräver mycket tid då det sker flera gånger i veckan. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hemodialysbehandling. Litteraturstudien innehållande tolv kvalitativa artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Samtliga artiklar var publicerade på engelska mellan 2009-2019 och hade hög respektive medel kvalitet. Resultatet är presenterat utifrån fyra kategorier: Att livet begränsas, som innebar att patienterna upplevde sig vara begränsade och hade brist på frihet. Att leva med en försvagad kropp, innebar att patienternas välbefinnande minskade på grund av behandlingens symtom såsom trötthet, svaghet och illamående. Att vara fast och inte ha valmöjligheter, innebar att dialysen var något patienterna behövde göra vare sig de ville eller inte och att de var beroende av behandlingen och fick ingen ledighet ifrån detta. Sist framkom att acceptera och vara gynnsamt inställd, som innebar att vissa patienter accepterat behandlingen, det fanns en tacksamhet till dialysen och behandlingen var anledningen till att de var vid liv. Denna litteraturstudien gav en ökad uppfattning om patienters upplevelser, det skulle kunna underlätta för vårdpersonal att bemöta patienten på ett professionellt sätt. Vidare forskning skulle kunna göras på KASAM kopplat till hemodialyspatienter samt vidare forskning på förbättringsarbeten inom vissa områden kring hemodialyspatienter. Exempelvis inom bemötandet samt någon slags form av sysselsättning som underlättar tiden på dialysavdelningen.

<p>Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär svårigheter med andningsflödet genom luftvägarna. Sjukdomen utvecklas smygande och lungkapaciteten avtar gradvis. Sjuksköterskan bör se över patientens egenvårdsförmåga och därefter anpassa information/utbildning och stöd. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan ta till hjälp för att främja egenvård hos patienter med KOL. Metod: 15 artiklar från PubMed och Cinahl analyserades med innehållsanalys och låg till grund för litteraturstudien. Även manuell sökning gjordes. Resultat: Två kategorier framträdde tydligt i resultatet; information/utbildning och stöd. Sjuksköterskans arbete med att informera/utbilda patienter samt att ge individuellt stöd kunde underlätta egenvårdsförmågan hos personer med KOL. Diskussion: För att uppnå egenvård fanns vissa centrala begrepp som sjuksköterskan kan följa; att få patienten delaktig, att situations-och individanpassa och att ha en helhetssyn. Konklusion: Mer kunskap och träning i att informera/utbilda samt att ge stöd till personer med KOL behövdes för att deras behov skulle tillgodoses.</p>

<p>Hepatit C är en smittsam blodsjukdom som kan utvecklas till ett kroniskt tillstånd. Kombinationsbehandlingen vid kronisk hepatit C är mycket krävande och påverkar patienternas liv psykiskt, fysiskt och socialt. Biverkningarna leder till att många väljer att avbryta sin behandling i förtid. Kunskapen om hur det är att leva med kronisk hepatit C är begränsad. För att ge patienterna den omvårdnad som de behöver är det av betydelse att öka sjuksköterskornas förståelse av patienternas upplevelser. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk hepatit C. Stigmatisering är en förekommande upplevelse som delas av de flesta och många väljer därför att hålla sin sjukdom hemlig. Beroende på vart patienterna får sin diagnos hanteras beskedet på varierande sätt. Hur patienterna blivit smittade upplevs ha betydelse för omvårdnaden. De patienter som ådragit sig smitta via kontaminerade kanyler får en sämre omvårdnad än patienter som smittats via blodtransfusion. Det finns en brist på stöd och information inom sjukvården. De fördomar som finns i samhället leder till ett utanförskap och kan följas som en röd tråd i patienternas liv. Fortsatt forskning kring kronisk hepatit C är av betydelse för att öka förståelsen av patienternas upplevelser.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Fibromyalgi har betraktats ända framtill våra dagar som en ren psykosomatisk sjukdom som uppkom utan känd orsak. Sjukdomen innebar en ständig smärta och en oändlig trötthet/ utmattning. Det fanns ingen behandling för sjukdomen bara lindra symtomen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplevde sin livssituation. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Artiklarna kvalitetsbedömdes, innehållet sammanställdes och resulterade i fyra kategorier. Resultatet som rörde dem fysiska aspekterna av livssituation visade att smärta, trötthet/utmattning och sömnlöshet var vanligt förekommande symtom i kvinnornas vardag som påverkade deras livskvalitet. Symtomen hindrade dem från att leva ett aktivt liv samt delta i sociala aktiviteter. De psykiska aspekterna inom livssituationen visade att kvinnorna med fibromyalgi gav uttryck för en längtan efter det liv de levt innan sjukdomen och den förlorade identiteten. De sociala aspekterna visade att kvinnorna med fibromyalgi hade en önska att få spendera mer tid tillsammans med familjen. Sjukdomen hade också en negativ inverkan på förhållande och separationer var inte ovanligt. Arbetet prioriterades högt och arbetslivet uppskattades som stimulerande. Bristen på synliga symtom vid sjukdomen  gjorde att kvinnorna blev ifrågasatta av personer i omgivningen och sjukvårdspersonal. Under de existentiella aspekterna föll de positiva sidorna med sjukdomen in. Kvinnorna började reflektera över alla måsten och plikter i livet samt lärde sig att prioritera på ett bättre sätt.</p><p> </p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p><strong></strong><strong></strong>Fibromyalgia has considered until to day as a psychosomatic disease that emerged without any known cause.The main symptoms are constant pain and an abnormal feeling of fatigue or exhaustion. There are no treatment for the illness it just alleviated the symptoms. The aim of this study was the describe how women with fibromyalgi experienced their life-situation.The method used was a literature study with a descriptive design. The articles were quality-tested, the content put together/compiled and resulting in four categories as follows.The result involving the physical aspects of life-situation showed that pain, tiredness and sleeplessness was commonly occurring symptoms in women´s daily life which affected their quality of life.The symptoms prevented women from living an active life and actively taking part in social activites. The psychological aspects of life-situation showed that women with fibromyalgia expressed a longing for the life they lived before the illness and the lost identity. The social aspects showed that the women wished to spend more time with their families. The disease had negative effects on their relationships and separation was not unusual. Work was highly prioritised and estimated as stimulating. The deficiency on visible symptoms of the disease made that the women became questioned by persons in their environment and by health-personal. The positive sides of the disease was found in the existential aspects. The women started to reflect about their duties in life and learned how to prioritise on a better way.</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att enligt vetenskapliga studier, publicerade mellan år 2002 och 2007, beskriva omvårdnad av patienter med kronisk hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Information hämtades från databaserna Medline, Academic Search Elite och Cochrane Library, samt ur Vård i Nordens webbarkiv. Sökorden som användes var ”chronic heart failure” och ”nursing”. Totalt inkluderades 22 studier i denna litteraturstudie. Ur studierna kunde fem inriktningar inom omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt identifieras. Dessa var omvårdnad genom patientutbildning, telefonrådgivning, fysisk träning, hemsjukvård och hjärtsviktsmottagning. Resultatet visade på ett positivt samband mellan fysisk träning och ökad livskvalitet hos patienter med hjärtsvikt i samtliga studier som undersökte dessa två variabler. Majoriteten av studierna som undersökte effekten av telefonrådgivning till patienter med hjärtsvikt fann att antalet inläggningar på sjukhus hade minskat efter att patienterna under en period fått telefonrådgivning. I de studier som granskats låg fokus till stor del på att stärka patienternas egenvård. Två inriktningar inom omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt utmärkte sig som de mest effektiva metoderna. Dessa var fysisk träning och telefonrådgivning.</p> / <p> </p><p>The aim of this literature study was to describe the care of patients with chronic heart failure according to scientific studies published between the years 2002 and 2007. A descriptive design was used. Information was gathered from the following databases: Medline, Academic Search Elite and Cochrane Library. Vård i Norden webb archive was also used for collecting articles. Keywords used in the search were "chronic heart failure" and "nursing". A total of 22 articles were included in this study. The articles in this study showed five different themes in the care of patients with heart failure, these were: patient education, telephone care, physical exercise, home-based care and heart failure clinics. The result showed a positive correlation between physical exercise and quality of life, this was found in every article covering these two variables. Most studies concerning telephone care found that the number of hospital readmissions decreased after an intervention based on telephone care. In the included studies a lot of focus was on strengthening patient's ability to self care. In this study physical exercise and telephone care were the most effective methods of care for patients with heart failure.</p>

<p>Att drabbas av KOL är något som påverkar vardagen på många sätt. Sjukdomen har ökat i omfattning och visar inga tecken på att minska. Det innebär att vårdpersonal alltmer kommer att möta dessa personer. Behandlingen är oftast inriktad mot de fysiska behoven utan att ta hänsyn till helheten. Syftet var att belysa dessa personers upplevelser av att leva med KOL för att kunna möta deras behov och ge det stöd de själva vill ha. Litteraturstudie valdes som metod och systematiska sökningar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Resultatet bygger på 14 artiklar och visade att andningsproblemen var den dominerade upplevelsen som påverkade vardagen negativt. Andningsproblemen gjorde att personerna med KOL upplevde att de tappade orken, upplevde beroende, men även så småningom en acceptans över att leva med den kroniska sjukdomen. Det visade sig hur dessa upplevelser påverkade varandra och kunde bli som en ond cirkel. Det är därför viktigt att i fortsatt forskning undersöka hur vårdpersonalen kan stödja dessa personers egenvårdsstrategier där peer-support är en viktig del.</p>

<p>Kronisk obstruktiv lungsjukdom [KOL] är en av vår tids stora folksjukdomar. Rökning är den dominerande orsaken till KOL, och det finns därför stora hälsovinster med lyckad rökavvänjning. Distriktssköterskans uppgifter är bland annat att vägleda och motivera till livsstilsförändringar och egenvård. Att motivera patienter med KOL till rökstopp är en betydelsefull arbetsuppgift. För att lyckas med detta är det av stor vikt att distriktssköterskan har goda kunskaper om vad som ökar motivationen till att sluta röka hos patienter med KOL.</p><p>Syftet med denna intervjustudie var att beskriva vilka faktorer som ökade motivationen till rökstopp hos patienter med sjukdomen KOL. Designen som valts var deskriptiv kvalitativ med kvalitativ innehållsanalys, som metod. Urvalet av studiedeltagare gjordes utifrån förutbestämda kriterier. I studien deltog sju patienter med KOL, som rökt under många år, men lyckats sluta. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer som spelades in och analyserades. Analysen resulterade i ett tema, sex kategorier och tio underkategorier. Temat blev ”Insikt om rökningens konsekvenser och hälsans betydelse”. Kategorierna blev ”Information om rökning, KOL och dess förlopp”, ”Besked om diagnosen KOL”, ”Fysiska symtom och sjukdomar relaterat till rökning”, ”Rädsla för fysisk försämring”, ”Uppmaningar och stöd till rökstopp” och ”Viljan att förändra beteendet”. Temat i resultatet visar hur stark hälsans betydelse blev när hälsan hotades. När insikten om rökningens konsekvenser infann sig hos studiedeltagarna, väcktes även insikten om hälsans betydelse. Risken och rädslan för ohälsa gjorde valet lätt att sluta röka. Rökstopp är en egenvårdshandling som studiedeltagarna har utfört i syfte att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Detta överensstämmer med Orems egenvårdsteori som används som teoretisk ram i föreliggande studie.</p>

<p>Bakgrund: Antalet patienter i behov av njurtransplantation per år är cirka 400-500, varav endast cirka 350 kommer att bli transplanterade. Bristen på organ är tydligt framträdande. I väntan på transplantation behöver patienten dialysbehandling, vilket ofta upplevs vara tidskrävande och utmattande. Sjuksköterskor bör ha kunskap om patienters upplevelser i samband med väntan på transplantation för att kunna utvecklas i sin roll som sjuksköterska och få en djupare förståelse för deras situation.</p><p>Syfte: Syftet var att beskriva kroniskt njursjuka patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling och väntan på transplantation.</p><p>Metod: Studien är en litteratursammanställning av tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar inom området, vilka har granskats, analyserats och sammanställts.</p><p>Resultat: I resultatet framkom flera olika upplevelser, så som längtan efter frihet, utmattning, höga förväntningar, frustration och rädsla inför framtiden i samband med dialysbehandlingen och väntan på transplantationen.</p><p>Slutsats: Kroniskt njursjuka patienters upplever sin situation som psykiskt, fysiskt och socialt påfrestande. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter i samband med bemötandet av patienter under dialysbehandling är att vara tillgänglig. Med en tillgänglig och öppen inställning till patienterna blir sjuksköterskan mer mottaglig för patienternas individuella behov.</p> / <p>Background: The number in need of kidney transplants per year is approximately 400-500, of which only about 350 will be transplanted. The shortage of organs is clearly prominent. In anticipation of the transplant patient needs dialysis, which is perceived to be time consuming and exhausting. Nurses should have knowledge of patients' experiences in connection with awaiting transplantation to be able to evolve in her role as a nurse and get a deeper understanding of the patients’ situation.</p><p>Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of living with chronic kidney failure with dialysis and awaiting transplantation.</p><p>Method: The study is a literature compilation of ten qualitative and quantitative scientific articles in the field. The articles have been reviewed, analyzed and compiled. Results: The results revealed several different experiences, such as yearning for freedom, fatigue, high expectations, frustration and fear for the future in connection with the dialysis treatment and awaiting transplantation.</p><p>Conclusion: Chronic kidney disease patients perceive their situation as mentally, physically and socially stressful. One of the nurse's most important tasks in connection with the treatment of patients in dialysis is to be available. With an accessible and open approach to the patient in general, a nurse becomes more responsive to patient's individual needs.</p>

<p> </p><p>Bakgrund:Smärta är en naturlig upplevelse vilken alla människor kommer i kontakt med och känner någon gång i livet. Smärta benämns kronisk om personen haft smärtan mer än sex månader i följd. Betydelsefullt för personer med kronisk smärta är att sjuksköterskan kan hantera smärtproblematik. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie har legat till grund för arbetet. Nio vetenskapliga artiklar har analyserats genom en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultat: Accepterande av kronisk smärta var ett påtagligt problem för dessa personer. En del påverkades så djupt av sin smärta att de hamnade i depression. Familjen har stort inflytande för personen med kronisk smärta. Egenvården är en viktig del för personer med kronisk smärta. Diskussion: Accepterande av smärta byggde i hög grad på hur smärtstillad personen upplevde sig vara. Sjukdom kan upplevas positivt trots att den är kronisk enligt Dorothea Orem. Slutsats: Studiens betydelse för sjuksköterskor är att kunna bemöta och ge en bättre omvårdnad till personer som lider av kronisk smärta. Med djupare kunskaper om hur personer med kronisk smärta upplever sjuksköterskans bemötande kan detta leda till bättre omvårdnad och patientkontakt.</p><p> </p> / <p> </p><p>Background: Pain is a natural experience which all people come into contact with and feels at some point in their lives. Chronic pain is when the person had pain for more than six consecutive months. It is significant for a person with chronic pain that a nurse can deal with pain problems. Aim: The aim was to describe people's experiences of living with chronic pain. Method: A general literature study has been the basis for the work. Nine scientific articles have been analyzed trough qualitative and quantitative content analysis. Results: Acceptance of chronic pain was a substantial problem for these people. Some were affected so deeply by their pain that they went into depression. The family has great influence on people with chronic pain. Self-care is an important part of people with chronic pain. Discussion: Acceptance of pain was based largely on how people experienced the pain. Illness may be viewed positively, although it is chronic according to Dorothea Orem. Conclusion: The study is important for nurses in order to respond and provide better care to people suffering from chronic pain. With a deeper understanding of how people with chronic pain perceive the nurse's response, this can lead to better care and patient contact.</p><p> </p>

Hepatit C är en smittsam blodsjukdom som kan utvecklas till ett kroniskt tillstånd. Kombinationsbehandlingen vid kronisk hepatit C är mycket krävande och påverkar patienternas liv psykiskt, fysiskt och socialt. Biverkningarna leder till att många väljer att avbryta sin behandling i förtid. Kunskapen om hur det är att leva med kronisk hepatit C är begränsad. För att ge patienterna den omvårdnad som de behöver är det av betydelse att öka sjuksköterskornas förståelse av patienternas upplevelser. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk hepatit C. Stigmatisering är en förekommande upplevelse som delas av de flesta och många väljer därför att hålla sin sjukdom hemlig. Beroende på vart patienterna får sin diagnos hanteras beskedet på varierande sätt. Hur patienterna blivit smittade upplevs ha betydelse för omvårdnaden. De patienter som ådragit sig smitta via kontaminerade kanyler får en sämre omvårdnad än patienter som smittats via blodtransfusion. Det finns en brist på stöd och information inom sjukvården. De fördomar som finns i samhället leder till ett utanförskap och kan följas som en röd tråd i patienternas liv. Fortsatt forskning kring kronisk hepatit C är av betydelse för att öka förståelsen av patienternas upplevelser.