Kronisk ländryggssmärta är ett tillstånd som orsakar stort lidande för människor världen över. Att leva med ländryggssmärta påverkar flera aspekter av livet samt påverkar personens möjligheter till att upprätthålla god hälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk ländryggssmärta. Totalt 12 vetenskapliga artiklar ingick i studien. Artiklarna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med inifrånperspektiv. Analysen resulterade i fem huvudkategorier: att försöka finna orsaken till smärtan och känna missnöje över vården, att smärtan har kontrollen över ens liv, att smärtan påverkar sociala roller och förändrar det sociala livet, att smärtan påverkar ens självuppfattning och hämmar det psykiska måendet, att tillämpa strategier för att hantera smärtan. Resultatet visade att personer som lever med kronisk ländryggssmärtan framför allt hade behov av förståelse, både från andra i sin omgivning och från hälso- och sjukvården. Författarna anser att med stöd av ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan skapa sig en större förståelse för personers unika smärtupplevelser.

Kronisk smärta drabbar många personer och kostar samhället stora summorpengar varje år. Det är inte bara den kroniska smärtans inskränkningar i dendrabbades rörelseapparat, utan också dess påverkan på den psykiska hälsan. Syftetmed detta arbete är att utreda på vilket sätt den psykiska hälsan påverkas hospersoner med kronisk smärta. Metoden som använts är litteraturbaserade studiermed kvalitativa artiklar och bygger på Granskär & Höglund–Nielsen (2008).Resultatet har baserats på nio stycken artiklar och en review som visar attpersoner med kronisk smärta ofta har någon form av psykisk påverkan orsakad avsin smärta. Det visar även att det finns en känsla av förändrad personlighet, enökad isolering från andra människor samt en stor frustration över att inte vetaexakt vad det är som orsakar smärtan. Även ovetskapen om hur smärtan kommeratt utvecklas i framtiden har en negativ påverkan på den psykiska hälsan.Kronisk smärta förekommer i många av sjuksköterskans verksamhetsområdenvilket gör ämnet angeläget att fortsätta utforska. / Chronic pain affects a lot of people and costs society a great amount of moneyeach year. It’s not only the restriction of chronic pain as a disability but also thepsychological impact. The aim of this study is to examine in how the mentalstatus is effected by chronic pain. The method is a literature review based onGranskär & Höglund-Nielsen (2008). The result is based on nine articles and onereview which showed that people with chronic pain often have some kind ofpsychological influence caused by the pain. It also shows a sense of changedpersonality and an increased isolation from other people. Not knowing whatcauses the pain and not knowing how it will develop in the future also has anegative impact on the mental health.Patients with chronic pain are common in the nursing profession which makes thistopic a very important field to continue exploring.

Sundberg, K & Åberg, E. Identitet och hälsa hos kroniskt sjuka patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmöhögskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.En kronisk sjukdom är något som på många sätt påverkar livet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa om och i så fall hur identiteten förändras hos kroniskt sjuka patienter. Syftet var även att belysa identitetens betydelse för upplevelsen av hälsa hos kroniskt sjuka patienter. Resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar som var systematiskt granskade enligt Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall för kvalitativ metod. Den teoretiska referensramen för studien var Aron Antonovskys KASAM begrepp. Resultatet presenterades utifrån två centrala begrepp; identitet och hälsa. Begreppet identitet presenterades i två huvudkategorier; livsstilsförändringar samt jaguppfattningen med subkategorierna aktivitet och passivitet, andra aktiviteter, nya identiteter, en annan identitet och i överensstämmelse med sin identitet. Begreppet hälsa förklarades utifrån två huvudkategorier, den sociala relationen och sjukdomsinsikt med subkategorierna upplevelsen av att känna sig behövd, relationen till andra, hopp, accepterande och insikt och förståelse över tid. Kroniskt sjuka patienter upplever en förändring av identiteten och en påverkan på sin hälsa. För att må bra och uppleva hälsa måste individen lära känna sin sjukdom, sitt jag och sin identitet. Det är därmed av stor vikt att finna ett accepterande av sjukdomen för att förstå sin nya eller förändrade identitet och därigenom uppnå hälsa. För att möjliggöra en god omvårdnad för dessa patienter är det viktigt för sjuksköterskan att använda ett holistiskt synsätt för att patienterna ska få ett bra stöd i förändringen av identiteten vid en kronisk sjukdom. Nyckelord: acceptans, förändring, hantera, hälsa, identitet, kronisk sjukdom, sammanhang och upplevd erfarenhet. / Sundberg, K & Åberg, E. Identity and health of chronically ill patients. A literature review. Degree project in nursing 10 credit points. Malmö University: Health and Society, Department for Nursing, 2006.A chronic illness is something that in many ways affects life. The aim of this literature review was to illuminate if and if so, how the identity of chronically ill patients may change. The aim was also to illustrate the identity’s importance for the experience of health in chronically ill patients. The result was based on nine scientific articles that were systematic reviewed according to Carlsson and Eimans (2003) assessment from for qualitative methods. The theoretical reference frame for the study was Aron Antonovskys concept Sense of Coherence. The result was presented from two central concepts; identity and health. The conception identity was explained as two main categories; change of lifestyle and understanding of the self with subcategories; activity and passivity, other activities, new identities, another identity and to be in agreement with oneself. The concept of health was presented in two main categories; social relation and understanding the illness with the subcategories experience of feeling needed, the relation to others, hope, acceptance, awareness and understanding over time. Chronically ill patients experience a change of the identity and effect on health. To feel good and experience health the individual need to understand the illness, the self and the identity. It was of importance to reach an acceptance of the illness, to understand your new or changed identity and in that way achieve health. To enable good care and good support during changes of the identity for these patients it is of importance to the nurse to use a holistic approach. Key words: acceptance, change, chronic illness, context, health, identity, lived experience and manage.

Bakgrund: Kronisk smärta är ett folkhälsoproblem i Sverige och globalt som medför stort lidande, beroende, biverkningar samt höga sjukvårdskostnader. Musik är en ickefarmakologisk intervention som har visat smärtlindrande god effekt på kronisk smärta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa kunskapen om musik som intervention för att lindra kronisk smärta. Metod: Studien har genomförts som en integrerad litteraturöversikt och har utgått från två frågeställningar: I vilken utsträckning kan musik lindra kronisk smärta och hur genomförs interventionen. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser som svarar mot syftet och frågeställningarna inkluderades. Resultat: Resultatet visade att musik har smärtstillande effekt på kronisk smärta. Självvald och klassisk musik hade störst effekt på patienters smärta. Slutsats: Litteraturöversikten visade att musik som icke- farmakologisk intervention har god smärtlindrande effekt på kronisk smärta, främjar välbefinnande, livskvalitet samt kan minska behovet av analgetika. Författarna anser att musik kan vara ett effektivt komplement till den farmakologiska smärtbehandlingen som kan implementeras av sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet.

Bakgrund: Allt fler patienter lider av kronisk njursvikt som kräver hemodialysbehandling vilket blivit ett globalt folkhälsoproblem. Behandlingen är väldigt kostsam för samhället och tidskrävande för patienterna. Det påverkar patienternas livskvalitet, funktionella status samt personliga och sociala relationer. Sjukdomen och behandlingen skapar därmed långsiktiga stressfaktorer som negativt påverkar patienternas hälsa och vardagliga liv. Syftet: Att beskriva patienternas upplevelser av att genomgå hemodialysbehandling. Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie och analyserat data med kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Dataanalysen har sammanställts i fyra kategorier: “Att uppleva att hemodialysbehandlingen styr vardagslivet”, “Att uppleva att relationer och stöd av andra förändrades”, “Att uppleva och att inte uppleva acceptans med att vara beroende av en maskin”, “Att uppleva fysiska och psykiska följder av hemodialysbehandlingen”. Slutsats: Resultatet visar att patienters upplevelser av att genomgå hemodialysbehandling har haft en stor påverkan på livet. Patienternas relationer till andra förändrades, de upplevde fysisiska och psykiska följder på grund av behandlingen och många hade svårigheter med följsamhet till kost och vätskerestriktionerna. Sjuksköterskorna behöver förstå patienternas levda erfarenheter för att kunna hitta ett sätt att stödja den här patientgruppen. Ett sätt är att arbeta personcentrerat och att använda sig av olika omvårdnadsinterventioner. Motiverande samtal kan användas som stöd till följsamhet gällande kost och vätskerestriktionerna. Aromaterapi har visat positiva effekter på depression, ångest, trötthet, sömnsvårigheter och smärta.

Bakgrund: Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom är något som kan uppstå i alla åldrar. Vanligast är att den uppstår i tidig vuxen ålder. Personerna som drabbas är i behov av stöd och hjälp av sjukvården för att kunna lära sig leva med sjukdomen. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Metod:15 kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes som därefter analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier. Resultat: Resultatet visade på att personerna som lever med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom upplever att sjukdomen påverkar stora delar av livet genom att medföra begränsningar i arbetsliv och socialt. De ger dock uttryck för en vilja att acceptera sin sjukdom och kunna kontrollera den med stöd av egenvård. Slutsatser: För att personerna ska få en bra vård krävs det av sjuksköterskan att vara lyhörd och förstå personens omvårdnadsbehov så de sedan kan ta vara på sina egna resurser för att kunna hantera sjukdomen bättre och leva ett så bra liv som möjligt. Denna litteraturstudie kan ge ökad förståelse hur personerna själva upplever hur det är att leva med en kronisk tarmsjukdom. Mer forskning i ämnet behövs, en ökad kunskap kring ämnet kan bidra till att vården blir mer effektiv och att personens behov tillgodoses på ett sätt som ökar deras livskvalitet.

Studien avsåg undersöka psykoterapeuters upplevelse av interpersonella mönster hos personer som sökt samtalsbehandling för vulvasmärta.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som innebär att hjärtats pumpförmåga är nedsatt. Att leva med kronisk hjärtsvikt innebär förändringar i dagliga livet som påverkar den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Genom personcentrerad vård och omvårdnad bör sjuksköterskans fokus ligga på att förstå personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt och därmed identifiera deras behov, främja hälsa, lindra lidande samt öka livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Systematisk litteratursökning gjordes i CINAHL och PubMed. Litteraturstudien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade i sju huvudkategorier: ‘Att uppleva fysiska begränsningar till följd av symtom’, ‘Att uppleva social isolering och ensamhet’, ‘Att uppleva emotionella reaktioner till följd av sjukdomen’, ‘Att känna sig som en börda och ha skuldkänslor’, ‘Att leva med informationsbrist om sjukdomen’, ‘Att känna att relationer har betydelse för känsla av trygghet och säkerhet’, ‘Att acceptera sjukdomen och utveckla nya strategier’. Slutsats: Genom att studera personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt kan sjuksköterskan få förutsättningar att personcentrera vård och omvårdnad. Resultatet i studien ger en ökad förståelse för en sjuksköterska om hur personer med kronisk hjärtsvikt upplevde av att leva med sjukdomen.

Bakgrund: Kronisk njursjukdom (CKD) är en dödlig världsomfattande och växande sjukdom som oftast inte visar symtom förrän i ett sent stadie. Därför är förebyggandet av dess utveckling högst relevant.   Syfte: Att kartlägga studier där effekter av växtbaserade kostmönster och intag av vegetabiliskt protein på njurhälsa har studerats.  Metodbeskrivning: En kartläggande översiktstudie genomfördes med litteratursökning i databasen PubMed. Granskade orginalstudier (tvärsnittsstudier, kohortstudier, och RCT) från hela världen med fokus på växtbaserad kost och/eller vegetabiliskt protein och njurhälsa, publicerade på engelska 2018–2023, avseende vuxna över 18 år, män och kvinnor, med eller utan nedsatt njurfunktion (ej dialys/ transplantation), inkluderades. Utfallsmått var estimerad glomerulär filtrationshastighet (eGFR), proteinuri, uremiska toxiner samt fosforeliminering. Kvalitativ utvärdering, tabulering och sammanfattning av studieresultaten gjordes.  Resultat: De 12 inkluderade studierna visar positiva resultat på något eller flera utfallsmått vid högre följsamhet till växtbaserade kostmönster eller vid högre intag av vegetabiliskt protein med avseende på risk för CKD och/eller nedsättning av njurfunktion. En av tvärsnittsstudierna som jämförde intagsnivåer av vegetabiliskt protein fann en 56 % lägre prevalens av CKD i den högsta intagsnivån. Två kohortstudier redovisar 71 % respektive 18 % lägre risk för CKD för de högsta intagsnivåerna av vegetabiliskt protein. Resultaten i en interventionsstudie rapporterade 36 % minskning av 24-timmars utsöndringen av fosfor.   Slutsats: Kartläggningen visar att ett växtbaserat kostmönster med hög andel hälsosamma vegetabilier och större andel vegetabiliskt protein jämfört med animaliskt kan ge lägre risk för CKD eller långsammare progression. Vidare forskning inom området behövs men det kan finnas skäl för dietister att förespråka växtbaserade kostmönster.

Bakgrund: Stroke är en cerebrovaskulär sjukdom som kan resultera i omfattande neurologiska skador och därtill en hög grad av mortalitet. Fysisk aktivitet och träning har visat sig vara viktig vid den akuta samt subakuta behandlingen av stroke. Det vetenskapliga stödet för träning vid stroke i ett senare skede är inte fullt efterforskat. Syfte:  Syftet med studien var att undersöka och sammanställa kunskapsläget över huruvida gång-, aerob- och muskelstärkande träning påverkar gångförmågan hos personer med stroke tre år eller mer efter insjuknande. Metod: Arbetet är en systematisk kritisk litteraturöversikt. Sökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl via blocksökning samt Pedro med sökorden ”chronic stroke” and ”exercise”, vilket efter granskning resulterade i 10 studier. De parametrar som analyserades var gångförmåga.  Resultat: Gång-, aerob- och muskelstärkande träning har visat sig ha positiv signifikant effekt på gångförmåga där underlaget bedöms ha måttlig tillförlitlighet.  Konklusion: Det vetenskapliga stödet för gång- aerob- och muskelstärkande träning avseende gångförmåga 3 år eller mera efter insjuknande bedöms ha måttlig tillförlighet och är signifikant. Författargruppen bedömer att mer forskning på strokepatienter i ett senare skede gällande fysisk träning behövs.