Kroniska sjukdomar har ökat dramatiskt i världen under de senaste åren. Personerna som drabbas upplever kronisk sjukdom som förödande, ett hinder för livskvalitet och utveckling. Att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom påverkar människan i det dagliga livet, det kan innebära att tappa kontrollen över sitt liv och få en känsla av maktlöshet. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom och hur detta påverkar vardagen. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inom ämnet att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom valdes ut i enlighet med uppsatsens syfte, den slutliga analysen ledde till fem kategorier. Personer med KOL lever ständigt i vardagen med andnöd, vilket resulterar i känslor som rädsla, oro och ångest. De orkar inte med sina vardagsysslor eller träffa familj och vänner. Detta gör att personer med KOL upplever nedstämdhet, ensamhet, dålig självkänsla och beroende. Litteraturstudien kan vara till hjälp för sjuksköterskor att få en bättre förståelse för dessa människors livssituation och bidra till att omvårdnadsbehoven tillgodoses bättre. Detta kan göras genom att förbättra förmågan att stödja, trösta och för att underlätta vardagen för dessa personer.

Kronisk njursvikt medför en minskad eller helt förlorad njurfunktion. Dialys är en behandlingsåtgärd som sätts in när kroppen inte själv kan rena blodet. Det finns två dialysformer; hemodialys och peritonealdialys. Vid hemodialys renas blodet utanför kroppen i ett semipermeabelt filter medan bukhinnan används som dialysfiler vid peritonealdialys. Patienters livskvalitet kan påverkas av dialysbehandling. På grund av detta är det betydelsefullt att sjuksköterskan som möter denna patientgrupp har en medvetenhet om de problem som kan uppstå gällande patienternas livskvalitet. Syftet med aktuell litteraturstudie är att beskriva patienters upplevda bundenhet och begränsningar av dialysbehandling för kronisk njursvikt. Elva artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med kvantitativ ansats inkluderades i studien. Resultatet visar att patienterna känner sig inskränkta i sitt vardagliga liv på grund av dialysen samtidigt som de är tacksamma för att dialysbehandlingen ger möjlighet till förlängt liv. Beroendet till likväl maskin som vårdpersonal är ett genomgående tema i resultatet. Upplevelsen av att förlora tid, svårigheter att resa samt förändringar i olika sociala sammanhang var också något som patienterna uttryckte. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att hon bör lindra patientens lidande. Litteraturstudien kan användas för att uppmärksamma det sjukdomslidande patienterna upplever.

Bakgrund: Kronisk sjukdom är en sjukdom av långvarigt tillstånd och har generellt en långsam utveckling. När ett barn diagnostiseras med en kronisk sjukdom upplever föräldrar att deras livsvärld förändras. Föräldrar till ett barn med kronisk sjukdom måste göra omfattande försök att anpassa sig till de nya omständigheterna. Syfte: Studiens syfte var att beskriva erfarenheter av att vara förälder till ett barn med kronisk sjukdom. Metod: Syftet besvarades genom en litteraturstudie av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: När barnet blev diagnostiserat med en kronisk sjukdom upplevde föräldrar emotionell chock. Behandlingen kring barnets sjukdom upplevdes som svår att hantera i början men med tiden blev det lättare. Vardagen blev sig inte lik och familjerelationer förändrades. Föräldrarna lärde sig att omvärdera livet både som individer och som familj vilket resulterade i en ny relation till det värdefulla i det mänskliga livet. Föräldrar upplevde att stöd från andra föräldrar med liknande erfarenheter hade en positiv verkan på deras välbefinnande. Föräldrarna behövde ta kontroll över sin nya livssituation och gjorde detta genom olika copingstrategier. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie har visat tydliga likheter i föräldrars erfarenheter oberoende av vilken enskild kronisk sjukdom som drabbar barnet. För att hantera den emotionella bördan kring barnets kroniska sjukdom uppgav föräldrar att det primära stödet kom från andra föräldrar med liknande erfarenheter. Sjuksköterskan bör introducera föräldern till olika stödgrupper eller patientföreningar för att minska deras oro och inge hopp om barnets framtida välbefinnande. Klinisk betydelse: Denna litteraturstudie kan bidra med kunskap om föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn med kronisk sjukdom. En medvetenhet kring vikten av stöd och hur stöd påverkar familjer med ett barn med kronisk sjukdom kan ses som ett verktyg för att skapa god omvårdnad vilket är sjuksköterskans kompetensområde. / Background: Chronic illness is a long-term condition that generally has a slow development. When a child is diagnosed with a chronic illness parents experience that their lived world is changing. Parents of the chronically ill child need to make extensive efforts to adapt to the new circumstances. Aim: The aim of the study was to describe experiences of being a parent of a child with a chronic illness. Method: The aim was answered with a literature review of ten scientific qualitative articles. Result: When the child was diagnosed with a chronic illness the parents experienced emotional shock. To manage the illness was by the parents experienced as difficult in the beginning, but over time it eased. The everyday life was not the same and the relationships within the family changed. The parents learned to reevaluate their lives as individuals and as a family, which resulted in a new relation to the valuable in human life. The parents experienced that the support from other parents with similar experiences had a positive effect on their prosperity. The parents needed to take control over their new life situation and accomplished that throughout different strategies of coping. Conclusion: The results in this literature review have shown clear similarities in parents’ experiences regardless of the individual chronic illness that affects the child. To manage the emotional burden of the child’s chronic illness parents reported that the primary support came from other parents with similar experiences. The nurse should introduce the parent to different support groups or patients associations to reduce their anxiety and inspire hope of the child’s future wellbeing. Clinical significance: This literature review could contribute knowledge about parents experiences of living with a child with a chronic illness. An awareness of the importance of support and how support affects families with a child with a chronic illness can be seen as a tool to create good caring which is the nurse’e area of competence. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2015</p>

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och Kronisk hjärtsvikt (KHS) tillhör de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Samsjukligheten av dessa två sjukdomar är stor och patienterna har en liknande symtombild som exempelvis andfåddhet och trötthet. Fysisk aktivitet är en viktig faktor vid hantering och behandling av dessa sjukdomstillstånd. Tilltro till den egna förmågan (self-efficacy) har kommit att framstå som en påverkansfaktor för livsstilsförändring gällande fysisk aktivitet. Syftet var att jämföra utövad fysisk aktivitet och self-efficacy till fysisk aktivitet bland patienter med KOL och KHS i primärvården. Vidare var syftet att jämföra män och kvinnor med KOL respektive män och kvinnor med KHS. Metoden var en kvantitativ beskrivande komparativ studie med frågeformulär. Base-line data från den pågående studien ”Symtom And Function Study” har använts. Resultatet visade att KOL- patienterna i större utsträckning än patienterna med KHS var fysiskt inaktiva. Gällande self-efficacy till fysisk aktivitet framkom mestadels likheter mellan diagnosgrupperna och mellan könen. Endast ett påstående, att kunna vara fysiskt aktiv även vid nedstämdhet, påvisade att männen med KOL hade en signifikant lägre tilltro än kvinnorna med KOL. Slutsats: I det hälsofrämjande mötet borde betydelsen av self-efficacy delges mer uppmärksamhet. Därmed skulle sannolikt en framgångsfaktor för ökad fysisk aktivitet hos patienter med KOL och KHS skapas.

Idag är kroniskt obstruktiv lungsjukdom den fjärde största dödsorsaken i världen. Sjuksköterskans ansvarsområde är att ständigt arbeta med patientens omvårdnad, där patienten i högsta möjliga mån skall vara självständig, oberoende och delaktig i omvårdnaden. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur fysisk aktivitet kan påverka patienters hälsa vid kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metoden var att utföra en litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som sedan granskades och analyserades. Resultatet presenterades i fyra kategorier; fysisk styrka, viktminskning, symtombegränsning och livskvalitet. Den fysiska styrkan förbättrades i genomsnitt genom muskelstyrka och fysisk kapacitet. Symtom som dyspné, fatigue och livskvalitet gav en övervägande positiv förbättring samt en betydande förbättring sågs på viktminskning relaterat till fettförbränning. Ingen klar förbättring kunde ses på BMI-värdet. Slutsatsen för studien tyder på att vid genomförandet av olika motionsformer påverkas hälsan i positiv riktning.

<p>Kroniska sjukdomar har ökat dramatiskt i världen under de senaste åren. Personerna som drabbas upplever kronisk sjukdom som förödande, ett hinder för livskvalitet och utveckling. Att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom påverkar människan i det dagliga livet, det kan innebära att tappa kontrollen över sitt liv och få en känsla av maktlöshet.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom och hur detta påverkar vardagen. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inom ämnet att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom valdes ut i enlighet med uppsatsens syfte, den slutliga analysen ledde till fem kategorier. Personer med KOL lever ständigt i vardagen med andnöd, vilket resulterar i känslor som rädsla, oro och ångest. De orkar inte med sina vardagsysslor eller träffa familj och vänner. Detta gör att personer med KOL upplever nedstämdhet, ensamhet, dålig självkänsla och beroende. Litteraturstudien kan vara till hjälp för sjuksköterskor att få en bättre förståelse för dessa människors livssituation och bidra till att omvårdnadsbehoven tillgodoses bättre. Detta kan göras genom att förbättra förmågan att stödja, trösta och för att underlätta vardagen för dessa personer.</p>

Bakgrund: Kronisk obstruktiv sjukdom (KOL) är en irreversibel sjukdom där lungornas kapacitet för syreupptagning succesivt försämras. Världshälsoorganisationen (WHO 2015) räknar med att KOL kommer inom de närmsta fem åren bli den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Sjukdomen är idag klassat som en folksjukdom i Sverige och patienter med KOL är en utspridd grupp inom hälso- och sjukvården. Största riskfaktorn för att utveckla KOL är rökning vilket korrelerar sjukdomen med de drabbade patienternas livsstil. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Elva vetenskapliga artiklar hämtades från databaserna PudMed och Cinahl. Författarna gjorde där efter en systematisk litteraturöversikt av de elva artiklarna.   Resultat: KOL har ett starkt samband med livsstil och påverkar hela individen. Detta presenteras i studien som huvudkategorierna: relationen till rökning, upplevd andnöd, upplevd ensamhet &amp; isolering, upplevt bemötande från omgivning och sjukvård samt upplevd autonomi. Majoriteten av dem som utvecklat KOL är personer som röker vilket gav upphov till känslor av skuld och skam. Vid kontakt med sjukvården upplever många patienter att de inte blir tagna på allvar och möts av bristande empati. Patienter upplever att livskvalitén påverkas negativt som resulterar i ett ökat lidande.                          Slutsats: Att leva med diagnosen KOL påverkar patienter inom flera dimensioner, både fysiskt, psykiskt och socialt. Det är av betydelse att sjukvården har den kunskap som krävs för att främja hälsan och minska lidandet för patienter med KOL.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sveriges befolkning lever längre. År 2013 dog tre miljoner människor i världen av KOL. Då symtom som andfåddhet och hosta ses hos patienterna behöver de utbildning i egenvård för att hantera dessa. Den viktigaste åtgärden är rökstopp och att utföra egenvård för att bevara sin hälsa. Problem: Då patientgruppen växer kommer ett ökat behov av utbildning för patienterna i egenvård. Sjuksköterskor träffar KOL patienter i många sammanhang och behöver kunskap i hur de kan identifiera egenvårdsbrist för att stötta patienten. Metod: Allmän litteraturöversikt. 13 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats granskades. Syfte: Att skapa en översikt över egenvårdsutbildningens effekter för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Resultat: Egenvårdsutbildning gav patienterna verktyg att hantera sina symtom samt att genom fysisk aktivitet bibehålla en ökad ansträngningsförmåga. Det sågs minskat behov av att söka läkarvård efter genomgången egenvårdsutbildning. Äldre upplevde god förmåga att utföra egenvård. Försämrad egenvård sågs initialt hos patienter som vårdas av nära anhörig. Patienterna önskade utbildning av vårdpersonal på ett lättförståeligt språk. Slutsats: Utbildning i egenvård förbättrar patientens förmåga att hantera sin sjukdom och resultatet ger sjuksköterskan kunskap om vikten av att utbilda patienten. Nyckelord: Egenvårdsförmåga, fysisk aktivitet, kronisk obstruktiv lungsjukdom, Orems egenvårdsteori, symptomlindring, utbildning

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Stöd till egenvård kan vara ett sätt att öka personers välmående, sjukdomskunskap och förmåga att hantera sin sjukdom.Syfte: Att belysa hantering av sjukdom och egenvård hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: En litteraturöversikt med 21 vetenskapliga artiklar analyserades med en induktiv textanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; att ta kontroll och anpassa sig till en förändrad livssituation, att acceptera och ta ansvar, att förneka, känna skuld och ilska, att förebygga förändring och minska progression av sjukdom samt att ta stöd av närstående och hälso- och sjukvård.Diskussion: Sammanfattningsvis handlade hantering av sjukdom om att minska sjukdomens inverkan på livet. Hjälp från närstående och vårdpersonal visades vara ett bra stöd. Kan vården stödja och erbjuda dessa personer utbildning om sjukdomen men också egenvårdsåtgärder innebär det att personerna mer självständigt och med tilltro till sig själva bättre kan hantera sin sjukdom.Slutsats: Hantering och egenvård vid KOL handlade främst om att minska symtom, förlänga liv och göra livet hanterbart trots sjukdom. Litteraturöversikten kan anses användbar för att öka sjukvårdspersonals förståelse för hur personer med KOL hanterar sjukdomen och de egenvårdsåtgärder som anses viktiga. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

No description available.