The overall purpose was to explore the experience of living with chronic heart failure among patients in primary healthcare. Comparisons were made between patients with confirmed heart failure (HF, n=49), patients with symptoms indicating HF but with no HF (NHF, n=59), and a reference group (n=40). The mean age was 77 years. Patients in the HF and NHF groups had more general and physical fatigue, more reduced activity, worse physical quality of life and higher degree of depression compared with the reference group. The HF group had also higher degree of physical fatigue and worse physical quality of life than the NHF group. When comparing degrees of depression between the three groups and adjusting for fatigue, the physical dimension of fatigue was of greater importance in explaining group differences. In the HF group general fatigue was more closely related to limitations in role functioning for physical reasons than to reduced physical function per se. Women experienced more fatigue than men. Narrative interviews were conducted with ten women with confirmed heart failure, aged 73-89 years, with special reference to fatigue. The findings were presented in two themes, ‘living with the loss of physical energy’, and ‘striving for independence while being aware of deteriorating health’. The conclusion in study IV was in accordance with the results in the quantitative studies, indicating that the experience of HF or symptoms similar to HF had the greatest impact on the physical dimensions of fatigue and health-related quality of life. From a clinical perspective the findings in this thesis emphasize the importance of careful investigation of each patients experienced problems. In particular symptoms of depression and different dimensions of fatigue need to be analysed. Interventions aimed at reducing fatigue needs to be developed, and its further impact on health-related quality of life should be investigated.

Background: Multiple myeloma is a malignant incurable cancer disease associated with severe chronic pain. The nurse has several important roles in the management of patients with multiple myeloma. This study focuses on nurse´s roles including the caring of pain relief. Aim: The aim of this study was to elucidate the nurse’s role in giving care to patients with multiple myeloma and associated chronic pain. Method: This literature study was based on scientific articles. Results: The nurse is in a key position to facilitate ongoing adequate pain and psychosocial assessment of patients with multiple myeloma. The study presents ways of relieving pain and suffering via different ways of caring management. Five themes emerged: communication, support, distraction, information and education, pain assessment and evaluation. The nurse´s roles are acknowledged, and associated ethical dilemmas are presented. Knowledge about how to decrease pain and suffering by non-pharmacological means, improves the nurse´s possibility to manage difficult situations in patients with incurable cancer.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen är okänd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strävar mot en så normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsägelsefulla angående skillnader mellan barn och ungdomar med JIA och friska barn och ungdomar. Smärta, stelhet och trötthet är några symptom som påverkar barn och ungdomars aktiviteter och skolgång. För att klara av att hantera det dagliga livet använder sig barn och ungdomar utav copingstrategier såsom samtal samt kontroll och acceptans av sin situation. För att uppnå optimal hantering av sin nya livssituation är det viktigt med en tillfredställande information och kunskap. Vidare forskning om JIA bör göras kvalitativt då barn och ungdomar är experter på sin egen sjukdom. Detta skulle bidra till en fördjupad förståelse om att hantering och upplevelser varierar i barn och ungdomars dagliga liv. Eftersom JIA är en sjukdom som är individuell och går i skov är det av stor vikt att sjuksköterskan följer patienternas dagsform för att optimera vården.

Bakgrund: hepatit C- viruset identifierades för första gången år 1991. Sjukdomen är enligt smittskyddslagen klassificerad som en allmänfarlig sjukdom och nyupptäckta fall måste anmälas till smittskyddsinstitutet. Hepatit C- sjukdomen är förknippad med sänkt livskvalitet och de drabbade människorna upplever social stigmatisering i högre grad än andra. Syfte: belysa de faktorer som påverkar det dagliga livet för människor med kronisk hepatit C samt belysa sjuksköterskans roll i omvårdnaden för dessa patienter. Metod: litteraturstudie bestående av 18 vetenskapliga studier av grad I eller grad II kvalitet publicerade mellan år 2000-2008. Resultat: studierna visade att människor med kronisk hepatit C dels upplever de sjukdomsorsakade symtomen som mycket påfrestande, men även att relationen med andra människor påverkats negativt. Människorna som deltog i studierna upplevde att de var i stort behov av information från vårdpersonalen gällande familjeplanering och sexuella relationer. Kontakt med vården upplevdes inte alltid som någonting positivt då vårdpersonalens kunskaper om sjukdomen visade sig vara bristfälliga i många fall. Diskussion/Slutsats: sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskan skall hjälpa patienten att finna mening i sitt lidande samt hjälpa den sjuke att utveckla sitt sociala kontaktnät. Vidare forskning inom området behövs för att på bästa sätt kunna tillgodose patientens behov.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och jämföra livskvalitet hos närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt (CHF) respektive multipel skleros (MS) samt hur demografiska bakgrundsvariabler är relaterade till livskvalitet i undersökningsgruppen. Detta är en delstudie ur ett större forskningsprojekt.Metod: Frågeformuläret SF-36 användes för att mäta livskvalitet hos närstående till patienter med CHF (n = 28) samt närstående till patienter med MS (n = 19). De närstående valdes ut av patienter.Resultat: Det fanns signifikanta skillnader mellan närstående till patienter med CHF respektive MS gällande fysisk hälsa, där närstående till patienter med MS har skattat högre fysisk hälsa. Närstående till patienter med CHF skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och närstående till patienter med MS skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och Emotionell rollfunktion. Slutsats: Närstående till patienter med CHF skattade signifikant lägre än närstående till patienter med MS gällande fysisk hälsa. Resultatet av studien indikerar att andra faktorer än sjukdom inverkar på närståendes livskvalitet.

Abstrakt Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med KOL upplevde sin livskvalitet i det dagliga livet. Metod: En systematisk litteraturstudie som är uppbyggd av 10 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Resultat: Sjukdomen påverkade patienterna i olika avseenden som nedsatt funktion, psykiskt välmående, sociala relationer samt familjerelationer. Det medförde olika former av förlust, påverkade förmågan att leva självständigt och möjligheten att leva som de gjorde innan sjukdomen. Patienterna kunde känna sig ensamma, isolerade, rädda och oroliga. Det påverkade även deras humör och sinnesstämning. Patienterna kunde känna sig undsatta av sjukvården och upplevde bristande stöd i det tidiga skedet av KOL. Det fanns de som inte kunde finna mening med livet i den nya situationen. Dessa faktorer hade en negativ inverkan på patienternas livskvalitet. Konklusion: Genom den här litteraturstudien har författarna sätt att det fanns ett flertal faktorer som hade en negativ inverkan på patienternas liv. Känslan av samhörighet samt att bli sedd och hörd upplevdes som meningsfullt. Patienterna behövde få hjälp att hantera olika förluster de fått på grund av sjukdomen och finna mening med livet i deras nya situation samt att få stöd för att på så sätt förbättra deras livskvalitet.

Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar överlever idag en kronisk sjukdom och behöver överföras till vuxensjukvård. Idag är inte denna transition/överföringsprocess tillfredsställande utan en förbättring behöver ske. Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som är betydelsefulla i samband med överföringsprocessen från barn- till vuxensjukvård hos unga med kronisk sjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Efter urval och granskning genomfördes analys och tolkning. Studien omfattade 23 artiklar som besvarade studiens syfte. Resultat: Efter analys av artiklarna kunde fyra faktorer urskiljas. Information och förberedelse, samarbete mellan barn- och vuxensjukvård, psykosociala faktorer samt vårdgivarnas kompetens och egenskaper. Konklusion: Överföringsprocessen måste förberedas bättre. Den ska starta tidigt, individualiseras och involvera både patienten och föräldrar. Fokus ska ligga på att stärka ungdomarnas oberoende och att förändra föräldrarollen. Vårdgivarnas främsta uppgift är att bygga broar genom en förbättrad kommunikation och ett ökat samarbete mellan barn- och vuxensjukvård. Vårdgivarna måste känna sig trygga i sin kunskap om patienten när det gäller tidigare sjukhistoria och kunskap om sjukdomen samt bli bättre på ungdomsmedicinska frågor för att bemöta ungdomarna på ett bra sätt.

Patients with COPD (chronically obstuctive pulmonary disease) often experience acute episodes of the disease. On these occasions it is usual that the ambulance nurse is the patients first contact in the care. The purpose of this study is to describe patients' experiences in acute condition of the disease COPD and the Pre-hospital nursing. The method was systematic literature review with content analysis. The results show four prominent themes on the basis of patients' experiences. These themes are death anxiety, shame, loneliness and loss of control. Related to these themes different desires on care measures based on patients' experiences are described.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett ökande sjukdomstillstånd bland befolkningen och påverkar det dagliga livet för de drabbade. Syfte: Syftet med studien är att beskriva fysisk aktivitet samt dess betydelse för livskvalitet för vuxna personer med kronisk hjärtsvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl och ELIN@kalmar. Resultat: Fysisk aktivitet i form av specialutvecklade träningsprogram är en betydelsefull faktor för patienter som lider av kronisk hjärtsvikt. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på samtliga dimensioner av livskvalitet (global, fysisk, mental och social) hos de personer som lider av kronisk hjärtsvikt. Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonal, däribland sjusköterskor, möjliggör att fysisk aktivitet blir lättillgänglig och genomförd för alla patienter som drabbas av kronisk hjärtsvikt och detta så tidigt som möjligt för att undvika en snabb försämring av deras livskvalitet. Nyckelord: kronisk hjärtsvikt, livskvalitet, fysisk aktivitet, omvårdnad.

Bakgrund: Akupunktur har använts under tusentals år som behandling vid olika sjukdomstillstånd. I Sverige används metoden främst vid smärttillstånd. Författarna vill undersöka akupunktur som omvårdnadsåtgärd genom att belysa patientupplevelsen. Långvarig smärta är ett vanligt, utbrett och komplext problem som är svårbehandlat. Patienter upplever ofta bristfälliga resultat med behandlingen som traditionell medicin erbjuder. Då sjuksköterskan möter smärta dagligen i sitt arbete och har som främsta uppgift att lindra lidande och bör därför vara öppen för olika behandlingsalternativ. Syfte: Undersöka och beskriva patienters upplevelse av akupunktur som omvårdnadsåtgärd hos patienter med långvarig smärta. Metod: Arbetet är en litteraturstudie som består av 12 artiklar. Fem kvantitativa och sju kvalitativa artiklar har studerats med hjälp av innehållsanalys och tre huvudteman utformades. Patienterna över 14 års ålder och artiklar från hela världen inkluderades. Katie Erikssons omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram.  Resultat: Majoriteten av patienterna uttryckte positiva fysiska, psykiska och själsliga upplevelser efter akupunktur behandling, såsom upplevd smärtlindring, avslappning, välbefinnande och personlig utveckling. Patienterna rapporterade att vårdrelationen och det holistiska förhållningssättet var två betydelsefulla aspekter vid behandling. En minoritet av patienterna upplevde ingen förbättring och biverkningar som trötthet och utmattning. Diskussion: Placebons effekt och vårdrelationens betydelse för resultat har diskuterats, då det är otydligt vad den upplevda fysiska smärtlindringen beror på. Följderna för patienterna vid en bristande vårdrelation till vårdgivaren, är att vårdlidande kan uppstå. Vidare har det holistiska förhållningssättet visat på hälsofrämjande faktorer för människan som helhet. Författarna anser sig ha sett paralleller mellan akupunkturens grundtanke och Katie Erikssons omvårdnadsteori. / Background: Acupuncture has been used for thousands of years as treatment for various illness/diseases. In Sweden the method has been used primarily for treating pain. The authors want to examine acupuncture as a caring treatment by focusing on the patients experience. Longterm pain is common, wide spread and complexed problem which is hard to treat. The patient often experience unsatisfactory results with traditional treatments and medicine offered. As a nurse meets patients in pain on a daily bases in her work and her foremost task is to ease pain and it’s therefore necessary to be open to various treatment alternatives.     Aim: To examine and describe the experience of acupuncture as a nursing treatment in patients suffering from long term pain. Method: This analysis is a literature study consisting of 12 articles. Five of these are quantitative and seven qualitative articles have been studied with content analysis and three main themes emerged. Patients over 14 years old and articles from all the world are included. Katie Erikssons caring theory has been used as a theoretical frame of reference.   Results: The majority of patients has expressed positive physical, psychological and spiritual experiences after acupuncture treatment, such as perceived relief of pain, relaxation, well-being and personal growth. Patients reported that the caring relationship and the holistic approach was two important aspects in caring. A minority of patients did not experience improvement and side-effects such as tiredness and exhaustion. Discussion: The placebo effect and the significance of the caring relationship have been discussed as it is unclear what the experienced relief of pain depends on. The consequences for the patients when the caring relationship is lacking is suffering from the care given. Furthermore the holistic approach showed health improving factors for the human as a whole-being. The authors believe they detect parallels between the ground principles of acupuncture and Katie Erikssons caring theory.